Ny dömning i söndags: IBF Falun Ungdom (div 2) mot Envikens IF (div 3). Mycket känslor i den matchen. Positiva sådana. Ungdom som jag tränade i trean förra året, och Enviken som jag tränat i många år tidigare. Trevlig match, med varsin straff och med lite fler utvisningar för Ungdom. Vi släppte på en del, jag och broder Håkan, och jag tror lagen köpte det. Två bra coacher i vardera laget i Patrik Bäck och Andreas Hansson som är två lugna och kloka killar.
Min gamle vän Pärlan, som egentligen heter Fredrik, lyckades panga (nåja...) in ett mål, mattris i Enviken var som vanligt Ove "Yv" Larsson (den gamle Falu IBK-legendaren) och Micke "Nordon" Nordin är fortfarande en av de trevligaste människor som finns. Och i Ungdom var det många kvar av de härliga ynglingarna (Linus H, Frasse, Husberg m fl) från förra säsongen. Plus Lars "Knodd" "Kanonskottet" Åkerlund så klart...
*****
Nya Innebandymagazinet kom häromdagen. Två ganska roliga grejer fanns med:
Framsidan var prydd av tre personer som var utklädda till karaktärer i Star Wars. Följande notis fanns att läsa i tidningen:
En orädd parkeringsvakt gav självaste Darth Vader en bot utanför vår redaktion.
Rymdimperiet verkar ha förlorat sin makt.
Oerhört kul 1.
*
Ett läsarmail hade kommit också:
"Vi fick mail om att en spelare var rädd att dö om han plockade sarg. Vi kan meddela att trots att du plockar sarg tre till fyra gånger i veckan inte riskerar att dö av det. Men visst, vi håller med. Det är tråkigt."
Oerhört kul 2.
*****
Många gamla innebandylirare, tillika många av dem mina gamla polare (heter det poolare om man är med i en simklubb?), spelar golf ganska frekvent. Dom har till och med en egen tävling som heter Goopen (dom har bl a lagtävling, längst slag, närmast hål osv) som dom spelar på olika platser i Sverige en gång per år. Goopen som till och med har en egen hemsida.
Peter "Linken" Lindqvist som är en av dessa golflirare bad mig skriva en liten krönika på deras hemsida. Så jag gjorde väl det. Trots att jag aldrig spelat golf själv i hela mitt liv. Men jag gillar ju att skriva så...
Tänkte delge er krönikan. Så ni ser att jag inte bara kan skriva om innebandy och gammalt strunt.
*
One, two, three, foooore! – En betraktelse av en utomstående
Goopen.
Denna, för oss oinvigda, mytomspunna tävling. Eller är happening en bättre benämning? Som inte bara är en golftävling, utan så mycket, mycket mer.
En gång om året, på olika platser, med många personligheter. Som får män och familjefäder sammanstråla och att lämna sina plikter för en helg. Men, för dom, kanske den viktigaste helgen på hela året.
Nord mot Syd, precis som i Robinson. Likheten är det fysiska spelet, må bäste man vinna. Men skillnaden är, att i det sociala spelet vinner alla.
Minst, längst, närmast och bäst. Man kan tävla i mycket. Eftersom förhoppningarna inte alltid kommer överens med resultatet har jag en känsla av att det inte bara är bollarna som flyger, utan även redskapen. Men allt detta är glömt på kvällen i goda vänners lag.
Själv är man inte någon älskare av klubbor i järn (bättre att ta sig ett) och trä, min passion ligger i klubbor som doftar plast. Många är dom som försökt få mig att spela golf genom åren, men jag har aldrig nappat. Det närmaste jag kommit är en timme på drivingrangen i Samuelsdal. Det gick hyfsat att slå långt, förutom att drivern var omöjlig. Men sen när det kom till att träna närspel.
Då blev jag putt.
Så golf är inget för mig. Däremot är det många av mina vänner och kompisar, och av dessa oerhört många innebandyspelare, som fastnat. Och sitter rejält fast. Och det har jag den fullaste respekten för. Skulle jag någon gång börja spela golf, skulle det vara BARA för att få vara med i Goopen. Även om tävlingen kanske, på grund av mitt spel på gräset, skulle få döpas om till Groopen.
Goopen är en sån där företeelse som jag tror aldrig skulle kunna starta idag, såna människor görs inte längre. Hela grejen känns som ett eko från förr, när ingenting var omöjligt och allt var roligt och man gjorde saker tillsammans. När människor inte satt inne vid msn, facebook, TV-spel, Dataspel, Wii och gud vet allt som finns utan träffades fysiskt och umgicks, skrattade och hade roligt.
På samma gång allvar (tävlandet) och glädje (gemenskapen). Så känns, så här lite på avstånd, Goopen för mig. Ett sätt att träffas och umgås. Jag är ganska säker på att för de som deltar är det en helg att minnas. Länge. Och att genast, när det är slut, längta till nästa år.
p
I Goopen får ingen rött kort, där har alla grönt kort.
G som i Gemenskap.
G som i glädje.
G som i Goopen.
/Per Nordström
*****
Kul för Robin Söderling att ta sig till kvarten i US Open. Mindre kul att han fick möta Roger Federer - igen. Men nån gång ska han väl kunna rubba honom. Eller ?
*
Och Mats Wilander och Pim-Pim har tjafsat igen.
Börjar mer likna Zoo.
*****
Min äldste fortfarande hemmaboende son Alex hade köpt ett tuggummi. Nån sorts Stimorol.
Det hette Chocolate goes caramel goes...fusion.
Jag fick smaka en bit.
Alltså, tuggummi med smak av karamell, mint och choklad. I nån sorts mix.
Det var det absolut äckligaste i godisväg jag smakat på i hela mitt liv.
*****
En annan som är rolig är mannen med Faluns coolaste skägg, den gamle (mkt trevlige) ledarlegenden, före detta målvakten i KFUM Falun Johan "Ryttarn" Ryttare. Han är en av mina vänner på Facebook (hux flux är dom över 400, märkligt).
Han droppar alltid en massa roliga kommentarer, oftast om sig själv.
Jag är fräck och ger ett smakprov:
"Strax dax att ge sig av på innebandyträning, sen gymmet, såg mig själv i spegeln och insåg att jag har en kropp som en gud......synd bara att det är Buddah."
I love it!
*****
I morgon möts Sverige och Malta i VM-kvalet. I Valetta tror jag.
Poängen borde i alla fall va letta.
*****
Nu ska jag försöka kurera min värkande kropp. Det värsta är att den värker utan att jag gjort något. Det är väl åldern.
*****
Kvällens låt: Body Rock - Maria Vidal
*****
Respekt tar man inte, den förtjänar man
/Nordström/
tisdag 8 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar