tisdag 28 oktober 2008
Gammal buse och så lovande talanger - som verkligen blev nåt
Sista året han spelade blev han riktigt lugn och använde i stället sin energi till att spela mycket bra. Dock vet vi ju vilken sport han valde. Inte så konstigt kanske. Det är ju lite mer pengar och lite mer star-quality i fotboll... Men det är bra att såna som ha finns, för dom som säger att sånka som håller på med innebandy är såna som inte kunde lyckas i nån annan sport. Det finns ju några till: Henke Larsson, Pär Zetterberg, Stefan Rehn, Håkan Loob, Peter Forsberg, Thomas Brottman (TV-puckare tror jag). Det räcker så va?
*****
Här har vi ett litet programblad på åtta sidor från Skol-SM i innebandy för högstadiet, pojkar, som spelades i Lugnethallen i Falun 1996. SM:et spelades mellan lag från Falun (Britsarvsskolan), Mullsjö, Luleå och Uppsala.
Domare var under turneringen 3,5 legender: Jag och Lena "Biran" Birath (en av världens bästa damspelare genom tiderna) samt SM-guldvinnarna Magnus "Bart" Engström och Ronny "Skurt" Bjurell. Bart och Skurt? Det fanns en viss likhet...
Nåja, det var inte domarna som var intressanta. I Britsarvskolan spelade en pojke född 1981 med nr 2 vid namn Henrik Olsson. Just det, den Henrik Olsson. "Henkan" som sen kom att spela många år i Faluns A-lag och ett antal i Elitserien/SSL och även var landslagsmässig.
Rolig kuriosa: Coach för Britsarvsskolan och den som var chef för arrangemanget var ingen mindre än Bengt "Finger-Bengt" Pettersson, min gamle vän och IBK:are. Den gamle galningen som är en av mina bloggkaraktärer jag brukar skriva om då och då.
*****
En annan lovande talang som verkligen blev en stjärna syns på framsidan på nästa programblad. Helena Lundkvist. Även hon (som Henkan) född 1981 och vid det här SM:et för distriktslag 1997 var hon 15 år och på väg uppåt. Även detta SM arrangerades på Lugnet i Falun.
Vad det blev sen vet vi ju alla. Helena är både svensk mästare och världsmästare. Det är väl ingen överdrift att påstå att hon nästan ensam vann SM-finalen åt Rönnby när de vann härom året. Jag har varit tränare för Helena i två omgångar (ett år när hon var flickspelare i Falun och tränade med A-laget ibland och ett år när vi tog SM-silver) och dessutom har vi umgåtts lite på sidan om planen.
I början (men hon var väldig ung då också och överlägsen i sin åldersgrupp) var dock Helena kanske lite mera inriktad på sig själv än laget. Typ nöjd om hon gjort 5 mål men laget förlorat med 5-6 men missnöjd om hon gjort 0 poäng och laget vunnit med 5-0. Men vi hade många diskussioner, både under träningar och matcher och även i telefon. Och det gav resultat, för sakta men säkert mognade hon på och detta har ju visat sig bra de senaste åren men den inställning och den offervilja hon visat och ur hårt hon tränat.
Bästa beviset kom sista året jag tränade Helena. Vi mötte Hindås (Göteborg) hemma i den andra SM-kvartsfinalen (vi hade vunnit första borta). Vi kom dock i underläge med 0-1 och spelet gick knaggligt. Då gjorde jag något för mig ovanligt: jag gick ner på tre backar och två kedjor redan 8 minuter in i andra perioden (oftast annars: lita alltid på alla så länge som möjligt). Helena var en av de som fick sitta. då hon just den här matchen hade det lite tungt. Det tog några minuter, sen ledde vi med 3-1.
Efter en stund reser sig Helena från de avplockades skara och kommer fram till mig. Jag vet jag hinner tänka ajajaj, nu blir det nåt. Helena lägger handen på min axel och säger:
- Bra coachat, Per!
Och hon menade det.
Ett bevis på att hon fattat hela grejen. Det var ett gott kvitto. Både till henne och mig.
Helena har alltid varit en av mina favvospelare, och dessutom är hon trevlig bredvid planen. Hon har även en trevlig bror, Henke, som är svensk mästare för juniorer. Och en mamma, Birgitta, som har gjort ovärderliga insatser för IBF Falun genom åren. All cred till henne!
*****
Vi i laget väntar nu in två tuffa Faluderbyn: Kingsgården borta på söndag och KFUM Falun hemma på onsdag. Ska bli riktigt kul! I Kings spelar ju legender som Peter "The Big Kahuna" Bergestål, Christer "Chips" Larsson och Martin "Talk-Talk"Kruse. I KFUM spelar såna som Bengt "Bengan" Berg, Mattias Rokka och Anders Bengtsson. Och vi får inte glömma KFUM:s sympatiske tränare, Johan "Skägget" Ryttare. Vi bävar lite för båda matcherna. Golvet i Haraldsbo är inte att leka med, ej heller Kingsgårdens vilja att slå långbollar och komma en-mot-en. Och KFUM vill nog absolut, absolut slå oss...
*****
I vilken italiensk stad ser man mest på TV?
Venedig.
Dom har ju så många kanaler där.
*****
Nu håller jag på och somnar... Bäst att avsluta och tryna in.
