Sent 80-tal; vi i Falu IBK (nuvarande IBF Falun) ska ha ett mästerskap i terränglöpning uppe på Lugnet. Tror vi skulle springa 3,5:an, den klassiska. Vi var väl ett tiotal tappra (inte heller då var uteträningar en kioskvältare) som hade samlats. Vi hade i alla fall försökt shapa upp det lite genom att kalla det hela för ett mästerskap.
Precis innan starten kommer Tom Wester flåsande - "vänta grabbar!" - ute sent som vanligt. Han hade väl jobbat eller spelat fotboll, eller mest troligt, helt enkelt sprungit vilse på vägen till starten. Han kom joggandes i avklippta träningsoverallsbyxor typ knickers, eller som Tom säger, "snickers" (vi har försökt förklara för honom att det är en choklad), nån urblekt T-shirt och ett par gamla Nike (eller Adidas) tennisskor som var riktigt slitna och lagade. Vi andra hade i alla fall tagit lite seriöst på det hela och de flesta hade riktiga löpardojor.
Starten gick, och alla rusade iväg, med olika hastighet och stil. Tom hamnade ganska snabbt långt ner i fältet. Alla som sprungit 3,5:an på Lugnet vet att först så går det upp, upp och upp och sen så går det ner, ner och ner. Vi var en trio som gick loss tidigt. Jag, Thomas "Kemahl" Sundin och Per "Porre" Fagerström. Vi turades om att dra och farten var faktiskt ganska bra. När vi kom till vändningen, från upp-upp-upp till ner-ner-ner, och bara hade den sista långa backen (den är väldigt lång) innan upploppet kvar, började vi känna att här har vi nog medaljtrion och taktiken började att läggas upp.
Då hände något.
Något otippat.
Fast när man tänker efter, så var det väl inte det.
Förbi oss i utförsbacken kommer helt plötsligt Tom som skjuten ur en kanon. Med sina ruffliga kläder och sina slitna tennisskor och med en löpstil som såg ut som en korsning mellan en skadeskjuten fågel och nån som hade benskador i båda benen.
Pustande och grymtande och hela tiden ropandes "ja! ja! ja!".
Och så detta ljud av skorna. Som sagt, trasiga gamla tennisskor, absolut INTE gjorda för att springa ute i terräng med.
KLAMP-KLUMP-KLAMP-KLUMP.KLAMP-KLUMP.
Det måste ha varit ljudet.
Utseendet och löpstilen också, visst.
Men ljudet.
Som knäckte oss totalt. Ingen av oss fattade vad som hände, och ingen kunde ta upp jakten.
Vi var för chockade.
Tom defilerade (brakade) in i mål och sjönk ihop nån cm efter mållinjen. Helt slut, ja nästan död.
Vi andra joggade in och jag kommer inte ens ihåg vem som blev tvåa, trea eller fyra.
Det spelade liksom ingen roll.
Tom Wester. Målis. Klubbmästare i terränglöpning. Också.
I trasiga tennisskor.
*****
4 581 personer på Jönköping - Mullsjö i SSL.
Imponerande!
*****
Så uuuunderbaaaaar seger för 'Pool! Chelseas 86 (!) matcher långa förlustfria svit på hemmaplan sprack. Jag är visserligen färgad men tyckte faktiskt det såg rättvist ut.
Limmet, Ingrid, Sjökan, Linken och alla ni andra:
We'll never walk alone!
*****
Och Hull då? Fantastiskt. Får se hur länge det håller, men det är kul så länge det varar. En tränare som bara var en nödlösning, inga toppspelare och en ekonomisk omsättning som är som en fis i rymden jämfört med toppklubbarnas.
Om man vore religiös (vilket jag inte är, Gud förbjude) skulle man kanske kunna utropa:
Hullelujia!
*****
Underbart Stopptid idag på Sportspegeln.
*****
Lilla prinsessan Ella, nyss fyllda 5, är helt otrolig. Idag ropade hon: "pappa, kom får du se!". Jag gick dit och då hade hon skrivit en massa på ett papper. Helt själv, utan hjälp och utan att skriva av, hade hon skrivit.
Sallad
Tomat
Makaroner
Pappas jobb
Bil
Docka
Linus
Mammas jobb
och så lite fel, men ändå
fotölj.
Gissa om pappa är stolt?
*****
Måste bara berätta att min tränarkollega Plyhm hade, på frågesporten om filmskådespelare under bussresan till Skutskär, 122 rätt av 125.
Makalöst.
Gör han inget annat än tittar på film?
*****
Det var otroligt länge sen jag hade en lista.
Därför kommer det här en lista.
Tio kända musikband som från början egentligen hette nåt helt annat:
Deep Purple - The Roundabout
Def Leppard - Atomic Mass
Led Zeppelin - The New Yardbirds
Midnight Oil - Farm
R.E.M. - Twisted Kites
Simple Minds - Johnny & The Self Abusers
Slade - The N'Betweens
Status Quo - The Spectres
10CC - The Hotlegs
U2 - Feedback
Hmm. Undrar om de varit lika kända med dom namnen?
Nobody knows.
Eller som Michael Jackson kanske skulle sagt:
Nobody's nose.
*****
Inlägg två dagar i rad, precis som förr!
*****
En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en
/Nordström/
söndag 26 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Gjorde några vinylfynd under helgens marknad på västkusten.
Jannes Lucas
Tompas Ledin
och två album med Roxette.
Janne Lucas var den största behållningen, han gör några goa covers på "växeln hallå"-skivan.
Appropå "barn säger de mest fantastiska saker":
Efter träningen häromveckan när Johan precis hade tagit ut laget, så frågar hans lilla tös inför alla. "Pappa, ska du inte fråga Lakrits?" Knattarna är för goa ibland.
Skicka en kommentar