pp
Vänner.
Förutom familjen är vänner det viktigaste man har.
Såna som finns där och bryr sig.
Såna som man har roligt med.
Såna som man trivs med.
Såna man kan prata med.
Såna som förstår en.
Tyvärr blir man med åren, lite dålig på att höra av sig till och umgås med sina vänner, det tror jag gäller alla.
Även om jag brukar försöka rätt ofta med fester, återträffar m.m.
Oftast är man också ganska dålig på att tala om vad man tycker och känner, att uppskatta och berömma.
Även om jag också där brukar försöka på både bloggen, Facebook och annat.
*****
En människa med många vänner är lyckligt lottad.
*****
Så denna blogg, en av de sista i bloggens historia, är en hyllning till mina vänner.
En människa med många vänner är lyckligt lottad.
*****
Så denna blogg, en av de sista i bloggens historia, är en hyllning till mina vänner.
Vänner från förr, vänner som alltid finns och nya vänner.
Jag vill bara att ni ska veta hur mycket ni har betytt och betyder.
Och att jag tycker om er väldigt mycket.
*****
Mina första bästa kompisar hette Kenneth Rydén och Mia Hallberg (numera Simmins).
Mia och jag umgicks hela skoltiden ut, ändå upp till gymnasiet.
Här snackar vi lekis (dagis fanns nog inte då...) och låg- och mellanstadiet.
Mia och jag umgicks hela skoltiden ut, ändå upp till gymnasiet.
Här snackar vi lekis (dagis fanns nog inte då...) och låg- och mellanstadiet.
Vi växte upp på det lugna och Härliga området Knoppen i Falun.
Burken, Tatten, Röda Vita Rosen och alla andra lekar så klart. Cykling och lek i skogen.
Många roliga timmar.
Under lågstadiet var en av mina bästa vänner Johan Dotzky. Jag var en liten plutt och han var störst på skolan och min beskyddare.
p
p
Mia.
*
På mellanstadiet och högstadiet var Anders Stenberg den jag umgicks med mest.
Och det var bara idrott som gällde.
På TV, på radio, engelska fotbollstidningar.
Och eget idrottande så klart.
Fotboll, landbandy, tennis, minitennis, pingis, badminton.
Och hockeyspel och couronne och fotbollspel och basketspel och bilbana och - allt.
Alltid tävling.
Inte blev vi några sämre människor för det.
*****
På högstadiet umgicks jag mycket med en klasskompis som hette Svante Nyberg. Vi åkte runt och tittade oerhört mycket på idrott "live". Fotboll (Brage, Falu BS, Korsnäs, Slätta, HAIK mm), bandy (Falu BS) och hockey (Falu IF) plus en massa andra ställen.
Detta fortsatte vi med på gymnasiet också.
*****
På gymnasiet fick man ju nya klasskamrater, och i och med det nya vänner som man kom lite närmare.
Speciellt Thomas Wallberg, Jan-Erik Andrén och Tobias Hedberg.
Mycket bus men också mycket allvar i en värld som låg mellan ungdomen och vuxenlivet.
Jan-Erik
Thomas
Tobbe
*****
Första svängen på Högskolan (1987-1989) var riktigt rolig med många fantastiska klasskamrater som alla verkligen bjöd på sig själv.
Två kom jag lite närmare, Patrik Forsmark (som jag senare också jobbade med) och Janne Lundeberg (som jag senare spelade innebandy med).
Vi umgicks en hel del privat åren efter högskolan.
Patrik
Janne
En hel del roliga historier har berättats i bloggen om Saxdalen-Janne...
*****
Andra svängen på högskolan (2001-2004) var studierna uppdelade mera på kurser så då blev det ganska många olika klasskamrater, även om några stycken var med på de flesta.
En var min gamle kompis-tränarkollega-domarkamrat Henrik "Lony" Ouchterlony.
En av världens galnaste och roligaste människor.
Det var riktigt kul att få plugga med honom också, och vi har umgåtts mycket även bredvid skolan.
Lony
En annan som jag lärde känna bra och kom bra överens med var Anna Björk.
Vi jobbade bra ihop och tyckte och tänkte ungefär lika och gjorde ett par riktigt bra arbeten tillsammans.
Anna.
*****
En del vänner har man fått genom arbetet - och en del vänner har man kommit att arbeta med.
Therese Westman var duktig innebandymålis och fick jobb på Dalarnas IBF, och efterhand blev vi goda vänner brdevid också.
Med Micke Nordström, den vindsnabbe backen (nåja) från Gustafs, var det tvärtom. Vi spelade ihop i Falu IBK och dömde ihop. Senare kom han också att arbeta med mig på Dalarnas IBF.
Många är de kvällar som vi åt varma mackor, tittade på Al Bundy och diskuterade livets svängningar.
Therese
Micke (till vänster)
*****
Och apropå arbete.
De kanske inte hör till den allra innersta kretsen av vänner, men genom åren man fått många fina arbetskamrater.
På mitt första jobb, Haga Optik, fanns Roger, Robban, Janne, och Kenneth.