*****
Rom byggdes inte på en dag
/Nordström/
söndag 26 oktober 2008
Och vinnaren är - en Klumpedump!
Precis innan starten kommer Tom Wester flåsande - "vänta grabbar!" - ute sent som vanligt. Han hade väl jobbat eller spelat fotboll, eller mest troligt, helt enkelt sprungit vilse på vägen till starten. Han kom joggandes i avklippta träningsoverallsbyxor typ knickers, eller som Tom säger, "snickers" (vi har försökt förklara för honom att det är en choklad), nån urblekt T-shirt och ett par gamla Nike (eller Adidas) tennisskor som var riktigt slitna och lagade. Vi andra hade i alla fall tagit lite seriöst på det hela och de flesta hade riktiga löpardojor.
Starten gick, och alla rusade iväg, med olika hastighet och stil. Tom hamnade ganska snabbt långt ner i fältet. Alla som sprungit 3,5:an på Lugnet vet att först så går det upp, upp och upp och sen så går det ner, ner och ner. Vi var en trio som gick loss tidigt. Jag, Thomas "Kemahl" Sundin och Per "Porre" Fagerström. Vi turades om att dra och farten var faktiskt ganska bra. När vi kom till vändningen, från upp-upp-upp till ner-ner-ner, och bara hade den sista långa backen (den är väldigt lång) innan upploppet kvar, började vi känna att här har vi nog medaljtrion och taktiken började att läggas upp.
Då hände något.
Något otippat.
Fast när man tänker efter, så var det väl inte det.
Förbi oss i utförsbacken kommer helt plötsligt Tom som skjuten ur en kanon. Med sina ruffliga kläder och sina slitna tennisskor och med en löpstil som såg ut som en korsning mellan en skadeskjuten fågel och nån som hade benskador i båda benen.
Pustande och grymtande och hela tiden ropandes "ja! ja! ja!".
Och så detta ljud av skorna. Som sagt, trasiga gamla tennisskor, absolut INTE gjorda för att springa ute i terräng med.
KLAMP-KLUMP-KLAMP-KLUMP.KLAMP-KLUMP.
Det måste ha varit ljudet.
Utseendet och löpstilen också, visst.
Men ljudet.
Som knäckte oss totalt. Ingen av oss fattade vad som hände, och ingen kunde ta upp jakten.
Vi var för chockade.
Tom defilerade (brakade) in i mål och sjönk ihop nån cm efter mållinjen. Helt slut, ja nästan död.
Vi andra joggade in och jag kommer inte ens ihåg vem som blev tvåa, trea eller fyra.
Det spelade liksom ingen roll.
Tom Wester. Målis. Klubbmästare i terränglöpning. Också.
I trasiga tennisskor.
*****
4 581 personer på Jönköping - Mullsjö i SSL.
Imponerande!
*****
Så uuuunderbaaaaar seger för 'Pool! Chelseas 86 (!) matcher långa förlustfria svit på hemmaplan sprack. Jag är visserligen färgad men tyckte faktiskt det såg rättvist ut.
Limmet, Ingrid, Sjökan, Linken och alla ni andra:
We'll never walk alone!
*****
Och Hull då? Fantastiskt. Får se hur länge det håller, men det är kul så länge det varar. En tränare som bara var en nödlösning, inga toppspelare och en ekonomisk omsättning som är som en fis i rymden jämfört med toppklubbarnas.
Om man vore religiös (vilket jag inte är, Gud förbjude) skulle man kanske kunna utropa:
Hullelujia!
*****
Underbart Stopptid idag på Sportspegeln.
*****
Lilla prinsessan Ella, nyss fyllda 5, är helt otrolig. Idag ropade hon: "pappa, kom får du se!". Jag gick dit och då hade hon skrivit en massa på ett papper. Helt själv, utan hjälp och utan att skriva av, hade hon skrivit.
Sallad
Tomat
Makaroner
Pappas jobb
Bil
Docka
Linus
Mammas jobb
och så lite fel, men ändå
fotölj.
Gissa om pappa är stolt?
*****
Måste bara berätta att min tränarkollega Plyhm hade, på frågesporten om filmskådespelare under bussresan till Skutskär, 122 rätt av 125.
Makalöst.
Gör han inget annat än tittar på film?
*****
Det var otroligt länge sen jag hade en lista.
Därför kommer det här en lista.
Tio kända musikband som från början egentligen hette nåt helt annat:
Deep Purple - The Roundabout
Def Leppard - Atomic Mass
Led Zeppelin - The New Yardbirds
Midnight Oil - Farm
R.E.M. - Twisted Kites
Simple Minds - Johnny & The Self Abusers
Slade - The N'Betweens
Status Quo - The Spectres
10CC - The Hotlegs
U2 - Feedback
Hmm. Undrar om de varit lika kända med dom namnen?
Nobody knows.
Eller som Michael Jackson kanske skulle sagt:
Nobody's nose.
*****
Inlägg två dagar i rad, precis som förr!
*****
En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en
/Nordström/
onsdag 22 oktober 2008
Cup- och matchprogramsnostalgi del 2
ppp
Precis som när dom undersökte hjärnan.
ppp
Men nu känns det som det är en vändning på gång. Förhoppningsvis. Magen är inte att leka med.
ppp
Vår härliga trupp i IBF Falun Ungdom tuffar på. I onsdags vann vi i division 3 mot Krylbo med 17-4. Herregud, vilka siffror det blir. Ändå gör vi en mycket blek 1:a period som slutar 3-3. Men sen var det bara ett lag på planen. Men Krylbo ska ha en stor eloge för att de fortsatte spela innebandy fast det gick tungt och målen ramlade in.
ppp
Krylbos sympatiske tränare Nygge skrev på sin blogg att han önskade oss lycka till i division 2 nästa år. Mycket tacksamt med beröm men lite farligt. Inget är klart än. På långa vägar. Även division 4-laget vann idag så nu är vårt facit med truppen 7 matcher - 7 segrar. Känns bra.
ppp
MEN: Vi ska/måste fortsätta arbeta hårt, hålla fokus, träna seriöst och med hög närvaro och, framför allt, vara ödmjuka. Det sista är inte minst viktigt.
ppp
Två roliga saker från division 3-matchen:
ppp
1) Av de 17 målen så gjordes 15 av rightare!
ppp
Something can't be right...
ppp
2) I ena kedjan stod två av spelarna för 2+5 respektive 4+3, alltså 7 poäng var. Tredjegubben i linen gjorde - 0 poäng. Märkligt. Ovanligt.
ppp
Men jag vet hur mycket han slet för dom andra, hur många anfall han bröt och hur många förstapass han lade. Såna spelare är precis lika viktiga.
ppp
*****
ppp
Dömde ju i söndags, en div 3-match mellan Kingsgården och Sandviken ute i Haraldsbo Halkhall. I slutet av 1:a perioden blir det kalabalik efter en avblåsning med lite småknuffar, klubbviftningar och en del munhuggning. Jag blåser i rejält, går emellan, säger åt dom att lägga av och blåser igång spelet.
ppp
En hel del gamla innebandylegender (bl a Daniel "Slätta"Larsson, Tonino Lamell, Bröderna Tysklind) satt bredvid och tittade på. Och vad får man höra i pausen, jo:
ppp
- Vad hände, Per?
- Jag trodde du skulle ta en fem-sex utvisningar, Per?
- Har du blivit snäll, Per?
- Vi trodde vi skulle få se kortet, Per ?pp
p
Och så det lite modernare, det som sved mest:
ppp
- Har du blivit lite soft, Per?
ppp
Hmm.
ppp
Det är då aldrig bra.
ppp
Jag som tyckte att jag löste situationen så bra. Vad är det dom säger: När fan blir gammal, så blir han religiös.
ppp
Men, men. Har man en image att leva upp till så...
ppp
Då är det inte så lätt.
ppp
*****
I morgon är det Chelsea - Liverpool. WOW!
*****
Vi kastar oss återigen in i lite gamla cuper:
Här ser vi programmet till tredje upplagan av Faluspelen, denna är från 1989.
Många dalalag deltog, men även en del klassiska lag utifrån som nog inte finns längre:
BK Renitz (Göteborg, tror jag)
Blåsåsens IBK (Hudik)
IBK Atena (Sandviken)
S-T-B FC (Stockholm)
Utdöda dalalag var bland andra:
Boda IBK
Vattnäs SK
Smedjebackens IBK
BIK Lugnet
16 herrlag och 8 damlag hade i alla fall cupen lockat.
*****
Här ser vi ett alster från Hemköp Cup (efterföljaren till Isostar Cup). Denna är från 1996. Notera att Faluspelaren på bilden är Adam Grane, vår världs- och svenske mästare.
*****
Nästa blad är från en mycket legendarisk turnering som inte spelades i Dalarna, nämligen Bake Off Cup. Denna startade under tidigt 80-tal och spelades i Fagersta i den klassiska Fagerstahallen. Turneringen samlade alltid de bästa lagen och domarna i Sverige. Jag och ärade broder Håkan hade fördelen att få vara där flera gånger och döma.
Denna är från 1991.
En stor del av innebandyns grädda var med detta år. Eller vad sägs om, bland andra:
NB 87: Jens Rebane, Mikael Ekelund, Nico Wilbourn, Alex Bugarski, Patrik Ambjörnsson.
Haninge IBK: Oscar Gleisner, Jonathan Kronstrand, Erik Huijsers, Andreas Adamsson.
KFUM Örebro: Anders Wetteus, Kristian Edwerdz, Mikael Eneqvist, Mikael "Koppen" Lindqvist.
Tomasgårdens IF: Jimmy Gunnstedt, Hasse Eklund, Leif Hedlund, Patrik Pettersson.
Jönköpings IK: Peter Ahnberg, Tommy Johnsson.
IBK Lockerud: Robert Bodén, Esa Karjalainen, Jan-Erik Vaara, Keijo Pollari, Håkan Svensson.
Kolarbyn/Fagersta IF: Stefan Mattsson, Mikael Dahlström, Jonas och Nicklas Ny.
Hölö SK: Torbjörn Jonsson, Tommy Intveldt.
Ett hyfsat gäng...
*****
Här har vi ytterligare ett program från 1991. Detta är från det mycket klassiska St Mikaelsspelen i Mora, som först Mora IBK och nu KAIS Mora IF arrangerar. Jag tror att det är den i dagsläget äldsta fortfarande pågående innebandyturneringen i Sverige. Detta år var det sjunde året som turneringen spelades. Detta år var även det första då man hade prispengar.
Peter "Lillis" Wallin, mannen som betytt mest av alla för innebandyn i Mora, är väl den som legat bakom mycket av St Mikaelsspelens framgångar också.
Detta år var startfältet 24 herrlag stort med lag som:
Örnsköldsviks SK, Hölö SK, IBK Sundsvall Hammarö IBK och KFUM Örebro.
Som sagt, en mycket klassisk turnering som från början alltid spelades i "Noretgarderoben" och den lilla tändsticksasken St Mikaelsskolan.
*****
Här är ytterligare en riktigt klassisk turnering från norra Dalarna: Julcupen i Orsa. Spelades i mellandagarna i den lilla, lilla hallen i Orsa. Detta var den första turneringen nånsin jag var på i innebandy. Jag och farsan åkte dit och blev imponerade av alla division 1-lag. Vi i Falu IBK spelade då i division två.
Detta var 1986.
Även här en tecknad gubbe på framsidan. Man hade tydligen en viss förkärlek för detta på 80-talet.
Life before Powerpoint...
Visserligen var det bara dalalag i det 12 herrlag och 6 damlag stora startfältet. Men vilka klassiska föreningar...
Eller vad sägs om:
Mora IBK, Kristinebergs AIS, Vikarbyns IK, Rättviks IBK, Boda IBK, Leksands IBK, Fahlan IB, Pintorps IBK, IF Noretpojkarna, Digers BK, och IF Vikapojkarna.
Det är nästan så man börjar gråta. Det är nog det mest klassiska startfältet nånsin. Så mycket innebandykultur och nostalgi från innebandyns begynnelse på ett och samma ställe.
Noterbart gällande ett av lagen: Fahlan IB. Ett gäng från Falun som hade samlat ihop ett gäng idrottsprofiler (hockey- bandy, fotbolls- och tennisspelare) som åkte runt och spelade bara turneringar. Dom var rätt så hyfsade faktiskt...
*****
Oj vilket långt inlägg det blev. Men så blir det när man inte skrivit på länge. Det kliar i fingrarna.
*****
Nu ska jag umgås med gumman lite.
*****
Hellre tio fåglar i ugnen än en i bilrutan
/Nordström/
lördag 18 oktober 2008
Tvåsiffrigt och Kuyt igen
- Tack för lektionen.
Eller som Skutskärs tränare sa:
- Hur ska ni göra för att få stryk i den här serien då?
Dock; vi måste vara ödmjuka och fortsätta vara seriösa och arbeta hårt. Annars sitter vi där med en eller flera förluster. Vi har ju faktiskt sex svåra Faluderbyn att spela, och tuffa bortamatcher kvar som Tolvfors och KAIS Mora. Så nog ska vi få slita allt...
Matchen slutade 12-4 och trots 1-0 till Skutskär var det aldrig någon som helst fara. Vi spelade en mycket offensiv och positiv innebandy igen och rullade även denna gång på tre hela femmor hela matchen ut. Kul också att se att de killar som vi har med oss och som inte fått nån speltid i elitlaget jobbar så hårt och är så ödmjuka. Kul att ha er med grabbar!
På onsdag väntar ny match, Krylbo hemma. Krylbo som har den mycket trevlige och sympatiske bloggkollegan Nygge som tränare. Han är en slug en, så där får vi se upp...
*****
Även division 4-laget vann sin match och är också obesegrade. Hyfsad facit för truppen - än så länge - måste man väl säga. Fem matcher, fem segrar. Och roligast av allt, vi har snittat tio mål framåt på de här matcherna.
*****
Mest taggad av alla i går var dock tränarkollega Plyhm under bildfrågesporten om skådisar i bussen. Han var helt i extas. Hetsade honom lite genom att tala om att Limmet, bloggarnas konung, fick samma frågesport mailad till sig förut och hade ganska så många rätt.
121 av 125.
Hyfsat.
Den gode Limmet är väldigt allmänbildad. Skall bli kul att träffa honom när Caperio kommer till Falun.
*****
Och 'Pool avgjorde i slutet igen. Och Kuyt var mannen igen. i 85:e minuten den här gången.
Extravaganza!
Come on Reds!
*****
I morgon skall jag döma en herrtrea, Kingsgården - Sandviken. Ska bli kul. I Kingsgården spelar kultspelare som Peter "The Big Kahuna" Bergestål, Christer "Chips" Larsson och Martin Kruse. Och i Sandviken kan gamle elitdomarkollegna Magnus Nordahl dyka upp. Ännu roligare. Jag ska döma med Moralegendaren Conny Törehed. Roligast.
*****
Nu är det zzzz-time.
*****
Nummer två är bara först av förlorarna
/Nordström/
fredag 17 oktober 2008
Match - och match igen
Oj, papperet tog helt plötsligt slut. Men då går vi bara tillbaka till raden ovanför. Charmigt.
Kan man annat än smälta?
*****
Här är ett ganska tjusigt lagfoto. En annan (den lilla pygmén till höger) var inte så gammal på den tiden. När man hade klassens timme på fredagar och killarna klädde ut sig till Kiss och tjejerna till ABBA, och sen mimade till låtarna.
Och när man hade klassfest och lyssnade på Baccara och Boney M. På ens bänk så fick man ett glas saft, en bulle, tre negerbollar (man fick säga så då) och en hög med popcorn. Och så en tandborste. Klassiskt. Lika klassiskt som Flourtanten var en skräck.
Har en ganska fin tröja på bilden ändå. Det är värre från andra skolkort från 70:talet: Manchesterbyxor (med breda ränder såklart), plyschtröjor, träskor och skjortor med snibbar stora som haklapppar. Allt var inte bättre förr.
Framför allt hade jag en massa hår. Lugg till och med.
*****
Livet är en utmaning - möt den
Livet är ett äventyr - våga det
Livet är ett mysterium - lös det
Livet är ett löfte - infria det
Livet är en resa - fullborda den
Livet är en strid - kämpa den
Livet är ett pussel - lös det
ppp
Livet är tillfälle - ta det!
Bengt "Bengan" Johansson
*****
Nu ska det laddas för match!
*****
Livet är inte bara en dans på rosor, det är en fest också
/Nordström
tisdag 14 oktober 2008
Cup- och matchprogramsnostalgi
I Falun har vi en stark tradition vad gäller turneringar och cuper. Vi var tidigt ute och vi har hållit i sen dess. Otaliga är de turneringar, DM, SM, SM-kval och annat som vi arrangerat genom åren. Och så bra som vi har gjort det. Först var det Falu IBK och HSK Innebandy och sen, efter sammanslagningen, IBF Falun. Även Mora IBK, Kristinebergs AIS och numera KAIS Mora IF har en lång och gedigen cuptradition.
För att nämna några i Falun som varit starkt bidragande till den kunskap och tradition vi har idag: Urban Jansson, Klas Nordin, Micke Wahlström, Peter Bergestål, Brita Spegel, Bengt Spegel, Klas-Ivar Nordin, Lena Spegel, Birgitta Jansson, Bosse Olsson, Håkan Nordström, Peter Lindqvist, Håkan Fåhraeus, Peter Andersson, Anna Teledahl, Per Lindberg och många många fler och förlåt om jag glömt någon. I Mora har Peter "Lillis" Wallin, Micko Holback och Conny Törehed haft mycket framträdande roller genom åren.
Om man gör det rätt så blir det alltid en speciell puls i turneringar. Organisationen och kunnandet har vi och har alltid haft med många duktiga människor inblandade. Dessutom är ju Lugnet ett helt outstanding område med sina förutsättningar vad gäller hallar, logier och liknande. Men det ligger, och framför allt har legat, ett mycket stort och hårt jobb med mycket hjärta bakom framgångarna. Planering, organisering och utvärdering har varit viktiga bitar.
Och dessutom, och det är inte minst viktigt, har vi som jobbat med detta på resans gång haft fantastiskt roligt. Och all cred och all positiv uppmärksamhet vi fått genom åren värmer gott kan jag säga. Alla vet att när man kommer till Falun på turnering får man en bra produkt och en härlig upplevelse!
ppp
*****
Det började redan 1987 med mycket klassiska Faluspelen. Urban Jansson och de andra grabbarna i HSK Innebandy satte nivån redan från början. Detta var vår första riktiga kontakt med lag utifrån Dalarna. Programblad fanns så klart. Vad sägs om detta, med en tecknad gubbe på framsidan? Outstanding!
*
Efter hand utvecklades Faluspelen. Liksom programbladet. Här ett riktigt i färgtryck. Många lag och många bra lag, även om det det var den yppersta eliten, var med under de här åren.Detta programblad är från 1992.
Detta år hade samlat 72 lag, bland annat deltog Balrog, IF Start från Åland, Södertälje IBF, Sjöstad, Strandgården, Hölö och Viking Åland på herrsidan. På damsidan fanns Hölö, Södertälje IBF, Kristinebergs AIS och Balrog med.
*
Så småningom gick det ekonomi i det hela, som allting annat, och vi fick en sponsor till turneringen. Nämligen Isostar. Resten är som man brukar säga, historia. Isostar Cup blev ett begrepp i Cup-Sverige. Vi hade över hundra lag något år, vilket var mycket på den tiden, speciellt som alla lag höll bra klass.
Denna är från 1993.
Även här deltog det 72 lag.
Haninge, Balrog, Tomasgården, PIF Södertälje, Hölö, Järfälla på herrsidan och Hölö, KAIS och Balrog på damsidan var några av de storlag som var med.
*
Isostar Cup är den enda turnering i Falun som innehållit riktiga elitlag, och bra sådana. Under några år var det riktigt hög klass på turneringen.
Detta utvikta häfte är från 1994 års turnering.
Bland annat så deltog Sjöstad, PIF Södertälje, Järfälla, Hagsätra, Hammarö och Rasket på herrsidan. Bra damlag var Hölö, Sjöstad, Rasket, Storvreta, Balrog, Rönnby och Övik vilket innebar att damturneringen var en riktigt vass turnering det här året!
*Efter ytterligare några år byttes namnet Isostar Cup ut mot Hemköp Cup. Turneringen flöt på några år men allt eftersom de starka personerna kring turneringen flyttade eller tog på sig andra uppgifter så avslutades till slut eran. Men all den rutin och den erfarenhet vi samlade på oss gjorde att vi även i fortsättningen kunde arrangera DM, SM, landskamper och annat på ett mycket bra sätt. Den sitter liksom i väggarna på nåt vis, turneringstraditionen i Falun.
Fortfarande.
*****
Detta är en annan gammal klassiker: Siljansspelen i Mora, arrangerad av Kristinebergs AIS. Notera klubbmärket. Jag tror, om jag inte minns fel, att klubben från början hette Kvastarna(s) AIS. Kult!
Denna är från 1987
Turneringen hade samlat hela 32 lag, vilket var mycket på den tiden. Och det var inte vilka lag som helst: Kolarbyn/Fagersta, Guldheden, Åkersberga, KFUM Örebro, Haninge, VK Rasket, Pixbo IBK, Tomasgårdens, Sjöstad, Alba, Sundsvall, Luleå, Hagsätra, NB87 och Viking Åland.
Snacka om kvalitet... I stort sett hela Sverige-eliten!
Dessutom deltog klassiska lag som FK Eken, Sundbyberg och Stockholms IBK.
Med så många klassiska lag så deltog förstås mängder av legendariska spelare. Eller vad sägs om följande:
Mikael "Dallas" Dahlström, Kolarbyn/Fagersta (SM-hjälte)
Göran Berg, Åkersberga (elitdomare, kanslichef Stockholms IBF mm mm)
Zacharias Andersson, FK Eken (senare storkarriär i Stockholms- och Södertäljelag)
Christer Olsson, KFUM Örebro (förbundskapten)
Rolf Nåmark, Huddinge (elitdomare)
Torbjörn Jonsson, Haninge (Schweizproffs, materialprofil)
Eric Huijsers, Haninge (stort namn i Stockholmsinnebandyn)
Jonatan Kronstrand (världens bästa ib-spelare genom tiderna)
Jan-Erik Vaara, Stockholms IBK (förbundskapten dam)
Patrik Schavon, Rasket (tävlingschef på SIBF, förbundskapten dam)
William Kilander, Björndammen (stor Göteborgsprofil)
Jens Pettersson, Luleå (årets spelare)
Peter Svensson, Sundsvall (landslagsman, numera RIG-instruktör)
Mikael Ekelund, NB87 (landslagselegant)
Alex Bugarski, NB87 (mångårig målgörare)
Tomas Fogelberg, Hagsätra (stor Stockholmsprofil)
Björn "Böna" Nordström (ett av våra första proffs)
Peter Kokocha, Hagsätra (förbundskapten med många guld, expertkommentator)
Och vem dök upp i Sundbyberg, om inte Stefan Rehn. Ja, just han, fotbollsliraren. Han var en djävel på innebandy också.
Och detta var bara ett så kallat axplock...
*****
onsdag 8 oktober 2008
Det är svårt med namn
Namnet är ju lite speciellt, och helt ärligt så vet jag inte var det kommer ifrån (skäms på mig, på allvar). Däremot har folk som inte är så insatta i innebandy lite svårt att uttala namnet. Bland annat har man fått höra:
- Dom där Diggers, var är dom ifrån?
- Dajgers, är dom bra?
Oehört roligt.
Men rätt ska vara rätt, Di-gers ska det uttalas.
Så det så.
*****
Satt och tjålade vid fikabordet på jobbet idag, och samtalet spårade in på eldsjälar i föreningar. Hur mycket jobb de lägger ned, och hur många historier det finns om dom. Måste återge två, med reservation för att det inte är 100% detaljrätt.
Den första handlade om en storfräsare i bygden som hade bråttom till nåt möte, vilket gjorde att han blev stoppad av polisen och åkte på fortkörningsböter. Han fick dock köra vidare, men efter ett tag åkte han dit - igen. Stannar bilen, stressad, tar fram boten, ger den till polisen och säger:
- Är det okej om vi tar den på samma nota?
Vad är det man säger? En gång är ingen gång, två gånger en vana.
*
Den andra var om eldsjälen som sålde bingolotter, satt i styrelsen, var speaker, ja allting. I en match spelade hans lag så dåligt att han tyckte han var tvungen att göra något åt det. Han greppade micken, tittade ned mot planen och sa:
- Frölunda förbereder ett byte.
Han tyckte väl att de behövde få in några pigga gubbar.
*****
Makalös upphämtning av Mullsjö. Osannolik. Mer än osannolik faktiskt. Heja Holtz! Nu måste pappa Friedrich vara stolt(z) hemma i Mora.
*****
VM-kval på lördag. Frågan är om Sverige har något lag kvar snart? Ljungan har lagt av, Linderoth, Svensson och Chippen är skadade. Med hela förra mittfältet borta borde kanske Seb Larsson få spela den här gången.
Men man vet aldrig.
*****
Satt och läste resultat och tabeller i tidningen (en av mina underliga favoritsysselsätningar). Det spelar ingen roll vilken sport eller vilken nivå, det är alltid lika roligt.
Zoomade in bordtennis. EM hade tydligen spelats. Att herrarnas storhetstid är förbi, det vet vi ju. Så en femteplats i lagtävlingen var väl OK. Men damerna... De har ju i alla fall legat kring 8-10:e plats. Nu hittade jag Sverige i match om - 25:e plats.
25:e plats.
Herregud, hur många lag är det med? 27?
Och spelar man verkligen om platserna så långt bak i fältet?
*
Lite kul: i Tyskland spelar en som heter Boll och i Österrike en som heter Schlager.
Men det hade varit ännu roligare om dom hetat Puck och Punk.
*
Sverige vann i alla fall matchen om 25:e plats med 3-0.
Mot Luxemburg.
*****
Den som vill göra verklighet av sina drömmar måste vara vaken
/Nordström/
tisdag 7 oktober 2008
PRO, test och en galen österrikare
söndag 5 oktober 2008
Bykampen del 3:3 samt Sveriges (världens?) mest otursdrabbade man
Sundborn vann första matchen med 4-1, vi den andra med 6-5 efter sudden death. I den första matchen var det drygt 400 i publiken, i den andra var det drygt 500. Denna gång var det verkligen smockat i Lugnets C-hall. En extraläktare stod kvar sedan någon elitmatch och det var närmare 700 personer inträngda. En oerhörd stämning, högljudd, tät och laddad. Sundbornsklacken på ena sidan av läktaren, Enviksklacken på andra. Precis som tidigare. Dock hade något hänt: flertalet av de som varit "neutrala" hade så sakteliga vandrat över till vår sida.
Matchen blev om inte välspelad så enormt spännande. Redan efter 2:29 tog Sundborn ledningen, och 14:06 gjorde de 2-0. Men vår vana trogen att komma igen så reducerade vi på en gång, redan efter 3 sekunder, ett mycket psykologiskt mål.
Andra perioden blir lite stökig och slutar 0-0. Efter 7:09 in i tredje perioden kvitterar vi till 2-2. Fjorton sekunder senare är vi återigen i underläge. Knäckta? Inte då! Ytterligare 21 sekunder senare har vi kvitterat igen. Den mentala styrkan var som sagt stark i EIF på den tiden. Riktigt stark. Vi reder ut ett boxplay i slutet av perioden och matchen slutar 3-3.
Det kan inte bli mer raffinerat: 1-1 i matcher, 3-3 i tredje matchen och nu väntade alltså en helt avgörande sudden death om vilket lag som skulle få ta steget upp i nya trean.
Snacka om vinna eller försvinna.
Snacka om liv eller död.
Sudden death blir inte ens fem minuter gammal. Efter 4:29 avgör ett gammalt radarpar i EIF: Mattias "Helge" Sandmark spelar fram David Åberg som via ett Sundbornsknäskydd förpassar bollen in i mål. Snacka om TV-puckshög. Sådan glädje. Sådan lycka. Att få vara delaktig med det härliga gänget och få göra den resan tillsammans och dessutom klara av det "mission" vi hade. Efter alla vändningar, kämpainsatser och den sammanhållning vi skapade så kändes det så j-vla underbart.
En sak som jag tror var en del av avgörandet var att jag klev av och spelade ingenting utan bara coachade medan min mycket duktige kollega i Sundborn, Jocke Östlund gjorde tvärtom: klev in och spelade. Jag tror faktiskt vi tjänade mest på detta i denna avgörande match.
En annan rolig grej var att normalt så kaxige Gustav Jones vågade inte spela i sudden och när vi avgjorde matchen stod han utanför hallen. Och kissade.
Vi satte länge kvar i omklädningsrummet efteråt. Väldigt länge. Aft få gå rummet runt och ta alla i hand var oerhört känslomässigt efter dels den säsong vi gjort, men även efter den sista urladdningen. Sen bar det av ner på stan för att fira. Det blev klassiska gamla Shopen som fick vara värd för detta. När man sen gick hem och la sig tog det en bra stund innan man somnade.
Men man sov gott, det kan jag lova...
Detta var ett riktigt teamjobb: jag, hjälptränare "Lony", spelarna (absolut mest såklart), även de lika viktiga spelarna som inte fick spela, den oförglömlige Torbjörn, styrelsen, familjer, tjejerna som alltid satt i seket, busschaufförer, ja hela föreningen.
Matchen i siffror:
Enviken: Niklas Ribjer (mv), Stefan Karlsson (mv), Mattias Nordin (b), Tomas Wiklund (b), Gustav Jones (b), Jocke Rytter (b), Henrik Ouchterlony (b), Mattias Sandmark (f), David Åberg (f), Micke Nordin (f), Mattias Forsberg (f), Jonas Sandmark (f), Andreas Sandmark (f), Niklas Stenvall (f), Per Nordström (f)
Sundborn: Patrik Thorevall, Joakim Hedlund, Erik Engqvist, Anders Bengtsson, Anders Eriksson, Johan Wallner, Johan Hedin, Peter Persson, Jonas Wahlberg, Erik Wiklund, Johan Erikson, Thommy Thunström, Lars Åkerlund, Stefan Lindkvist, Andreas Jankarls, Erik Stenman, Andreas Fahlkrantz, Anders Jansson, Joakim Östlund
Matchen: 4-3 (1-2, 0-0, 2-1, 1-0), 0-1 Andreas Jankarls, 0-2 Anders Eriksson (Anders Bengtsson), 1-2 Andreas Sandmark, 2-2 Mattias Nordin (David Åberg), 2-3 Lars Åkerlund (Joakim Östlund), 3-3 David Åberg (Mattias Nordin), 4-3 David Åberg (Mattias Sandmark), skotten 21-22, Enviken 2x2, Sundborn 5x2, domare Lars-Olof Nilsson och Jussi Nissinen, Krylbo.
*****
Mycket viktig seger för 'Pool: 3-2 borta mot Man City som är en svår match. Två mål av Torres och Kuyt i 90:e är ju inte heller helt fel.
Och IBF Faluns herrar fick stryk av Warberg. Igen. Ett riktigt spöke tydligen. Bit ihop och kom igen bara!
*****
En riktigt rolig (eller tragisk, jag vet inte egentligen)) grej från Bykampen: Under en av matcherna, jag tror det var den första som gick på en söndagskväll, var en spelare från ett annat falulag (vi låter honom vara anonym), så full så han somnade. Det kanske man kan göra. Om man typ suttit på läktaren. Nu var det bara det att han låg och sov mot utsidan av sargen. Vilket innebar att domarna fick bryta matchen, försöka få liv i honom och få ut honom. Där låg han, fullt synlig för ena delen av Lugnethallen. Dock skulle hela publiken få se honom ändå till slut. När han gick ut la han sig nämligen på en av de bruna bänkarna vid entrén. Och somnade om. Och där låg han till allmän beskådning efter matchen.
Så pinsamt. För honom. Men utomjordiskt roligt för alla andra. Snacka om att skita i det blå skåpet. Sitta med skägget i brevlådan. Sälja smöret och tappa pengarna.
Eller dricka sig dyng en söndagskväll i en sporthall och somna.
*****
Man kan ju tycka att man har det lite tungt med turen ibland. Att man råkar lite illa ut och att alla andra har det värre. Läs igenom följande sanna historia om Kenth, som är rullstolsbunden. Publicerades i Expressen nån gång på 90-talet tror jag. Den är alltså, helt sann. Även om den är helt osannolik.
Jag lovar att ni aldrig mer kommer att klaga på att ni har otur.
Kenths Oturslista
Nyfödd
Föds med barnepilepsi. Ambulansresor och sjukhusvistelser är vardag fram till 11 års ålder.
8 år
Kenths och kompisarnas snöbollskastande irriterar grannfrun, som kastar ut ett cykelstödhjul (!) från fönstret. En vass pigg på hjulet går in i Kenths skalle. En artär brister och Kenth är mycket nära att dö.
9 år
Cyklar omkull och slår ut båda framtänderna. Har sen dess stifttänder.
9 år
Kenth blir inlåst i en lekstuga. Får panik och krossar en ruta med bara händerna. Hans handled skärs upp, han förlorar flera liter blod och läkarna hinner precis rädda hans liv.
15 år
Vadmuskeln slits av efter allt för hård cykelträning.
5-16 år
Bryter fingrar, händer och armar vid sju olika tillfällen, krossar bägge knäna, får ett tiotal hjärnskakningar vid ett flertal olika olyckor.
16 år
Bryter nacken för första (!) gången. Dyker med huvudet före i botten, svimmar och räddas av kamrater. Blir förlamad, förlamningen släpper dock sen.
16 år
Tre månader senare bryter han nacken igen när han ramlar tolv meter från en balkong. Även denna gång släpper förlamningen efter ett tag.
17 år
Kenth bryter nacken för tredje gången. Han cyklar in i en turistbuss (!) i 70 km i timmen. Han förlamas från bröstet och ner. Under den 13 månader långa sjukhusvistelsen opereras han sju gånger i nacken, samtliga gånger med lunginflammation i kroppen. Nära döden varje gång.
19 år
Opereras för blodpropp i ena benet.
21 år
Blir påkörd i en korsning av en äldre kvinna som inte uppmärksammat en stoppskylt. Kenth får splitterskador.
21 år
Åker i en bil utan sidodörr (!) och faller handlöst ur i en kurva. Får skrapsår och lättare skador.
26 år
Får stora problem med ryggen och nacken. Kroppen domnar bort och han får fruktansvärd värk. Det visar sig att han fått vävnadsbildningar i ryggen. Opereras senare får detta, en operation som lyckas.
30 år
Kenths tjejs förre pojkvän får ett svartsjukeanfall och slår Kenth över munnen så att elva tänder lossnar.
30 år
Får en revbensskada vid rullstolsrugbyspel (!) i USA. Väl hemma i Sverige får han stora blödningar på revbenen och måste genomgå flera operationer.
33 år
I jultider ringer en flyktig bekant på hos Kenth. Kenth släpper glatt in honom, men mannen flippar ur, misshandlar Kenth brutalt och slår honom med en stol
Som sagt. Klaga aldrig mera på otur.
Visserligen så verkar ju denne Kenth ha levt ett ganska hårt och vågat liv, men ändå. Han verkar ha en otroligt positiv inställning till livet. Det mest fascinerande med storyn var att hans nästa mål i livet var att hoppa Bungy-Jump.
I rullstol.*****
Ella fyllde ju fem år igår och idag har vi haft barnkalas med tio 4- och 5-åringar. Puuh. Hamburgare, glass, och fiskdamm. Tog en stund att städa efteråt. En timme efter det var det familjekalas. Och sen var jag "instruktör" i innebandy i Hosjö Idrottsskola för tjejer och killar födda -01.
Gissa om jag kommer att somna ovaggad ikväll...
*****
Lystring: John Blund kommer in på Spår 5 om ca tio minuter.
*****
Mamma Mia, here I go again
/Nordström/
lördag 4 oktober 2008
Premiärseger! Och en prinsessas dag...
ppp
Och jag lovar att det är ett nytt IBF Falun Ungdom i år, inga dumma utvisningar och definitivt inget snack. Nu har vi spelat tolv matcher utan något snack med domarna. Och skulle man dra på sig någon dum utvisning, då blir det bänkning. Ett löfte...