Jesus, nästan en hel vecka sen jag skrev sist. Tiden bara flyger fram. Möten, träningar, soffa-somning och annat har gjort att bloggen gått på sparlåga.
Egentligen skulle jag ha skrivit lite om dam-VM i Borlänge men icke. Tyvärr ville inte de scannade bilderna hänga med, så vi får ta det en annan gång. Teknikens under...
Ikväll har gumman grillat kycklingspett (gud så gott) med potatissallad och Café de Paris-smör och så har vi, vilket inte händer så ofta, druckit lite drinkar, typ 3-4 stycken. Päronvodka, riktigt, riktigt gott.
En vecka kvar till min gamle väns Peter "Linken" Lindqvist 40-årskalas. Talet börjar så smått ta form. Nu måste man bara hitta en present. Svårt...
*****
Kom rätt in i en gammal 80-talsfilmklassiker igår, Cocktail med Tom Cruise. En underbar kommentar flög förbi. En sån där riktig drypare. Någon i en krogkö försöker komma in genom repliken:
- Jag är Bruce Springsteens kusin!
Varpå dörrvakten svarar:
- Du ser mer ut som hans soffa.
Outstanding.
*****
Följande lapp medföljde ett gäng matchprotokoll som kom till förbundet:
Hej!
"Tror eller ej så har mina katter gjort sina behov på matchrapporterna. Ni märker nog det".
Nähä.
"Två gick inte att rädda men resten är med."
Vänligen nn.
Snacka om katta-strof.
*****
Våran prinsessa Ella, 4 år, sa för en tag sen:
- Pappa, så här låtsas vi. Att du är en gammal gubbe som inte kan prata och inte har nåt hår.
Hmmm.
*****
Jag har en gång i tiden tävlat i badminton. Alla som spelat på den nivån vet att det är en otrolig skillnad på racket och racket. Ett år på gymnasiet, när vi spelade skolmästerskapen, var Mats "Nanen" Eriksson med. En supertalang som fotbollsspelare (nu är han präst i Åsele, typ 1000 mil från Falun), men han var bra i vilken sport han än höll på med. Dessutom var han en sån där riktigt galen person, alltid rolig, kunde göra vad som helst.
Hur som helst, han hade en sån där racket som fanns där man kunde köpa 2 racketar, 2 bollar och ett nät på OK för 25 kronor. Han sprang dock omkring och slet och vann några matcher på talang. Men så rätt som det var så gick racketen sönder. Senorna flög åt alla håll. Jag tyckte lite synd om honom så han fick låna en racket av mig. En ganska ny, flashig racket gjord av grafit som var väldigt lätt och bra strängad.
Han slog några bollar, helt misslyckade, tittade på racketen och utbrast:
- Fy fan, sånt här dataracket kan inte jag spela med!
Och så fortsatte han och spela med sitt trasiga OK-racket.
Alla är vi olika.
*****
En drink till!
*****
Game, set & match!
/Nordström/
söndag 31 augusti 2008
tisdag 26 augusti 2008
Tut-Tut
1988 bildades i Falun en förening som hette BIK Lugnet. Mot dom spelade vi i Falu IBK (nuvarande IBF Falun) många heta derbyn. Många legendarer har spelat i BIK Lugnet: Christer "Chips" Larsson (även spelare i IBF Falun), Tom Wester (presentation överflödig...), David Ahlmark (fd Schweizproffs och tränare i bl a Vesta), Mattias Steinholz (fd Schweizproffs, IBF Falun), Jocke "Bajen" Östlund (idrottslegend i Falun). Och många fler. Idag heter föreningen KFUM Falun, men det ursprungliga namnet BIK Lugnet kom ju av, som jag skrivit i en tidigare blogg, att det var ett gäng bodybuilders som startade föreningen och BIK stod från början för Bulldozers IK. Man hade ju även en bulldozer som klubbmärke.
Oerhört...Oerhört...Ovanligt.
BIK Lugnet hade även en sak som ingen annan förening i Sverige hade.
Nämligen en Tut-maskin.
Detta var en, ja den går inte riktigt att beskriva i ord, den måste ses. Det var en maskin på hjul som man byggt själv med olika tutor och signaler på. Jag tror till och med att det var nåt blink på den. Denna hade man med på läktaren i Lugnethallen som stöd till hejaklacken. När det var matchdags, rullade man in den. Och den lät, minst sagt. Till och med så mycket så man fick lov att sänka ljudet på den den till slut.
Men tänk, en Tut-maskin. Unikt.
Bara i 80-talsinnebandy mina vänner, bara i 80-talsinnebandy.
Vem sa att innebandy är en livsstil?
*****
Skönt att OS är över så att allt kan återgå till det normala. Undrar hur många medaljer Kina kommer att ta i London 2012? Tre hundra typ...
Så underbart att se Jörgen Persson spela så bra pingis. Pingis är för övrigt en hemsk sport att titta på. Olidligt spännande, varenda boll kan ju frambringa en hjärtattack.
Apropå Persson; han ska vara nöjd och se framtiden an med tillförsikt. Han skall väl inte vara på topp förrän 2016...
*****
Ryktena säger att en god vän är på väg att flytta tillbaka till Falun. Nämligen Eva #21 Rönn, den glada Bollnästjejen. Det vore kul. Vi har haft ganska roligt med kebabluncher, tacoskvällar och lite party-party. Jag har ju även haft fördelen att få träna Eva i IBF Falun. Och; ingen kan trolla som dig Eva, varken på planen eller bredvid.
För övrigt sa jag en gång till Eva när hon och jag och Pernilla "Pörnie" Forsell, en annan sprallig innebandytjej, hade sett nån videofilm att jag kände mig så pömsig. Hon tittade konstigt på mig och log sen. Pömsig betydde, förklarade hon för mig, nånting helt annat i Hälsingland än i Dalarna...
Nästa gång sa jag att jag var lite trött.
*****
Apropå Eva så hände en mycket episod när jag och Pärlan, som egentligen heter Fredrik, som också är en mycket god vän, skulle hjälpa Eva att flytta. Självklart hade hon skaffat en lägenhet högst upp. Och självklart skulle vi bära upp en stor dj-la soffa upp dit. Fram till denna soffa hade allt gått bra. Vi tar tag i soffan, lyfter ur den ur en hästvagn (!) som vi av nån anledning transporterade grejerna i, och bär in den i trapphuset. Jag bär uppe, och Pärlan, som egentligen heter Fredrik, bär nere. Allt går bra uppför första trappen men när vi ska svänga runt till nästa trapp så fastnar vi. Alltså fastnar på riktigt. Och kan inte komma loss.
Mitt i trapphuset. Två karlar och en soffa. Orörliga. Och ändå roligare, Pärlan, som egentligen heter Fredrik, fastnar med armbågen mot ringklockan på en dörr. Ni kan ju tänka er. En jättehög signal som vägrar sluta. Efter ett tag öppnas dörren och en liten tant, minst hundra år, tittar ut. Något förskräckt.
Pärlan, som egentligen heter Fredrik, tittar på henne och säger:
- Ursäkta, vill du ha en soffa?
Där tappade jag greppet pga skrattanfall och sen kunde vi baxa upp den.