På Norslunds fritidsgård (bästa jobbet i världshistorien!) var det brorsan, Häger, Ulla och Ove.
På fritids Järlinden var det Catharina, Patrik (som nämnts) och Malin (som vi kommer till).
Och så på Dalaidrottens Hus, mitt nuvarande jobb, alla de fantastiska människorna.
Alla mina vänner på jobbet får symboliseras av två på fotbollsförbundet, en tidigare (Pär Jonsson) och en nuvarande (Stefan Jonsson).
*****
Sen har man självklart fått en mängd vänner inom innebandyn, människor man spelat med (i Falu IBK, IBF Falun, Envikens IF och Slätta IBK), människor man tränat (i Falu IBK, IBF Falun herr och dam, Envikens IF, Slätta IBK, Svärdsjö IF dam och IBF Falun Ungdom), människor man dömt med, människor man spelat mot och dömt, människor man arbetat med och människor sen tiden (som faktiskt var fem år) som jag tränade och tävlade i badminton.
Bland alla dessa fanns den fantastiska kullen med 74:or och 75:or i Falu IBK, som jag tränade i fem år. Killar som man nästan var som en "extrapappa" åt allihopa. En fin samling unga killar, och en fin tid.
Alla ovanstående får symboliseras av Adam Grane, som jag tränat och spelat med, och som är både svensk juniormästare, svensk mästare och världsmästare i innebandy. Och Conny "Voltarenmannen" Törehed, som jag brukar bo hos ibland och som bor hos oss när det är cupdömning.
Adam
Conny
*****
Vi har också Jörgen Andersson, som jag känt länge. Vi har dömt ihop, och han har jobbat för Dalarnas IBF. Men vi har umgåtts en hel del bredvid planen genom åren också. Och gör fortfarande.
Magnus Ljung, demoncoachen i basket, som numera bor i Stockholm. Jag hade mycket kontakt med Magnus eftersom han först jobbade på Falu kommun och sen på Falu Basket/Dalarnas BBF som hade kansliet i samma lokal som DIBF. Efter hand började vi umgås privat också.
Och så Malin Halvarsson, numera Rune (i förnamn alltså). Vi jobbade ihop på Järlindens fritidshem men hittade varandra som bra kompisar bredvid. Många härliga danskvällar på Klassiska Shopen och Golden Night blev det. Och Trivial Pursuit och musiklyssning. Och filmen Imse Vimse Spindel under en filt (Malin blev rädd).
Jörgen
Magnus
Malin
*****
Vidare har vi Anna "Tele" Teledahl, en mycket spontan och härlig människa. Dessutom den intelligentaste människan jag känner. Inget dåligt betyg. Vi har gjort mycket tillsammans inom innebandyn. Numera lärare på högskolan och professor och säkert doktor och lite till.
Under några år gjorde jag och Malin Leanders fiket Gläntan osäkert med ett stort antal fikastunder. Mycket innebandyn och skvaller som avhandlades där. Och ett och annat besök på restaurang Banken blev det också har jag för mig... Ett typexempel på två människor som aldrig träffats men som direkt klickade som kompisar.
Jessica Larsson. Granne, arbetskamrat, spelare när jag varit tränare och en en hel del. och en riktigt bra vän. Ställer alltid upp när man behöver hjälp med något. Vi har jobbat tillsammans både på dam-VM 1999, Viking Line Cup och ett antal Newbody Cup.
Tele
Malin
Jessica
*****
Under några makalöst roliga år så partade jag, Maria "Majsan" Wiklund, Jenny Larsson (numera Gustafsson) och Fredrik "Pärlan" Söderström loss ordentligt på dåvarande legendariska "Harry's". Detta inkluderade då alltid även förfester och efterfester. Rätt så ofta.
Vi hade som sagt mycket roligt, alltid full fart med med mycket humor. Och mycket tid på dansgolvet blev det. Vi uppfann till och med en dans med egna moves, "Utvisningsdansen". Herregud...
Och en och annan Red Bull och Vodka kan det ha blivit också.
Majsan
Larsson
Pärlan
Fredrik är för övrigt en av de allra bästa. Vi umgicks ganska mycket en längre period. Mogen, klok och full av värme.
En mycket bra människa.
*****
Och så ett gäng från Falu IBK-tiden. Som jag lärde känna via innebandyn men som blev riktigt bra vänner bredvid.
Christer Sundin, sifferfantomen, som även arbetat med mig i IBF Falun och Dalarnas IBF. Vi har haft många roliga pokerkvällar också. Oftast med Christer som vinnare.
Lars "Dalle" Dahlin, pingisvirtuosen, som blev inlurad av Torsten "Totte" Andersson. En mästare på musikfrågesporter.
Mikael "Hille" Hilleskär. En man med ett stort hjärta. Tillsammans med Henrik "Lony" Ouchterlony den roligaste människan i världen.
Bengt Pettersson, journalist, galning, mannen som gav uttrycket "Fighting Spirit" ett ansikte. Vi jobbade även ihop på Norslunds fritidsgård.
