Men först:
Motståndarna föll som käglor runt honom.
*****
Sara Kristoffersson tillbaka i Falun.
Riktigt, riktigt bra.
Att ha världens bästa innebandyspelare i laget är aldrig fel.
Visst, man har stora krav, och hon gjorde mycket poäng i KAIS Mora så klart.
Men det kändes ändå som att hon inte var riktigt lika bra som i Falun, inte fick ut lika mycket.
Men bäst ändå.
Och det säger väl en del om hur bra hon är.
Tror att Faluns damer kan bli riktigt bra i år, med de nyförvärv man fått och Nygge som tränare.
*****
80-talsfesten i helgen (läs lördag) var magisk.
Mer om den i ett annat inlägg längre fram.
*****
Att gå på grundkurs kan inte vara bra för en fartygskapten.
*****
Men nu får dom väl sluta, alla dessa huliganer.
*****
Då och då visar det sig att jag på något sätt införskaffat rätt så mycket så kallad "vv", värdelöst vetande. Idrott, historia, personer, böcker/författare, allmänbildning och kanske framför allt musik.
Som till exempel att i bandet Chattanooga som sjöng Hallå hela pressen i Schlagerfestivalen 1981 var all tre systrar och hette Clara, Mia och Ackie Kempf.
Eller att i Schlagerfestivalen 1984 var det också tre systrar från Norrköping som sjöng i gruppen Bel Air med låten 1+1=2.
Eller att Lisa Stansfield, som hade flera hits, bland annat All around the world, även var sångare i bandet Blue Zone som hade en hit, Jackie.
Eller att bandet Bepop! kommer från Bollnäs.
Märkligt.
Vad saker fastnar.
Men kul ändå.
*****
Den senaste i raden Innebandylegender är inte bara en innebandylegend.
Hon är en mycket god vän också.
En av de bästa.
Som alltid finns där.
Lena Birath.
Vi har haft mycket roligt ihop. Och allvarligt.
Vi har dömt några säsonger tillsammans. Lena var oerhört bra, och slutade alldeles för tidigt.
Lena är även en mycket bra tränare.
Finns få som har så mycket idrottslig kunskap som Lena vare sig det gäller taktik, träning, anatomi eller psykologi.
Och hon var även en fantastisk spelare. Som jag haft fördelen att träna under två säsonger i Falun.
En av de bästa i världen genom tiderna. Kanske den bästa.
Oftast som back.
Men ett av åren hade jag henne som forward. Finns ingen forward i Falun varken före eller efter som gjort så många mål under en säsong som hon
Lena var oerhört professionell som spelare. Stenseriös och gav alltid allt. Lämnade inget åt slumpen. Vilket kanske ibland var en nackdel. Inget hon gjorde var fel, men hon var så bra så att ingen kunde leva upp till hennes krav att vara likadana.
Det finns bara en Biran.
Men förutom det idrottsliga så har vi haft många samtal av det allvarliga och djupa slaget om livet i allmänhet och oss själva i synnerhet.
Sånt är också viktigt.
Nog tjatat, här kommer en av de mer intressanta personerna i Innebandy-Sverige!
*****
Innebandylegender nr 65: Lena Birath
Vilket är ditt fullständiga namn?
Lena Karin Birath.
Har du något/några smeknamn?
Kallas Biran för att jag heter Birath i efternamn och inte för att jag dricker mycket öl!
När och var är du född?
Jag föddes en vinterdag i Falun.
Hur och var bor du idag?
Jag bor i en lägenhet i Falun. Faktiskt samma lägenhet som jag flyttade till när jag flög ur föräldraboet. Snacka om att vara rotad!
Har du någon familj?
Singel, men jag har min älskade mamma, pappa och syster samt mina tre syskonbarn!
Vad kör du för bil?
Jag kör just nu en Toyota Auris.
Vad gick du för linje på gymnasiet och har du någon högskoleutbildning?
Jag gick sociala linjen på gymnasiet då jag inte visste vad jag ville bli när jag blev stor. Därefter har jag gått Idrottstränarlinjen och en praktisk pedagogisk utbildning på Högskolan.
Vad arbetar du med idag?
Just idag jobbar jag som lärare på Idrottsprogrammet, föreläsare inom grupp- och ledarutveckling, kommunikation och idrottspsykologi samt terapeut på kursgården Mullingstorp.
Har du några fritidssysselsättningar?
Jag tycker om att möta människor, gå på bio, utveckla mig själv och umgås med min familj.
Spelar du innebandy fortfarande, och i så fall var, eller är du aktiv inom innebandyn på något annat sätt idag?
Idag är jag inte aktiv inom innebandyn annat än att jag undervisar de blivande senior innebandyspelarna på Idrottsprogrammet.
Har du haft någon förebild inom innebandyn?
Nej, jag har inte direkt haft någon förebild inom innebandyn.
Vilken är din moderklubb?
HSK.
Har du spelat i några andra klubbar?
1993 bildades IBF Falun då HSK och IBK gick ihop. Där spelade jag ända till jag slutade som aktiv. Jag var Falun trogen.
På vilken plats i laget spelade/spelar du?
Jag spelade både forward och back.
Vad var/är din styrka respektive svaghet i innebandy?
Styrkan var mitt bollsinne, skott, min teknik och speluppfattning. Mina utvecklingsområden var snabbheten.
Har du haft några andra uppdrag än som spelare genom åren?
Jag har tränat Faluns herr- och damlag samt Balrogs damer.
Har du några meriter?
58 Landskamper i innebandylandslaget, 1 VM-guld, 1 EM-guld, 1 VM-silver, 1 VM-brons, 3 SM-silver och 6 SM-brons i innebandy.
8 Landskamper i bandylandslaget, Årets dambandyspelare i Sverige 1985, 1 SM-guld och 2 SM-silver i bandy.
Vilket är ditt bästa innebandyminne sportsligt sett?
Alla fina medaljer samt när jag var med och tog upp Faluns herrar till SSL.
Vilket är ditt bästa innebandyminne ”bredvid planen”?
Oj, det var svårt så där måste jag säga alla tokiga och roliga möten jag haft med alla olika människor som varit med på min resa genom idrotten. Ingen nämnd och ingen glömd.
Har du utövat några andra sporter än innebandy?
Jag har spelat fotboll och bandy. Nu spelar jag golf.
Och så ett antal frågor med favorit-:
sport (förutom innebandy): golf.
lag: Faktiskt inget favoritlag alls i någon sport.
semesterort: En varm sandstrand någonstans i världen.
film: Pay it forward.
TV-serie: Solsidan.
70-talsprogram: Per, jag har inte koll på vilka serier som var när! Jag säger Fem myror är fler än fyra elefanter, Drutten och Jena, Lilla huset på prärien och Dallas
80-talsprogram: Se ovan.
90-talsprogram: Se ovan.
bok/författare: Att må dåligt är en bra början skriven av Bengt Stern.
färg: Grön.
mat: Bland annat pasta, tacos och kött med beasås.
dryck: Cola, mjölk och ett glas vin.
artist: Allätare (tråkigt, men sant).
låt: Kan inte säga någon särskild utvald (tråkigt men sant).
Vilka tre saker skulle du ta med till dig en öde ö?
Mat, ett flygplan och böcker
Vilka tre personer (inte familjen) skulle du ta med dig till samma ö?
Jesus. Det skulle vara väldigt intressant att höra vad han skulle ha att säga.
Har du något motto/citat/ordspråk?
Att klaga är som att sitta i gungstol. Du har något att göra, men kommer ingenstans.
Min blogg är ju uppbyggd mycket på nostalgi och humor. Har du någon rolig innebandyanekdot du skulle kunna dela med dig av?
Ja, det finns massor men för att ta några ord från min tränare Urban Jansson så sade han bland annat:”Samling under sargen tjejer” och ”Glöm inte att ta på er heltäckningsjackorna när ni ska gå ut nu när det är kallt”
Har du avslutningsvis eftersom du antagligen är rätt känd och rätt så många kommer att läsa detta, något du skulle vilja säga till alla bloggläsarna ute i landet?
Jag skulle vilja säga att du ska njuta av att kunna spela innebandy. Ibland jag jag vara väldigt avundsjuk på de unga som har hela sin karriär framför sig. Om jag skulle gjort något annorlunda när jag var aktiv så var det att njuta mer och inte vara så hård mot mig själv. Jag hade höga krav på mig och det ska man ha för att komma någonstans men jag kunde inte skilja på mig som person och min prestation vilket har varit jättejobbigt. Jag tror att det är väldigt viktigt att som ledare försöka uppskatta sina spelare som spelare men också som människor för att de ska kunna prestera samtidigt som de kan vara nöjda som den människa de är. Om jag tycker om mig själv och har en bra självbild kan jag våga misslyckas för att lyckas. Då har jag en stabil grund att falla tillbaka på om jag inte skulle nå mitt mål. Det är då kroppen kan slappna av och få ut det den kan.
*****
Några grejer med Biran glömmer man inte.
*
När vi var i Karlstad och dömde den legendariska Stjärncupen (R.I.P.) och man då hade nåt system där domarna dömde i block och man själv fick komma överens om vilka matcher man dömde.
En morgon kom vi överens om att i stället för att döma två-vila-två-döma två osv så skulle vi döma sex matcher i rad. Den första började 05:30...
Vi bodde på hotell och beställde telefonväckning.
Det blev oerhört roligt när telefonen ringde 04:45, Biran kastar sig ur sängen, svarar, har ingen aning var hon är och försöker prata med det automatiska väckningsmeddelandet.
*
En annan gång dömde vi en turnering i Ludvika. Då sov vi över i ett lärarrum i Lorensbergaskolan. Det var tjugofem grader kallt ute. Och rätt så kallt inne.
Gentleman som man är fick hon ta elevernas vilosäng och jag tog soffan och hon fick ha det extra elementet bredvid sig.
Vid tolvsnåret på natten körde vi sen tävling, pricka stolpe och ribba.
Vet inte hur många gånger vi körde.
Jag vann inte en enda gång.
*
Biran är ju rätt så, om man säger så, envis, bestämd och vinstinriktad.
Vi skulle döma i Mora en söndag.
Biran hade spelat match på lördagen.
Och fått 2+10 för osportsligt uppträdande.
Hon var minst sagt, förbannad.
Fortfarande på söndagen när vi skulle åka.
Ni som känner Biran vet att hon på den tiden kunde (inte nuförtiden!) vara lite butter.
Vi åkte iväg.
Biran sa inte många ord.
Jag fick lägga på all min charm.
Vid Rättvik hade hon tinat upp. Hyfsat i alla fall.
*
Första gången Biran skulle döma med min ärade bror Håkan är en annan rolig episod. Som ni vet är ju Håkan en riktig tidsoptimist, är alltid ute sista minuten och har hundra saker på G.
Den här gången skulle dom döma en herrtvåa, och jag varnade Biran om detta.
Biran sa, lite naivt, att:
"Det är nog ingen fara, det är ju första gången vi dömer tillsammans och det är ju en ganska hög match, och han sa han skulle hämta mig kvart i ett (matchen började två)".
Hon kände inte Håkan så bra.
Dom kom till hallen 13:57.
Rätt gott om tid ändå för att vara Håkan.
*
Vi hade party en gång på gamla klassiska Knoppen där jag bodde några år (är ju även uppväxt där, ett oerhört mysigt ställe).
Det var jag, Biran, Peter "Linken" Lindkvist, Camilla "Kastrullen" Granelid, Henrik "Lony" Ouchterlony, och Sara Lindgren.
Ett riktigt kultgäng.
Biran är ju ingen stor konsument av starka drycker (förutom möjligen Nyponshots på Gotland/Öland? då), men då kunde hon ta en eller två cider.
Vi tänkte vi skulle busa lite.
Så när Biran gick på toa hällde Lony i lite sprit i Birans cider.
Hon kom ut, och vi satt där förväntansfulla (Kastrullen hade oerhört svårt att hålla minen).
Vi pratade lite, Biran tog en klunk.
Som sagt, oerhört förväntansfulla.
Biran smuttar lite, tittar på oss och säger:
- Trodde ni att ni kunde lura mig va? Haha, den här har ni hällt sprit i.
Det var ju roligt.
*
Den roligaste till sist.
Vi dömde en P15-match i Lugnets A-hall.
En kille i Leksand betedde sig rätt ohyfsat och Biran gav honom en utvisning.
Han tittar på henne och säger:
- Har du mens eller?
Det blir alldeles tyst i hallen
Jag har aldrig, upprepar aldrig, sett ett rött kort komma upp så fort.
Det var okej ändå.
Jag trodde hans sista stund i livet var kommen.
*****
Ingemar Stenmark vann Mästarnas Mästare.
Oväntat. Not.
Så rättvist.
Karln kan ju allt.
Men Maria Brandin var en fighter.
Och Anders Limpar är en riktigt lirare.
Men det finns bara en kung.
En sak dock:
Han måste ju haft en liten fördel i finalgrenen, Stenmark.
Eftersom det var stenig mark.
*****
Nu har jag en (liten) tvätt att hänga.
*****
Kvällens låt: Hä bar å åk - Ingemar Stenmark
*****
De e svårt å förklar får nån som int begrip
/Nordström/
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar