Så sant som det är sagt

Det här damp bara ner i inkorgen på mailen för några år sedan. Vet inte var det kom ifrån. Liksom det stycke jag citerade i bloggen igår, mycket kloka ord. Och för mig som är i aktuell ålder, är det igenkänningsfaktor 10 av 10.

Folk omkring de trettio borde vara döda…

Enlig dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 60- och 70-talet inte ha överlevt. Våra barnsängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm. Vi drack vatten från trädgårdsslangen och inte ur flaskor.

Vi åt bröd med smör och drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte. Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska utan att någon rent faktiskt dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och vi körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen – ingen hade mobiltelefon.

Vi hade inget Playstation, inget Nintendo och inga X-boxar – i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surroundljud, inga mobiltelefoner, hemdatorer eller chatrooms på internet. Vi hade i stället vänner. Vi gick ut och fann dem. Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.

Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. För det var olyckor. Inga andra kunde få skulden – bara vi själva. Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Trots alla varningar så var det inte många ögon som blev utstuckna, och gräset växte inte inuti oss i resten av våra liv.

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösarna och investerarna någonsin. De sista femtio åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet och ansvar, succéer och fiaskon, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop. Och ni hör till dem.

Grattis!

*****

Tydligen så irriterar sig en del på att vi IBF Ungdom använder oss av spelare från IBF Falun Elit. Det är så tråkigt. Vi har ett avtal som är till för de spelare som inte får speltid i elit samt de spelare i elit som varit sjuka/skadade och behöver matchtid. Vi har haft fyra spelare som gått emellan kontinuerligt och tre av dessa är nu förlorade efter den 31 januari.

Dessutom vet ni som följer bloggen att vi haft sjukt mycket spelare borta, som mest 14(!) i en match. Därför har vi ibland skrivit ned några spelare för en match: Fredrik Olsson och Theo Lindberg två gånger var och Jonas Berglund, Patrik Malmström och Mattias Kokkonen en gång var. Det tycker jag inte är mycket.

Vi försöker se till alla spelares utveckling, det är därför vi har lag i trean, fyran och HJ. Skulle vi gå upp i tvåan så är det inget som IBF Ungdom strävar efter bara för att få vinna en serie, utan för att det är mer utvecklande för spelarna och det blir ett mindre steg till Elit eftersom vårt stora mål är att fostra egna spelare så vi slipper dyra övergångspengar och annat.

Så är det.

*****

Har ju skrivit lite om roliga föreningsnamn i innebandy i bloggen. Det fanns även ett roligt namn i falufotbollen på 70-talet.

1977 och 1978 spelade laget Stormärtas FC i division 6. Bland annat så spelade min dåvarande mellanstadielärare, Anders Algstrand där.

Stormärtas FC. Underbart.

Eller som det stod i en liten notis om föreningen:

Laget spelade en offensiv gladfotboll men fick också många mål bakåt.

Mm.

1977: 0 0 16 10 - 111
1978: 0 1 17 18 - 110

Men kul hade dom.

Jag tror Anders nån gång kom till skolan efter en helg då de förlorat med 1-21.

*****

Nu väntar CD3 av Förintelsen: en av 70-talets bästa och mest gripande TV-serier.

Efter boken av Gerald Green.

*****

Kvällens låt: Refugee - Tom Petty & The Heartbreakers

*****

Det är inte något fel att vara clown bara man vet om att man är det
/Nordström/