Olle "Fot" Sundström. Målvakt. Domare. Innebandyfunktionär. Ultragalning. Tar nog tillbaka att Hille och Lony delar titeln världens roligaste människa. Det är nog Olle.
Christer
Dalle
Hille
Bengt
Olle
*****
Patrik Bäck och Torsten "Totte" Andersson har jag också spelat innebandy med, men dessa kände jag innan.
Totte sen låg- och mellanstadietiden plus det att jag spelade badminton med honom innan vi började spela innebandy.
Patrik från tiden på Norslunds fritidsgård då han spelade hockey och fotboll. Innan jag lurade över honom till innebandyn. Även Patrik var flitig deltagare på pokerkvällarna förr.
Totte
Bäck
En som jag inte känt så länge, men som blivit en mycket god vän.
Thomas Lind, journalisten på sporten på Falu Kuriren.
Kan allt om allt och lite till. Duktig på att sjunga också. Fenomenal på texter.
Vi är på samma vågländ och har samma humor.
Thomas
*****
Jocke Lundberg.
Två meter snäll människa.
Jag har dömt med Jocke, som flyttade till Falun från Nyköping.
Makalöst trevlig, och min familj avgudar honom.
Bor numera tyvärr (för oss) i Gävle, så vi ses inte så ofta.
Jocke.
*****
Många partykvällar blev det också med Åsa Hansen (numera Lundqvist).
En kompis med en otrolig fart. Aldrig stilla och tråkig.
Banken, Shopen, Harry's, you name it.
Och framför allt, fikastunder.
Åsa och jag innehar fikarekordet, på legendariska Gläntan (R.I.P.), sex timmar och femton minuter.
Det blev många kaffe, cola, mackor, fikabröd, olika tidningar mm den dagen.
Ute var vårt rekord inte lika bra. Fem timmar och fyrtiofem minuter på Geislerska.
Åsa
*****
En annan vän som jag haft mycket roligt med är Eva "#21" Rönn.
Bollnäs stolthet.
Tacokvällar på shopen, kebabluncher på Falugrillen, gått på innebandymatcher mm.
Och lite party förstås.
Eva är för övrigt en jäkel på att trolla.
På riktigt. Inte bara på innebandyplanen.
Eva (till höger)
*****
Maria "Söder" Söderström och jag brukar ett par gånger per år träffas och gå ut och ta nån öl och snacka.
Tyvärr lite för sällan nu för tiden. Men vi har väldigt trevligt när vi väl göra det.
Söder som var en mycket bra innebandyspelare, världsmästare minsann.
Söder
*****
En annan vän som jag känt länge är Sara Lindgren, ib-målis i IBF Falun och klassiska HSK.
Vi bodde tillsammans på Knoppen några år och umgicks då ganska mycket, med fester, utflykter, idrott och annat.
*****
Lena Birath.
Presentation överflödig.
En av mina allra bästa vänner.
Vi har dömt ihop, jobbat ihop och umgåtts en hel del.
Många djupa diskussioner har vi haft genom åren.
Lena
*****
Och så återstår...järngänget.
Norslundsfolket (och några från Knoppen).
Människorna från Falu IBK-tiden.
Det är den överlägset roligaste och bästa (undanräknat familjen så klart, men det går ju inte att jämföra, familjen är utom tävlan) tiden i mitt liv.
Finns inget som slår dom.
Har känt alla i snart trettio år. Och har umgåtts med och umgås fortfarande då och då med dom.
Vi har haft så mycket roligt tillsammans, upplevt så mycket, glädje (95%) och sorg (5%), gjort så mycket kul, varit med om så mycket osannolikt.
Tom Wester, Peter Lindqvist, Jessica Hedberg, Larsa Håkansson, Patrik Idofson, Micke Norberg, Micke Larsson, Ove Larsson och Christer Wikström (Som inte längre finns med oss, och saknaden efter dig är oerhörd, Christer. Hoppas du har det bra var du nu än är).
Man hade hört så mycket dåligt och negativt om Norslund.
Och så var det så...fel.
Värme. Glädje. Gemenskap.
En för alla, alla för en.
Alla fick vara som dom var, sig själva. Inget konstgjort eller fjäsk.
Ingen utanför. Alla accepterades.
Öppna dörrar. Jämt. Alla välkomna. Alltid.
De som inte var med kan nog inte förstå.
Bättre vänner och människor än ni finns inte.
Jag älskar Er.
Micke (Larsson)
Jessica
p
p
Idof
p
Micke (Norberg)
Peter och Tom
Ove
p
p
Larsa
p
p
*****
Det var en bunt.
Och det finns så många fler.
Bra och trevliga människor.
Jag skulle kunna hålla på och skriva rätt länge.
Tyvärr har jag säkert glömt några.
Förlåt mig i så fall.
*****
Nu är det dags att ta det lite lugnt.
Ta en kopp te kanske.
Och sitta och tänka på hur lyckligt lottad jag har som har så många underbara vänner.
*****
Kvällens låt: That's what friends are for - Dionne Warwick, Elton John, Gladys Knight och Stevie Wonder
*****
*****
/Nordström/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar