Men först:
Matdosa?
*****Endre ska tydligen spela nio bortamatcher i rad i Elitserien.
NIO.
Visserligen är det inte förbundets fel.
Men ändå.
Det är såna här saker som gör att vi aldrig blir av med stämpeln Kalle Anka-sport.
Tyvärr.
Det där måste dom nog endre på.
*****
AXA Floorball Cup (f.d. Viking Line Cup) närmar sig (start torsdag morgon).
Pga i tiden sen helg och skolavslutningar på en del håll i landet är det betydligt färre lag än vanligt (ca 130 färre än förra året), "bara" cirka 200.
Lite tråkigt.
Ska döma (som vanligt på cuperna i Falun) med Conny "Voltarenmannen" Törehed och en dag med Nihada "Nidde" Cenanovic. Ska bli jätteroligt.
En riktig legend kommer för övrigt hit och dömer: Roger Nyström, den gamle SM-final- och landskampsdomaren.
En av de bästa genom tiderna. Som tyvärr la av alldeles för tidigt på elitnivå.
Det var många av oss som gjorde det.
*****
Åter till inläggets rubrik.
Var ute och gick Hosjön runt (ca 9 km, applåd!) idag.
Hade då Ratata i lurarna.
Ett fullständigt fantastiskt band.
Som håller så bra än idag.
Musikaliskt var dom fulländade.
Varenda blipp och blopp, varenda syntslinga, varenda stråke, varenda basgång är så noggrant inspelade och mixade.
Så klart ljud och så vackert.
Detta blandat med Mauro Scoccos fantastiska texter. Och sång.
Har karln varit med om allt det han sjunger om är det nästan lite synd om honom.
Blandningen mellan glada uppåtlåtar och perfekta depplåtar är också genial.
Scocco vet ju alla vem det är, men även kollegan Johan Ekelund (som kom med 1983 då bandet blev en duo) var en toppmusiker och en stor del av undret.
Bandet bildades 1981 och jag tror (men är inte säker) att namnet är taget efter hunden i Lucky Luke. Bandet splittrades 1989 efter sista skivan.
Ratata släppte sex LP:s (som det var på den tiden):
Ratata (1982)
Jackie (1982)
Äventyr (1983)
Paradis (1984)
Sent i september (1985)
Mellan dröm och verklighet (1987)
Människor under molnen (1989)
Hur många bra låtar som helst finns på dessa skivor.
Ett axplock:
Ögon av is, Jackie, Dansar på min video, Prinsessa på vift (82), Soulboy, Trick med speglar, Hemlighet, Vild, Pojkar (83), Någonting, Paradis (84), Ingenstans att gå, I dina ögon, Bara du (85), Så länge vi har varann, Om du var här, Se dig inte om (87), Himlen, Glad att det är över (89).
Basgången och syntslingan i Soulboy är magisk.
Duetten med Frida i Så länge vi har varann är...perfekt.
Jackie är världens bästa låt.
Trick med speglar är en makalös liten pastisch.
*
Som sagt, Ratata (och även Scoccos första soloskivor) var och är (även om jag ytterst sällan är deppad nu för tiden) perfekt deppmusik.
Minns en gång på det glada 80-talet då det blev slut med min dåvarande flickvän och mellan mannen-legenden-bäste vännen Tom Westers flickvän samtidigt.
I två veckors tid åkte vi kring på kvällarna/nätterna i Falu stad i Toms klassiska (den var (ö)känd i hela Falun) Ford Escort som hette Gotte (döpt efter Toms farfar Gottfrid) som var brun med svart vinyltak och hade AIK- och Coca Cola-klistermärke bak.
Och deppade.
Grät. Tröstade varandra.
Ömsom sjöng, ömsom lyssnade.
Alltid på Ratata.
På kassett.
Bra terapi.
*
Mel Gibson-Look-alike.
Och i Sunpocket (såå klassiskt) i AIK-färger som jag satte ihop åt honom.
*
Ett annat fantastiskt minne med Ratata är när jag, Tom, Jessica "Tate" Hedberg, Lars-Erik "Larsa" Håkansson och Christer Wiktröm (Hoppas du har det bra var du än är, vi saknar dig så oerhört mycket!) en fantastiskt vacker sommarkväll var på konsert i Gropen (Himlaspelsscenen) i Leksand.
Rock runt riket.
2 augusti 1987 klockan 18:00.
Ratata, Eva Dahlgren och Roxette (som precis slagit igenom) var huvudnumren.
Orup (som då ännu inte slagit igenom än) var förband/uppvärmare. Och sjöng Är du redo?
Klassiskt.
Mest jubel och liv vid scenen blev det självklart när Roxette spelade.
Eva Dahlgren var som vanligt cool och känslosam. Dock hade hon med sig en Anders Glenmark (som heller inte slagit igenom än) som skuttade omkring som en vilde och slog på en sån där ring med pinglor på, vad heter det, har fått hjärnsläpp, nämen...tamburin! Puuh...
Och så var det Ratata då.
För mig var det så klart magiskt.
Och mitt i Jackie så stannade Mauro Scocco låten och sa:
- Det här min mammas favoritlåt.
Och så fortsatte dom spela.
Oförglömligt.
Den kvällen.
Det vädret.
Den stämningen.
Det fantastiska sällskapet.
Ratata live.
Ren magi.
*
Biljetten från den magiska kvällen:
Pris 120:- plus förköp.
Inte mycket pengar.
Men emotionellt och minnesmässigt ovärderlig.
*****
Nu väntar duschen.
*****
Kvällens låt: Om du var här - Ratata
*****
Vissa band klipps aldrig av
/Nordström/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar