söndag 2 augusti 2009

Heja, heja på, heja på...

Får nåt år sen (tänk att jag bloggat så länge att jag kan skriva så) ägnade jag en blogg åt hejaramsor, vilket är ett ganska kul tema. Det finns ju en del bra, och så finns det rätt så många...inte så bra.

Var hemma hos morsan och farsan härom veckan och hittade ett papper med gamla hejaramsor (skrivna på maskin så klart, antagligen en Facit) för Falu BS bandy.

Från 70-talet.

Det är märkligt hur språket har utvecklats på så kort tid, det är ju ändå bara cirka 40 år sedan.

Visst kan jag tycka att dagens språk är dåligt, kort, förenklat, lider av underförsvenskning och att det kan vara rått och elakt ibland. Men dessa ramsor var så snälla och mesiga och är så, ursäkta, otroligt dåliga. Så dåliga så dom blir fantastiska. På något sätt.

Men, vi ska komma ihåg, att på den tiden var dom nog otroligt bra och man försökte nog verkligen vara klatschiga. För klatschiga var just vad dom var.

Det behövs egentligen inga kommentarer, det räcker med att läsa dom.

Håll till godo!

Heja, heja, blått och gult
Trots att SAIK ju spelar fult
BS-BS-BS

Försvaret får inte likna ett såll
Ni får inte släppa igenom en boll
BS-BS-BS

Ni får inte lägga av
Kom igen, det är vårt krav
BS-BS-BS

Sören, Lollo, Bempa
Kedjan måste börja kämpa!
BS-BS-BS

Ge ej Knatten chans att skjuta
För då kan det illa sluta
BS-BS-BS

Mittfältsspelare Egon och Jan
Se till att ni inte förstör den här dan'
BS-BS-BS

Och sist men inte minst, den fantastiska

Klacken har åkt ända ifrån Dalom
För att se Bernt genom SAIK åka slalom
BS-BS-BS

Detta har alltså vuxna karlar stått i grupp i typ 20 graders kyla och sjungit i kör.

*****

I mitt inlägg för någon vecka sen om Underachievermentalitet glömde jag att skriva en sak apropå ungdomens lathet på träningar och framför allt den dåliga träningsnärvaron.

När jag spelade badminton och innebandy (två av åren samtidigt) mellan åren 1982 och 1995 missade jag 6 av 1600.

6 av 1600 på tretton år.

Det är väl rätt hyfsat?

Två av dom gick jag på kryckor (då var jag ändå där och dömde på träningarna)

Två av dom hade jag 39,5 i feber (då var jag ändå där och dömde på träningarna)

Två av dom var jag på BB (då var jag inte där)

Det är en passiv träningsnärvaro på 99,9 procent. Och en aktiv på 99,6 procent.

Det finns i alla fall ingen som kan säga att jag inte varit seriös i mitt idrottande.

*****

Gick runt Hosjön idag igen. Ensam faktiskt. Tiden blev 1 timme och 17 minuter. Endast 2 minuter från rekordet.

Jag är på gång.

*****

Oerhört kul det här med Facebook. På tre dygn är jag uppe i över 200 vänner. Så kul med så många som man inte träffar längre. Har redan lett fram till att det blir en gymnasieåterträff nästa sommar, då det är 25 år sedan vi gick ut. Och att man har fått kontakt med en del gamla innebandylegender och kultlirare.

Måste se till så att det inte krockar med Falu IBK-jubileumet (också 25 år i maj) bara.

*****

Och Helena är tillbaka igen från sin tredagars minisemester i Dala-Järnas djungel. I en liten stuga utan el. Skönt att du är hemma gumman, du har varit saknad!

*****

Och i morgon är semestern slut, dags att börja jobba. Så nu är det väl dags att tryna in.

N8 N8!

*****

Kvällens låt: Wind of Change - Scorpions

*****

Man är alltid sig själv närmast
/Nordström/

Inga kommentarer: