Not for sale

Antagligen tidigt 80-tal, möjligen, möjligen sent 70-tal. En tidig söndagsmorgon, ca 07:00, ringer det på dörren till en lägenhet i Norslund i Falun. Dörren öppnas och utanför står en person med 1.000 000 (1 miljon kronor) i handen.

- Jag vill köpa Zabrek.

Nu var inte detta så hemskt som det lät, ingen uppgörelse i den undre världen eller liknande.

Denna lilla, men ack så klassiska, händelse utspelade sig på Kopparvägen 47c, där familjen Håkansson (bl a Larsa o Sven) och familjen Retsmar (bl a Rette) bodde. Kopparvägen 47 är för övrigt en riktigt legendaradress vad gäller innebandy eftersom Jessica "Tate" Hedberg bodde i 47b och Christer Wikström i 47a, även dessa båda tillhörande den inre kretsen i Norslunds- och Falu IBK-gänget.

Bakgrunden var att Larsa, Rette, Christer, Micke "Häger" Häger och legenden-målvakten-vännen Tom Wester körde någon form av serie i ishockeyspel där man hittade på namn på spelarna och hade statistik med tabeller, mål och assist och All Star Team och sånt. Man turades om att spela på olika arenor (dvs hemma hos varandra) och hade nån inget spel tog man med sig ett.

Vi ska komma ihåg att legenderna vid den här tiden var 11-12 år.

Nåväl, i Larsas lag, som var Tjeckoslovakien (70/80-tal som sagt...), spelade en av seriens bästa spelare, en back vid namn Zabrek Zateng.

Känn bara på namnet.

Zabrek Zateng.

Vilken ljuvlig fantasi, vilket välklingande namn. Det hördes ju på namnet att han var bra.

Denne Zabrek Zateng var som sagt en riktig höjdare. Så bra så att Rette, alltså klockan 07:00 en söndagsmorgon, knallar två våningar ner och ringer på hos familjen Håkansson. Mamma Kerstin öppnar yrvaket dörren och Rette ber henne hämta Larsa.

Med sig har han alltså 1.000 000 kronor i leksakspengar. Pengarna kom, troligtvis, från Nya Finans. Rette vill då köpa Zabrek, eftersom han är så bra.

Det blev inget av den affären.

Zabrek var INTE till salu.

Mamma Kerstin hade däremot roligt hela dagen åt händelsen, gick småskrattandes för sig själv. Och har det än idag, då hon återkommer till den då och då fortfarande.

07:00 en söndagsmorgon.

1.000 000 kronor

Zabrek Zateng.

En sann* historia ur den härliga barndomens värld.

Tack till Larsa som hjälpte till med rätta smådetaljerna till historien. Känner mig lite typ som en journalist som skriver en bok åt nån.

*****

Ovanstående påminner mig om den gången som Tom Wester skulle fånga in och spara chipslukt. Men det är en helt annan historia. Som vi spar till nån kommande blogg.

*****

Har läst om och funderat över avstängningarna, svaren, överklagandena och kommentarerna kring Helgesson och Johansson i Falun. Folk får säga vad dom vill, och jag anser som tidigare spelare, nuvarande tränare, domare, ordförande i Ungdom, IBF:are och förbundsanställd att straffen inte är för hårda och att man inte kan försvara uppträdandet på nåt sätt.

Vi måste bli tuffare mot sånt här överlag. Även när tränare och föräldrar beter sig. Domare måste kunna sköta sina jobb (det är inte så jädra enkelt) utan att bli hotade verbalt eller fysiskt.

Om man vräker ur sig såna saker mot domare långt efter det att matchen är slut, då är det inte längre spontant och därigenom skall ett hårdare straff utdömas. Om man inte spelat aktuell match utan uppsöker domarna, skall ett hårdare straff utdömas. Om man ger sig på en dörr där domarna befinner sig, skall ett hårdare straff utdömas.

Solklart.

Dessutom måste man, som landslagsspelare och föredöme för massor av ungdomar i föreningen kunna sköta sig och ta en förlust. Det känns som att det borde vara viktigare att fokusera på sin egen insats och försöka göra den betydligt bättre.

Jag såg 55 minuter av matchen och det var då långt ifrån någon katastrofdömning. Däremot tycker jag att IBF underpresterade trots att Storvreta saknade sina bästa spelare. Tycker inte man kan skylla förlusten på domaren.

Jag vet dessutom, att mer sagts än det som framkommit i tidningarna. Och stämmer det, så är inte den långa avstängningen ett dugg konstig, snarare så kunde den - och borde - ha blivit ännu längre.

Oavsett, så är det som skett:

Ofattbart.
Oförsvarbart.
Brist på disciplin.
Brist på lagkänsla.
Brist på kontroll.

Och inget som jag som IBF:are står för, accepterar eller nånsin kommer att försvara. Sen må personerna vara hur trevliga som helst bredvid planen.

Men det här hör inte hemma i idrottsvärlden och ger innebandyn och IBF Falun så oerhört mycket badwill så jag tror inte man riktigt förstår hur mycket.

Sorgligt. Men sant. Tyvärr.

*****

Lite roligare saker.

Några fler klassiska cuper från 80- och 90-talet.

XL-Cup (Skoghall)
Väldigt, väldigt stor cup.

Sotarcupen (Askersund)
Svarta prispengar?

Påsksmällen (Strängnäs)
Lagen anmälde sig i raketfart.

Ramlösa Open (Helsingborg)
Inga herrycklar där inte...

Youth Only (Partille)
Gubbar och gummor gjorde sig inte besvär.

Gurkbollen Cup (Västerås)
Bollarna måste ah blivit sladdriga efter ett tag.

Yran Cup (Gävle)
Där snurrade man upp motståndarna. Eller blev den inställd pga snöstorm?

Succé Cup (Linköping)
Lyckosam varje år.

Tjuvholmen Cup (Uppsala)
Snodde många lag från andra turneringar.

Mellanspelet, Huddinge
Spelades under jul och nyår. Eller under periodpauserna?

More to come...

*****

Alltså, jag fattar inte. Kronprinsessan Victoria och hennes kille har förlovat sig. Och man sätter in extra Rapport och extra TV-program! Herre Gud, vem bryr sig egentligen? Kungar och prinsar och sånt är ju helt ute, känns 1500-tal typ. Kungahuset kostar ju bara en massa pengar. Här är det finanskris och folk dör och katastroferna avlöser varandra och så blir det extraprogram om folk som förlovar sig. Folk som inte ens har ett riktigt jobb.

Och dom måste fråga om lov. Herregud, dom är ju myndiga för länge sen båda två. Pinsamt. Och Daniel, hertig av Västergötland. Känns ju lite... töntigt.

Vart är världen på väg?

Det måste finnas intressentare saker här i livet. Och framför allt viktigare.

*****

Nu ska jag och frugan dricka te. I morgon väntar vanlig arbetsdag igen. Men på kvällen ska jag till myten-vännen Larsa och titta på Liverpool - Real Madrid och äta chips och dricka Coca Cola.

Larsa är en av dom där som man alltid är avslappnad med och kan vara sig själv med. Och som man kanske inte träffar på några månader men ändå är allt som vanligt när man ses. En sann vän. Värdefullt.

Ska bli riktigt najs!

*****

Kvällens låt: Unbeliavable - EMF

*****

Gruvar du dig för något, gör det genast
/Nordström/