Finns det förresten inte nån låt som heter "Stucked in the middle of nowhere?" Jag vet inte. Det finns i alla fall en med Anita Ward som heter "Ring my bell".
Undrar vad tanten tänkte om sin nye granne...
*****
- Två backar läsk, trevligt!
(Internt skämt)
*****
Årsmöte med Dalarnas IBF idag, årsmöte med IBF Falun Ungdom på onsdag, träning med herrtrelaget onsdag-torsdag. Tung vecka.
Lite tungt har det också gått för oss i IBF Ungdom i träningsmatcherna. Fyra matcher, ingen seger. Dock har vi mött bara division 2-lag, vi saknar några fotbollsspelare, laget är oerhört ungt (massor av duktiga 91:or och 92:or), vi har kört på tre femmor utan att toppa och vi spelar in ett nytt försvarssystem. Vi har bitvis ändå spelat mycket bra. Jag är inte orolig. Det kommer. Och det är inte nu vi ska vara bra.
*****
Mellan åren 1979-1984 fanns i Falun ett otroligt kultigt band som hette Parkas Pop. De hade fantastiska låtar på vinylsingel som bland annat hette När jag blir stor, Spela på och Semester i Polen. Jag hade en gång en singel - och gav bort den. Idiot.
"När jag blir stoooor, vill jag bo på bussterminalen"
Underbar text.
*****
Två raka segrar, även om båda setat långt inne, för 'Pool. Härlig start!
*****
Språkade för övrigt en kortis med Limmet, hoppas vi kan träffas när han kommer till Falun med sitt Caperio.
*****
Satt och funderade på hur stort allt blivit i drottsvärlden, och tillgjort. Allt bara för pengar. Nej tacka vet jag när Elitserien i ishockey bara hade tio lag, 36 omgångar, alla mötte alla fyra gånger och sen gick bara fyra lag till slutspel. Alla matcher betydde nåt. Eller när det bara var åtta lag i ishockey-VM, där de fyra första gick till slutspelsserien och de fyra sista till nedflyttningsserien. Snacka om raka puckar. Eller när det det bara var sexton lag i fotbolls-VM och det inte höll på i hundra år.
Eller när pingisen spelades till 21. Och badminton och volleyboll till 15. Det var tider det.
För att inte tala om nationsbeteckningarna. Tänk, när det fanns BRD (Västtyskland) och DDR (Östtyskland). Och i ishockey CCCP (Sovjet) och CSSR (Tjeckoslovakien).
Nu blev man sådär nostalgiskt gråtmild igen. Det var bättre förr.
Inte. Men roligare. Absolut.
*****
Skall så småningom, skriva om Byakampen, en klassisk matchserie i innebandy mellan ärkerivalerna Sundborn och Enviken som utspelade sig i slutet av 90-talet. Kommer inom kort på en Blogg nära dig.
*****
Nu är klockan typ 00:46 igen. förstår inte. Dags att knocka John Blund.
*****
I jymden kan ingen höja dig gjåta
/Nordström/
Oerhört...Oerhört...Ovanligt.
BIK Lugnet hade även en sak som ingen annan förening i Sverige hade.
Nämligen en Tut-maskin.
Detta var en, ja den går inte riktigt att beskriva i ord, den måste ses. Det var en maskin på hjul som man byggt själv med olika tutor och signaler på. Jag tror till och med att det var nåt blink på den. Denna hade man med på läktaren i Lugnethallen som stöd till hejaklacken. När det var matchdags, rullade man in den. Och den lät, minst sagt. Till och med så mycket så man fick lov att sänka ljudet på den den till slut.
Men tänk, en Tut-maskin. Unikt.
Bara i 80-talsinnebandy mina vänner, bara i 80-talsinnebandy.
Vem sa att innebandy är en livsstil?
*****
Skönt att OS är över så att allt kan återgå till det normala. Undrar hur många medaljer Kina kommer att ta i London 2012? Tre hundra typ...
Så underbart att se Jörgen Persson spela så bra pingis. Pingis är för övrigt en hemsk sport att titta på. Olidligt spännande, varenda boll kan ju frambringa en hjärtattack.
Apropå Persson; han ska vara nöjd och se framtiden an med tillförsikt. Han skall väl inte vara på topp förrän 2016...
*****
Ryktena säger att en god vän är på väg att flytta tillbaka till Falun. Nämligen Eva #21 Rönn, den glada Bollnästjejen. Det vore kul. Vi har haft ganska roligt med kebabluncher, tacoskvällar och lite party-party. Jag har ju även haft fördelen att få träna Eva i IBF Falun. Och; ingen kan trolla som dig Eva, varken på planen eller bredvid.
För övrigt sa jag en gång till Eva när hon och jag och Pernilla "Pörnie" Forsell, en annan sprallig innebandytjej, hade sett nån videofilm att jag kände mig så pömsig. Hon tittade konstigt på mig och log sen. Pömsig betydde, förklarade hon för mig, nånting helt annat i Hälsingland än i Dalarna...
Nästa gång sa jag att jag var lite trött.
*****
Apropå Eva så hände en mycket episod när jag och Pärlan, som egentligen heter Fredrik, som också är en mycket god vän, skulle hjälpa Eva att flytta. Självklart hade hon skaffat en lägenhet högst upp. Och självklart skulle vi bära upp en stor dj-la soffa upp dit. Fram till denna soffa hade allt gått bra. Vi tar tag i soffan, lyfter ur den ur en hästvagn (!) som vi av nån anledning transporterade grejerna i, och bär in den i trapphuset. Jag bär uppe, och Pärlan, som egentligen heter Fredrik, bär nere. Allt går bra uppför första trappen men när vi ska svänga runt till nästa trapp så fastnar vi. Alltså fastnar på riktigt. Och kan inte komma loss.
Mitt i trapphuset. Två karlar och en soffa. Orörliga. Och ändå roligare, Pärlan, som egentligen heter Fredrik, fastnar med armbågen mot ringklockan på en dörr. Ni kan ju tänka er. En jättehög signal som vägrar sluta. Efter ett tag öppnas dörren och en liten tant, minst hundra år, tittar ut. Något förskräckt.
Pärlan, som egentligen heter Fredrik, tittar på henne och säger:
- Ursäkta, vill du ha en soffa?
Där tappade jag greppet pga skrattanfall och sen kunde vi baxa upp den.
Finns det förresten inte nån låt som heter "Stucked in the middle of nowhere?" Jag vet inte. Det finns i alla fall en med Anita Ward som heter "Ring my bell".
Undrar vad tanten tänkte om sin nye granne...
*****
- Två backar läsk, trevligt!
(Internt skämt)
*****
Årsmöte med Dalarnas IBF idag, årsmöte med IBF Falun Ungdom på onsdag, träning med herrtrelaget onsdag-torsdag. Tung vecka.
Lite tungt har det också gått för oss i IBF Ungdom i träningsmatcherna. Fyra matcher, ingen seger. Dock har vi mött bara division 2-lag, vi saknar några fotbollsspelare, laget är oerhört ungt (massor av duktiga 91:or och 92:or), vi har kört på tre femmor utan att toppa och vi spelar in ett nytt försvarssystem. Vi har bitvis ändå spelat mycket bra. Jag är inte orolig. Det kommer. Och det är inte nu vi ska vara bra.
*****
Mellan åren 1979-1984 fanns i Falun ett otroligt kultigt band som hette Parkas Pop. De hade fantastiska låtar på vinylsingel som bland annat hette När jag blir stor, Spela på och Semester i Polen. Jag hade en gång en singel - och gav bort den. Idiot.
"När jag blir stoooor, vill jag bo på bussterminalen"
Underbar text.
*****
Två raka segrar, även om båda setat långt inne, för 'Pool. Härlig start!
*****
Språkade för övrigt en kortis med Limmet, hoppas vi kan träffas när han kommer till Falun med sitt Caperio.
*****
Satt och funderade på hur stort allt blivit i drottsvärlden, och tillgjort. Allt bara för pengar. Nej tacka vet jag när Elitserien i ishockey bara hade tio lag, 36 omgångar, alla mötte alla fyra gånger och sen gick bara fyra lag till slutspel. Alla matcher betydde nåt. Eller när det bara var åtta lag i ishockey-VM, där de fyra första gick till slutspelsserien och de fyra sista till nedflyttningsserien. Snacka om raka puckar. Eller när det det bara var sexton lag i fotbolls-VM och det inte höll på i hundra år.
Eller när pingisen spelades till 21. Och badminton och volleyboll till 15. Det var tider det.
För att inte tala om nationsbeteckningarna. Tänk, när det fanns BRD (Västtyskland) och DDR (Östtyskland). Och i ishockey CCCP (Sovjet) och CSSR (Tjeckoslovakien).
Nu blev man sådär nostalgiskt gråtmild igen. Det var bättre förr.
Inte. Men roligare. Absolut.
*****
Skall så småningom, skriva om Byakampen, en klassisk matchserie i innebandy mellan ärkerivalerna Sundborn och Enviken som utspelade sig i slutet av 90-talet. Kommer inom kort på en Blogg nära dig.
*****
Nu är klockan typ 00:46 igen. förstår inte. Dags att knocka John Blund.
*****
I jymden kan ingen höja dig gjåta
/Nordström/
torsdag 21 augusti 2008
Hipp Hipp Hurra!
Idag fyller bloggen 1 år! Det trodde jag aldrig när jag sjösatte den. Tänkte bara att det kunde vara kul att göra ett försök och att det kanske skulle funka några veckor. Här är det, kanske lite trevande, första inlägget från den 21 augusti 2007:
Ingen återvändo!
Gammelgubbebloggen är igång, dinosaurierna är INTE utdöda! Inte så dåligt av en kille som inte använder MSN, tror att "Skajp" är en idrottsförening och vars erfarenhet av TV-spel sträcker sig till något från (nittonhundra) 70- eller 80-talet som jag tror hette Pong. Speldosor med skruvrattar och telefonsladdar. Enda spelet var tennis där man kunde göra ett streck större eller mindre eller ha hastigheten hög eller låg. Oerhört spacigt (stavas det verkligen så?) och avancerat... Not. Sen kom nån variant av hockey där man hade två streck - en målvakt och en forward. Wow...
Får väl försöka lära mig det nya moderna språket också. Men det är svårt. Precis när jag lärt mig "softa" säger mina barn att nu säger man inte så. Nu ska man tydligen "chilla"...? Och 24/7? Snacka om att man känner sig lite ute. Men man får väl försöka göra barnen stolta och bli lite uppdaterad och inne. Eller heter det kanske hypad?
Jaja, bloggen är igång och den kommer att handla om allt mellan himmel och jord, men mycket idrott blir det väl. Är man innebandynörd så är man... Är man sen även musik-, bok-, film- nostalgi- och statistiknörd bör det ju finnas en hel del att fundera över. För tankar finns, var så säkra. Ofta alldeles för många... Och dom måste ju ut nånstans och då vet jag att detta kommer att funka!
242 inlägg senare firar man ett litet jubileum. Kul!
*****
Vi får se hur bloggen kommer att se ut i fortsättningen. Om den ser ut. Inget varar för evigt... Den kanske kommer att byta lite inriktning. Eller uppdateringsfrekvens. Eller nåt. Den som lever får se.
Helt klart - och mycket roligt - är i alla fall att under det här året har jag inte fått en enda negativ kommentar utan allt har varit 100% positivt. Och det är ju det som är min huvudsakliga mening med den här bloggen (förutom att ge er lite lektioner i innebandyhistoria förstås): att sprida lite glädje. Som ni vet, ett gott skratt förlänger livet.
Kul är också alla "gamla" innebandymänniskor från förr som hört av sig via mail, SMS, kommentarer och annat. Det är uppskattat.
Några nya trevliga "nätbekantskaper" har man också fått, som till exempel (för att nämna några) Limmet, Ingrid, Sjöstrand och Koppen. Förutom att de är bra bloggare så är de viktiga för innebandyns exponering.
Det har som sagt blivit en hel del inlägg, mycket självklart om the "Good Old Days", många historier, mycket humor och många tips på olika saker. Ett och annat argt och kritiskt inlägg har det väl blivit också. Men de är lätträknade...
*****
De sex blogginlägg som jag själv (dvs oerhört subjektivt) är mest nöjd med under det här bloggåret som gått:
Stärncupen - Rest In Peace (12 oktober 07)
Ho-Ho-Ho-Ho-Ho-Ho-Hockeyspel! (12 november 07)
Snorungar & Westers Greatest (1 december 07)
Tema: Hejaramsor (3 december 07)
Det är på riktigt (22 januari 08)
Vem ska åka med? (14 februari 08)
*****
Som sagt; ett tag till lever Nordström Bloggar.
*****
En gång är ingen gång
/Nordström/
Ingen återvändo!
Gammelgubbebloggen är igång, dinosaurierna är INTE utdöda! Inte så dåligt av en kille som inte använder MSN, tror att "Skajp" är en idrottsförening och vars erfarenhet av TV-spel sträcker sig till något från (nittonhundra) 70- eller 80-talet som jag tror hette Pong. Speldosor med skruvrattar och telefonsladdar. Enda spelet var tennis där man kunde göra ett streck större eller mindre eller ha hastigheten hög eller låg. Oerhört spacigt (stavas det verkligen så?) och avancerat... Not. Sen kom nån variant av hockey där man hade två streck - en målvakt och en forward. Wow...
Får väl försöka lära mig det nya moderna språket också. Men det är svårt. Precis när jag lärt mig "softa" säger mina barn att nu säger man inte så. Nu ska man tydligen "chilla"...? Och 24/7? Snacka om att man känner sig lite ute. Men man får väl försöka göra barnen stolta och bli lite uppdaterad och inne. Eller heter det kanske hypad?
Jaja, bloggen är igång och den kommer att handla om allt mellan himmel och jord, men mycket idrott blir det väl. Är man innebandynörd så är man... Är man sen även musik-, bok-, film- nostalgi- och statistiknörd bör det ju finnas en hel del att fundera över. För tankar finns, var så säkra. Ofta alldeles för många... Och dom måste ju ut nånstans och då vet jag att detta kommer att funka!
242 inlägg senare firar man ett litet jubileum. Kul!
*****
Vi får se hur bloggen kommer att se ut i fortsättningen. Om den ser ut. Inget varar för evigt... Den kanske kommer att byta lite inriktning. Eller uppdateringsfrekvens. Eller nåt. Den som lever får se.
Helt klart - och mycket roligt - är i alla fall att under det här året har jag inte fått en enda negativ kommentar utan allt har varit 100% positivt. Och det är ju det som är min huvudsakliga mening med den här bloggen (förutom att ge er lite lektioner i innebandyhistoria förstås): att sprida lite glädje. Som ni vet, ett gott skratt förlänger livet.
Kul är också alla "gamla" innebandymänniskor från förr som hört av sig via mail, SMS, kommentarer och annat. Det är uppskattat.
Några nya trevliga "nätbekantskaper" har man också fått, som till exempel (för att nämna några) Limmet, Ingrid, Sjöstrand och Koppen. Förutom att de är bra bloggare så är de viktiga för innebandyns exponering.
Det har som sagt blivit en hel del inlägg, mycket självklart om the "Good Old Days", många historier, mycket humor och många tips på olika saker. Ett och annat argt och kritiskt inlägg har det väl blivit också. Men de är lätträknade...
*****
De sex blogginlägg som jag själv (dvs oerhört subjektivt) är mest nöjd med under det här bloggåret som gått:
Stärncupen - Rest In Peace (12 oktober 07)
Ho-Ho-Ho-Ho-Ho-Ho-Hockeyspel! (12 november 07)
Snorungar & Westers Greatest (1 december 07)
Tema: Hejaramsor (3 december 07)
Det är på riktigt (22 januari 08)
Vem ska åka med? (14 februari 08)
*****
Som sagt; ett tag till lever Nordström Bloggar.
*****
En gång är ingen gång
/Nordström/
onsdag 20 augusti 2008
Chips är gott!
Christer "Crippa" Larsson: en riktig fighter med sann klubbkänsla som spelat många år i IBF Falun, även på elitnivå. Han har även spelat i den legendariska klubben BIK Lugnet. Crippa gav alltid allt, tröjan sprutade sprett oavsett om det var träning eller match. Höga krav på sig själv (som han uppfyllde) och höga krav på andra. Om nån inte kämpade eller tog i kan ni vara säkra på att dom fick höra det. Peter "The Big Kahuna" Bergestål kan såga och domdera, men Crippa är inte långt efter. Det säger en hel del.
Ungtuppar som var lite kaxiga och gled omkring på träningarna gjorde inte det så länge. Det var nämligen svårt att vara så kaxig när man ligger på golvet utan luft efter att man blivit lite puffad i mellangärdet av Crippa. En klassisk sekvens som kännetecknar Crippa bra är den då jag tränade IBF Faluns herrar och vi var på cup i Göteborg. Adam "Strumpan" Grane, svensk mästare och landslagsman var uppe i anfall och dribblade. Åkte på en rejäl tackling, tappade bollen och flög högt upp i luften. Innan Adam ens hunnit landa (och han gjorde det med en rejäl smäll) skrek Crippa högt över hela planen:
- Res på dig och jobba hem!
Det är Crippa i ett nötskal.
Kärt barn har ju många namn. Och Crippa kallades inte bara för Crippa. Han kallades även för, av nån märklig anledning, Kenya. Men även för - Chips. Och det har sin förklaring. Han är nog den största fantast av chips jag sett. Påse efter påse konsumerades. Under samma cup i Göteborg sov vi över första natten på nån gammal fritidsgård. Klockan tre på natten hade jag lyckats fått tyst på alla tre lag som skulle sova där plus att lampan äntligen var släckt. Klockan 03:15 hörde man ett "ritsch" och sen "krunch, krunch, kras, kras, krunch".
Då hade Crippa öppnat en chipspåse.
Allt detta chipsätande ledde till att när Crippa senare under säsongen fyllde år, så gav vi honom lite chipspåsar. Såna där småpåsar. Vi hade nämligen kvar ett antal från kiosken i Isostar Cup (den bästa och mest klassiska turneringen i Falun genom tiderna) som precis hade gått ut i datum. Antalet var så många så att vi fyllde upp en svart sopsäck. Denna sopsäck fylld med chips fick Crippa efter träningen, under Lugnetläktaren. Crippa öppnade påsen och begravde huvudet i den. Tittade sen upp på oss.
Sällan har ett par ögon strålat så.
- Ååh, tack grabbar, det här var fantastiskt, jag vet inte vad jag ska säga.
Följt av ett mer Crippalikt:
- Nu jävlar skall det ätas chips!
Jag antydde lite försiktigt att:
- Crippa, du får väl bjuda Marielle (Crippas fru) på några också...
Varpå Crippa tittade på mig, blev helt allvarlig och sa:
- Hmh! Hon skall inte få ett enda.
*****
Lite OS:
Jag tycker det är makalöst roligt att kommentatorerna kallar Brasiliens damlag i fotboll för - Brassorna.
*
Nån kille som vann ett cykellopp hette dessutom Chris Hoy. Det är kul..
*
Var lite orolig ett tag, med tanke på alla svenska missöden, att Usain Bolt skulle komma joggande på 200 meter och springa in i Stefan Holm och få honom korsbandsskadad på nåt vis.
*
Så stod det helt plötsligt på en text i TV-rutan: Hålltider friidrott.
Det är väl inget bra att ha håll i friidrott?
*
Alltså, den tyske höjdhopparen, hette han verkligen Raul-Roland Spank?
Det måste vara fejkat.
- Gumman, vad skall vår son heta?
- Jag vet, Raul-Roland. Det är väl gulligt?
Och så Spank. Det fick han ju också.
*
Jag tror att Therese Alshammar och Stefan Nystrand måste höra av sig till Telia.
Och få ett nytt SIM-kort.
*
Det fanns tydligen också en cykelsport som några argentinare vann. Som hette Madison.
Vad då Madison? Vad f-n är det?
Nu väntar vi bara på Boule, Casting och Breakdance i OS också.
******
Mycket positivt är dock Johan Wissman och Carolina Klüft. Dom kan prestera när det behövs och när det gäller. Det är ganska stort att vara i en final i en sån klassisk gren som 400 meter.
*****
Och ute är det bara regn, regn och åter regn.
*****
Mjölka den ko som står närmast
/Nordström/
Ungtuppar som var lite kaxiga och gled omkring på träningarna gjorde inte det så länge. Det var nämligen svårt att vara så kaxig när man ligger på golvet utan luft efter att man blivit lite puffad i mellangärdet av Crippa. En klassisk sekvens som kännetecknar Crippa bra är den då jag tränade IBF Faluns herrar och vi var på cup i Göteborg. Adam "Strumpan" Grane, svensk mästare och landslagsman var uppe i anfall och dribblade. Åkte på en rejäl tackling, tappade bollen och flög högt upp i luften. Innan Adam ens hunnit landa (och han gjorde det med en rejäl smäll) skrek Crippa högt över hela planen:
- Res på dig och jobba hem!
Det är Crippa i ett nötskal.
Kärt barn har ju många namn. Och Crippa kallades inte bara för Crippa. Han kallades även för, av nån märklig anledning, Kenya. Men även för - Chips. Och det har sin förklaring. Han är nog den största fantast av chips jag sett. Påse efter påse konsumerades. Under samma cup i Göteborg sov vi över första natten på nån gammal fritidsgård. Klockan tre på natten hade jag lyckats fått tyst på alla tre lag som skulle sova där plus att lampan äntligen var släckt. Klockan 03:15 hörde man ett "ritsch" och sen "krunch, krunch, kras, kras, krunch".
Då hade Crippa öppnat en chipspåse.
Allt detta chipsätande ledde till att när Crippa senare under säsongen fyllde år, så gav vi honom lite chipspåsar. Såna där småpåsar. Vi hade nämligen kvar ett antal från kiosken i Isostar Cup (den bästa och mest klassiska turneringen i Falun genom tiderna) som precis hade gått ut i datum. Antalet var så många så att vi fyllde upp en svart sopsäck. Denna sopsäck fylld med chips fick Crippa efter träningen, under Lugnetläktaren. Crippa öppnade påsen och begravde huvudet i den. Tittade sen upp på oss.
Sällan har ett par ögon strålat så.
- Ååh, tack grabbar, det här var fantastiskt, jag vet inte vad jag ska säga.
Följt av ett mer Crippalikt:
- Nu jävlar skall det ätas chips!
Jag antydde lite försiktigt att:
- Crippa, du får väl bjuda Marielle (Crippas fru) på några också...
Varpå Crippa tittade på mig, blev helt allvarlig och sa:
- Hmh! Hon skall inte få ett enda.
*****
Lite OS:
Jag tycker det är makalöst roligt att kommentatorerna kallar Brasiliens damlag i fotboll för - Brassorna.
*
Nån kille som vann ett cykellopp hette dessutom Chris Hoy. Det är kul..
*
Var lite orolig ett tag, med tanke på alla svenska missöden, att Usain Bolt skulle komma joggande på 200 meter och springa in i Stefan Holm och få honom korsbandsskadad på nåt vis.
*
Så stod det helt plötsligt på en text i TV-rutan: Hålltider friidrott.
Det är väl inget bra att ha håll i friidrott?
*
Alltså, den tyske höjdhopparen, hette han verkligen Raul-Roland Spank?
Det måste vara fejkat.
- Gumman, vad skall vår son heta?
- Jag vet, Raul-Roland. Det är väl gulligt?
Och så Spank. Det fick han ju också.
*
Jag tror att Therese Alshammar och Stefan Nystrand måste höra av sig till Telia.
Och få ett nytt SIM-kort.
*
Det fanns tydligen också en cykelsport som några argentinare vann. Som hette Madison.
Vad då Madison? Vad f-n är det?
Nu väntar vi bara på Boule, Casting och Breakdance i OS också.
******
Mycket positivt är dock Johan Wissman och Carolina Klüft. Dom kan prestera när det behövs och när det gäller. Det är ganska stort att vara i en final i en sån klassisk gren som 400 meter.
*****
Och ute är det bara regn, regn och åter regn.
*****
Mjölka den ko som står närmast
/Nordström/
söndag 17 augusti 2008
Vad kommer sen?
Tänkte inte skriva nåt idag, men alltså, gud vad dom hittar på. Läste i tidningen att det arrangerats ett SM i - SMS. Det var nån artikel om nån missnöjd fjortonåring som kommit tvåa.
SMS-SM.
Då borde man även kunna ha
DVD-DM
eller SOS-OS.
Och så undrar jag, han som kom tvåa och var missnöjd. Tänk om han vunnit.
Hade han varit messnöjd då?
*****
Om man gör ett SMS-lån, har man skickat nån annans SMS då?
*****
Nu är klockan snart tolv igen. På natten alltså. Klockslaget som sätts på min blogg stämmer inte med verkligen, detta gör att det inte är rätt datum ens ibland. Men jag är för datordum för att
kunna ändra det.
*****
Tid är pengar
/Nordström/
SMS-SM.
Då borde man även kunna ha
DVD-DM
eller SOS-OS.
Och så undrar jag, han som kom tvåa och var missnöjd. Tänk om han vunnit.
Hade han varit messnöjd då?
*****
Om man gör ett SMS-lån, har man skickat nån annans SMS då?
*****
Nu är klockan snart tolv igen. På natten alltså. Klockslaget som sätts på min blogg stämmer inte med verkligen, detta gör att det inte är rätt datum ens ibland. Men jag är för datordum för att
kunna ändra det.
*****
Tid är pengar
/Nordström/
lördag 16 augusti 2008
Ordets makt - eller en något partisk hyllning till en bror
Alla som känner mig som domare, och fram till typ 1999 så var det väl 75% av innebandysverige, vet att mina fyra favorittecken som domare var de för:
Olämpligt uppträdande
Protest mot domslut
Matchstraff
Hårt spel
Det var ju så förr och i begynnelsen, att det behövdes rensas ibland. Och det gjorde vi, jag och brorsan. Jag var den onde och han den gode. Men även om vi var tuffa så hade vi även en stor dos sunt förnuft och en ännu större dos glimt i ögat, vilket gjorde att vi kunde snacka bort många situationer. Till slut hade vi ett sånt rykte att vi inte behövde vara så tuffa; lagen visste vad som gällde. I alla fall elitserielagen och de lag vi dömde ofta.
Men ibland, på cuper, sprang vi på ett och annat lag som fick sig en liten överraskning.
Det var roligt.
Håkan har alltid varit den mest pedagogiske av oss. Och märkligt nog, tror jag att det nästan aldrig funnits någon som varit riktigt arg på honom. Det finns det folk som varit på mig, det kan jag lova. Jag anser fortfarande, och det står jag för, och trots släktskapet, att Håkan är den bäste domare vi haft i landet. Finns ingen som har klarat upp så många situationer som honom så smidigt.
Nuförtiden dömer han ju nästan inte, hoppar in någon gång om jag kallar, eller om det är nån riskmatch eller extra svår match. Han är en sån där som man kan frysa ner i två år och sen när man tar upp honom så dömer han exakt likadant (och lika bra) som tidigare.
När han tidigare i år var tävlingsledare på Dumleslaget i Göteborg fick han hoppa in och döma någon match med ett lag som hade lite stökiga ledare. De var fem stycken, och under matchen så stod dom i början och gapade och klagade på allt och alla. De stod till och med framför sina egna spelare så de knappt kunde byta.
Håkan lät dom hållas ett tag, för att se om de skulle bättra sig. Sen tröttnade han. Blåste av och gick till båset, tittade på ledarna och sa:
- Sluta och stå där som fem fånar nu, och börja ägna er åt det ni ska, coacha era spelare. Och gör det bakom dom så ni inte stör dom.
Det blev alldeles tyst i båset, och sen sa en av ledarna:
- Men, men, så där kan du väl inte säga?
Varpå Håkan lugnt svarade:
- Jo, det kan jag visst det. Och gör som jag säger nu annars kanske jag inte är lika snäll nästa gång.
Håkan körde igång matchen igen och resten av tiden blev hur lugn som helst.
Efter matchen kom en förälder i det laget fram till Håkan och sa:
- Det där, det var bra. Så där skulle nån gjort mot dom där för länge sen.
Det var för övrigt samma förälder som gått till båset och sagt:
- Det är bäst att ni gör som han säger. Det där är Håkan Nordström.
Rykte, någon?
*****
Om Håkan hade ordets makt, var man väl själv mera inne på pipans, gesternas och kroppsspråkets makt, men även jag kunde blixtra till då och då. Som den gången då en ledare i högsta serien för damer fick sig en liten tankeställare.
Något som jag hatar, det är när ledare (ofta med en coachtavla i handen) oavbrutet och gång på gång sträcker upp händerna i luften och vädjande vill ha frislag eller utvisning. När man varken hinner blåsa eller visa fördel innan dom förbannade labbarna åker upp i luften.
Så var det den här gången. Gång på gång viftade han armarna. Jag tröttnade, blåste av, gick till båset och sa högt (det ska man alltid göra när folk beter sig illa; det brukar få folk att jubla och missdådarna att skämmas å det grövsta):
- Om du inte slutar att flaxa med armarna som nån jädra fågel och inte låter oss sköta dömningen så får du fortsätta matchen på läktaren och då får du vifta hur mycket du vill. Men tyst.
Varpå han blev alldeles röd i ansiktet och stammade fram:
- Va, va, så kan du väl inte göra som domare?
Jag tittade på honom och sa:
- Try Me.
Resten av matchen hade han händerna i fickorna.
*****
Två bragder i OS idag: damerna i handboll som gjorde precis var de var tvungna att göra.
Och så en av de mest fantastiska och spännande tennismatcher jag sett. Johansson/Aspelin fick mig att tro att jag var tillbaka i svensk tennis glansdagar på 80-talet med Wilander, Edberg & Co.
Hoppas nu bara att Lassi K frisknar till tills i morgon.
Om han inte är så ro-sig om kinderna kanske han kan ro-sig till ett guld.
*****
Good night Sweden wherever you are!
*****
Ett föredöme är bättre än tusen argument
/Nordström/
Olämpligt uppträdande
Protest mot domslut
Matchstraff
Hårt spel
Det var ju så förr och i begynnelsen, att det behövdes rensas ibland. Och det gjorde vi, jag och brorsan. Jag var den onde och han den gode. Men även om vi var tuffa så hade vi även en stor dos sunt förnuft och en ännu större dos glimt i ögat, vilket gjorde att vi kunde snacka bort många situationer. Till slut hade vi ett sånt rykte att vi inte behövde vara så tuffa; lagen visste vad som gällde. I alla fall elitserielagen och de lag vi dömde ofta.
Men ibland, på cuper, sprang vi på ett och annat lag som fick sig en liten överraskning.
Det var roligt.
Håkan har alltid varit den mest pedagogiske av oss. Och märkligt nog, tror jag att det nästan aldrig funnits någon som varit riktigt arg på honom. Det finns det folk som varit på mig, det kan jag lova. Jag anser fortfarande, och det står jag för, och trots släktskapet, att Håkan är den bäste domare vi haft i landet. Finns ingen som har klarat upp så många situationer som honom så smidigt.
Nuförtiden dömer han ju nästan inte, hoppar in någon gång om jag kallar, eller om det är nån riskmatch eller extra svår match. Han är en sån där som man kan frysa ner i två år och sen när man tar upp honom så dömer han exakt likadant (och lika bra) som tidigare.
När han tidigare i år var tävlingsledare på Dumleslaget i Göteborg fick han hoppa in och döma någon match med ett lag som hade lite stökiga ledare. De var fem stycken, och under matchen så stod dom i början och gapade och klagade på allt och alla. De stod till och med framför sina egna spelare så de knappt kunde byta.
Håkan lät dom hållas ett tag, för att se om de skulle bättra sig. Sen tröttnade han. Blåste av och gick till båset, tittade på ledarna och sa:
- Sluta och stå där som fem fånar nu, och börja ägna er åt det ni ska, coacha era spelare. Och gör det bakom dom så ni inte stör dom.
Det blev alldeles tyst i båset, och sen sa en av ledarna:
- Men, men, så där kan du väl inte säga?
Varpå Håkan lugnt svarade:
- Jo, det kan jag visst det. Och gör som jag säger nu annars kanske jag inte är lika snäll nästa gång.
Håkan körde igång matchen igen och resten av tiden blev hur lugn som helst.
Efter matchen kom en förälder i det laget fram till Håkan och sa:
- Det där, det var bra. Så där skulle nån gjort mot dom där för länge sen.
Det var för övrigt samma förälder som gått till båset och sagt:
- Det är bäst att ni gör som han säger. Det där är Håkan Nordström.
Rykte, någon?
*****
Om Håkan hade ordets makt, var man väl själv mera inne på pipans, gesternas och kroppsspråkets makt, men även jag kunde blixtra till då och då. Som den gången då en ledare i högsta serien för damer fick sig en liten tankeställare.
Något som jag hatar, det är när ledare (ofta med en coachtavla i handen) oavbrutet och gång på gång sträcker upp händerna i luften och vädjande vill ha frislag eller utvisning. När man varken hinner blåsa eller visa fördel innan dom förbannade labbarna åker upp i luften.
Så var det den här gången. Gång på gång viftade han armarna. Jag tröttnade, blåste av, gick till båset och sa högt (det ska man alltid göra när folk beter sig illa; det brukar få folk att jubla och missdådarna att skämmas å det grövsta):
- Om du inte slutar att flaxa med armarna som nån jädra fågel och inte låter oss sköta dömningen så får du fortsätta matchen på läktaren och då får du vifta hur mycket du vill. Men tyst.
Varpå han blev alldeles röd i ansiktet och stammade fram:
- Va, va, så kan du väl inte göra som domare?
Jag tittade på honom och sa:
- Try Me.
Resten av matchen hade han händerna i fickorna.
*****
Två bragder i OS idag: damerna i handboll som gjorde precis var de var tvungna att göra.
Och så en av de mest fantastiska och spännande tennismatcher jag sett. Johansson/Aspelin fick mig att tro att jag var tillbaka i svensk tennis glansdagar på 80-talet med Wilander, Edberg & Co.
Hoppas nu bara att Lassi K frisknar till tills i morgon.
Om han inte är så ro-sig om kinderna kanske han kan ro-sig till ett guld.
*****
Good night Sweden wherever you are!
*****
Ett föredöme är bättre än tusen argument
/Nordström/
torsdag 14 augusti 2008
Uno dos tres - och så Brolin
Igår hade Uno namnsdag.
Grattis alla fyra!
*****
Kolla här: alla har vi varit små. Måste ha varit -82 eller 83. Från kulttidningen Buster, tyvärr numera nedlagd.
Detta var innan fotbrott, fiskmåsar på rutan i Leeds, dammsugarmunstycken, Annika Duckmark (vilket jädra namn!) och bilringar på magen.
*****
Frugans släkting har gått till semifinal i OS-tennisens dubbel. Heja Aspelin!
*****
Zzzzz...
*****
Skaffa dej vänner innan du behöver dem
/Nordström/
Lite OS
Vi släpper innebandyn ett tag och kollar lite vad som händer under det pågående storevenemanget i Peking...
*****
Vilken Kina-Puff! Ytterligare en cykelmedalj, och ytterligare ett silver. Härligt Gustaf Larsson!Vad roligt det är när folk överträffar sig själva. Och förutfattade meningar. I Expressens OS-guide fick Larsson och Emma Johansson en geting. Eller som det stod om Emma J: Det krävs ett mirakel för att hon skall ta medalj.
Ooops!
Däremot hade Håkan Dahlby fem getingar.
Ooops!
*****
Och stackars, stackars Ara Abrahamian. Man kan inte annat än tycka synd om honom. Men brottningen har ju blivit en riktig pajassport. Varken publik, domare eller utövare vet ju vad som gäller regel- och poängmässigt från tävling till tävling...
Nej, bort med alla nya grepp (sorry Hegerfors!), och gå tillbaka till scratch.
*****
OS:s coolaste namn utan konkurrens har utan tvekan en simmerska från Kanada:
Erica Morningstar.
*****
Frida Svensson lämnade in protest för att det var en massa gräs i hennes roddbåt, men den avslogs.
Hon kunde väl tagit en holk. Då kanske det hade gått jättefort...
*****
Vad man än tittar på så finns det skyltning för vårt östra grannlands deltagare. Vet inte hur många ställen det stått "Finish" på.
*****
LarsG messar:
"Har sett lite fäktning nu på morgonen, men det går ju mest ut på att värja sig..."
*****
Såg precis att skytten Natalie Larsson missade medalj med ett skott.
Skeet också...
*****
I morgon spelar ju Sveriges damer kvartsfinal mot mardrömsmotståndarna Tyskland i fotbollsturneringen. Inte så kul och möta ett damlag som har en spelare som heter Hingst.
Undrar om hon klarar dopingkontrollen?
*****
Ser mycket, mycket fram emot att se på Lassi Karonens final. Känns dom det ruvas på något stort där...
*****
Ibland blir det så där kul utan att det är meningen. Som när vi satt på fikat på jobbet igår och nån sa:
- Var det mycket getingar då?
Varpå en annan svarade:
- Nej, dom hade stuckit.
*****
Apropå getingar; om en geting blir sugen på en annan insekt med gadd, är den bi-sexuell då?
*****
Glädjande nog var det 18 stycken på fysträningen med IBF Falun Ungdom i tisdags. Idag tar vi nya tag. Då blir det till och med lite innebandy på programmet.
****
*****
Vilken Kina-Puff! Ytterligare en cykelmedalj, och ytterligare ett silver. Härligt Gustaf Larsson!Vad roligt det är när folk överträffar sig själva. Och förutfattade meningar. I Expressens OS-guide fick Larsson och Emma Johansson en geting. Eller som det stod om Emma J: Det krävs ett mirakel för att hon skall ta medalj.
Ooops!
Däremot hade Håkan Dahlby fem getingar.
Ooops!
*****
Och stackars, stackars Ara Abrahamian. Man kan inte annat än tycka synd om honom. Men brottningen har ju blivit en riktig pajassport. Varken publik, domare eller utövare vet ju vad som gäller regel- och poängmässigt från tävling till tävling...
Nej, bort med alla nya grepp (sorry Hegerfors!), och gå tillbaka till scratch.
*****
OS:s coolaste namn utan konkurrens har utan tvekan en simmerska från Kanada:
Erica Morningstar.
*****
Frida Svensson lämnade in protest för att det var en massa gräs i hennes roddbåt, men den avslogs.
Hon kunde väl tagit en holk. Då kanske det hade gått jättefort...
*****
Vad man än tittar på så finns det skyltning för vårt östra grannlands deltagare. Vet inte hur många ställen det stått "Finish" på.
*****
LarsG messar:
"Har sett lite fäktning nu på morgonen, men det går ju mest ut på att värja sig..."
*****
Såg precis att skytten Natalie Larsson missade medalj med ett skott.
Skeet också...
*****
I morgon spelar ju Sveriges damer kvartsfinal mot mardrömsmotståndarna Tyskland i fotbollsturneringen. Inte så kul och möta ett damlag som har en spelare som heter Hingst.
Undrar om hon klarar dopingkontrollen?
*****
Ser mycket, mycket fram emot att se på Lassi Karonens final. Känns dom det ruvas på något stort där...
*****
Ibland blir det så där kul utan att det är meningen. Som när vi satt på fikat på jobbet igår och nån sa:
- Var det mycket getingar då?
Varpå en annan svarade:
- Nej, dom hade stuckit.
*****
Apropå getingar; om en geting blir sugen på en annan insekt med gadd, är den bi-sexuell då?
*****
Glädjande nog var det 18 stycken på fysträningen med IBF Falun Ungdom i tisdags. Idag tar vi nya tag. Då blir det till och med lite innebandy på programmet.
****
Om du vill lära känna vägen framför dig, fråga dem som går åt andra hållet
/Nordström/
tisdag 12 augusti 2008
Minigolf är avkopplande - not
Minigolf - finns det någon sport som kan göra en mer förbannad (skulle möjligen vara pingis med sin nätrullare och kanträffar)? Tror inte det. Det är snedträffar, och träffar ovanpå bollen, och snurrar runt koppen (inte bloggaren), och barr på banan, och gud vet allt. Men det måste ju finnas nån charm med det hela eftersom man utsätter sig för det då och då. Det är ju ganska socialt i och för sig.
En vacker sommarkväll var vi ett gäng som spelade på numera nedlagda (tragiskt) banan i Kålgården i Falun. En fin bana men självklart med ett par såna där riktigt enerverande hål.
Som till exempel bana 15. En ganska lång bana med brant uppförsbacke och en smal remsa som bollen skall i för vidare färd ner till puttning. Man kan med fördel valla i bollen, vilket jag brukar göra. Vilket dock mannen som skulle slå, Henrik "Lony" Ouchterlony (min gamle tränarkollega i Envikens IF och IBF Falun dam), vägrade att göra. Vilket fick till följd av att han missade de fyra första slagen och bollade kom retfullt rullande tillbaka igen.
Vid femte slaget brast det för Lony. Bana 15 har en björk alldeles bredvid sig, precis där man slår ut. Där hamnade Lonys klubba. Fast i grenarna. Ganska högt upp. Om vi säger så här, det gjorde ju inte Lony lugnare.
- Ta hit din klubba, Per!
Skrek han.
Jag gav den till honom och han försökte kasta ner sin klubba med min. Det gick... så där. Efter några kast satt min klubba fast bredvid Lonys. Då vände han sig till Pärlan, som egentligen heter Fredrik, och ropade:
- Får jag klubban, Pärlan!
Varpå Pärlan lugnt svarade:
- Aldrig i livet.
Medan vi andra traskade vidare till bana 16 stod Lony kvar och kastade sina skor efter klubborna. Vid bana 17 kom han och gav mig min klubba.
Lony spelade INTE dom fyra sista hålen.
Minigolf är roligt.
*****
Dagens boktips: Flyga drake av Khaled Hosseini
Dagens låttips: Babooshka (86), Kate Bush
Dagens filmtips: Svart katt, vit katt (1998), regi av Emir Kusturica
*****
Ikväll är det fysträning med IBF Falun Ungdom. Undrar hur många som kommer då...
*****
En liten bit i taget, och du kommer långt
/Nordström/
En vacker sommarkväll var vi ett gäng som spelade på numera nedlagda (tragiskt) banan i Kålgården i Falun. En fin bana men självklart med ett par såna där riktigt enerverande hål.
Som till exempel bana 15. En ganska lång bana med brant uppförsbacke och en smal remsa som bollen skall i för vidare färd ner till puttning. Man kan med fördel valla i bollen, vilket jag brukar göra. Vilket dock mannen som skulle slå, Henrik "Lony" Ouchterlony (min gamle tränarkollega i Envikens IF och IBF Falun dam), vägrade att göra. Vilket fick till följd av att han missade de fyra första slagen och bollade kom retfullt rullande tillbaka igen.
Vid femte slaget brast det för Lony. Bana 15 har en björk alldeles bredvid sig, precis där man slår ut. Där hamnade Lonys klubba. Fast i grenarna. Ganska högt upp. Om vi säger så här, det gjorde ju inte Lony lugnare.
- Ta hit din klubba, Per!
Skrek han.
Jag gav den till honom och han försökte kasta ner sin klubba med min. Det gick... så där. Efter några kast satt min klubba fast bredvid Lonys. Då vände han sig till Pärlan, som egentligen heter Fredrik, och ropade:
- Får jag klubban, Pärlan!
Varpå Pärlan lugnt svarade:
- Aldrig i livet.
Medan vi andra traskade vidare till bana 16 stod Lony kvar och kastade sina skor efter klubborna. Vid bana 17 kom han och gav mig min klubba.
Lony spelade INTE dom fyra sista hålen.
Minigolf är roligt.
*****
Dagens boktips: Flyga drake av Khaled Hosseini
Dagens låttips: Babooshka (86), Kate Bush
Dagens filmtips: Svart katt, vit katt (1998), regi av Emir Kusturica
*****
Ikväll är det fysträning med IBF Falun Ungdom. Undrar hur många som kommer då...
*****
En liten bit i taget, och du kommer långt
/Nordström/
måndag 11 augusti 2008
Lugn, lugn, lugn
Det pågår nåt sorts "krig" ute i bloggvärlden. Om vem som gjort vad, och vem som har rätt, och vad som är sant, och vem som är arg, glad, positiv och negativ, och att några bloggare håller varann om ryggen, och om vad som är rätt och fel på olika blogglistor.
Med mera, med mera.
Hallå, coola ner!
De flesta har olika åsikter, så kommer det alltid att vara. De flesta som bloggar skriver ju subjektivt, vilket innebär att egentligen så finns det ju inte så mycket rätt eller fel, eller hur? Vi skall vara glada att det finns så många som skriver om innebandy.
Det finns bra bloggar (många!), mediumbloggar (jättemånga!) och dåliga bloggar (inte så många), men de flesta har något att säga. Sen får man själv välja vad man vill läsa och hålla med om, tycker jag. Och en del provocerar och vill skapa lite debatt men vill inget illa för det. Nej, jag tycker att innebandyns blogghimmel är intressant, det finns så mycket olika.
Själv har jag väl också varit med på en del listor. Och det är visst smickrande, men inget mål och ingen nödvändighet. Det är inte därför jag bloggar. Det är för att det är så himla roligt! Och för att man varit med om så mycket roligt och det är kul för andra som var med då att få höra det igen eller komma ihåg nåt man kanske glömt.
Roligare än alla listor är att jag ligger på mellan 700-900 läsare i veckan, vilket jag tycker är bra för en gammal gubbe. Roligt är det, därför att många av dom som läser är gamla kompisar och med- och motspelare och annat innebandyfolk från förr som känner igen sig i texterna. Det är mycket därför jag skriver också, för deras skull.
Så kom igen alla bloggare, fortsätt skriv vad ni vill och tyck vad ni vill! Och så försöker vi alla vara så positiva vi bara kan! Det ska vara roligt att vara innebandybloggare!
*****
Det här tycker jag är kul till exempel:
Ett par gånger har vi i kompisgänget varit på Skara Sommarland (heja Bert!). Där har man ju massor av vattenattraktioner bland annat. Till exempel vattenbanor där man kan åka ikapp, vattenbanor där man kan åka runt, det klassiska Fritt Fall (där man får operera ut badbyxorna ur rumpan efter åket) och en massa fler.
Och så Skruven.
Skruven är två rör som är sammanflätade i varandra, man åker alltså runt det andra röret hela tiden. Meningen är väl att man skall åka två samtidigt och tävla ner eller nåt. Det är högt, ganska brant och går rätt så fort.
Denna Skruven skulle legenden Patrik "Trav-Idof" Idofson åka en gång mot nån, jag tror det var mot mannen-myten-vännen Tom Wester. Idof klev upp och gjorde sig beredd. Men då han tittade ner i röret blev han osäker och ångrade sig och började kliva tillbaka upp på stegen.
Noteras bör att man skall åka med fötterna neråt i Skruven.
Dock, så halkade Idof på sista trappsteget upp och lyckades ramla av stegen och ner i röret.
Med huvudet först.
Alltså, detta Ooaaah! Ooaaah! Ooaaah! som hördes varje gång Idof åkte runt det andra röret hördes nog i hela Skara Sommarland. Till slut plaskade han ner i slutbassängen med ett gigantiskt PLASK!
Idof, som normalt inte är så solbränd, var totalt kritvit i hela kroppen. Eftersom han hade blåa badbyxor på sig, såg han ut som en flagga.
Den finska.
Som sagt, sånt är roligt.
*****
Nu ska jag pyssla lite innan gumman kommer hem från kvällsjobbet.
*****
Dagens klassiska lag: Falu IBK:s lag från 1986/1987 som kvalade upp till dåvarande högsta serien genom att slå Boda IBK med 2 x 5-4, båda i sudden death. Klassiskt nagelbitande matcher.
Målvakter: Tom Wester/Anders Svensson, backar: Micke Hilleskär, Totte Andersson, Kenneth Hallin, forwards: Peter Lindqvist, Per Nordström (K), Anders Stenberg, Lars Sundgren, Nisse Johansen, Anders Millén, avbytare: Jonas Holmkvist, Christer Sundin.
*****
Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin
/Nordström/
Med mera, med mera.
Hallå, coola ner!
De flesta har olika åsikter, så kommer det alltid att vara. De flesta som bloggar skriver ju subjektivt, vilket innebär att egentligen så finns det ju inte så mycket rätt eller fel, eller hur? Vi skall vara glada att det finns så många som skriver om innebandy.
Det finns bra bloggar (många!), mediumbloggar (jättemånga!) och dåliga bloggar (inte så många), men de flesta har något att säga. Sen får man själv välja vad man vill läsa och hålla med om, tycker jag. Och en del provocerar och vill skapa lite debatt men vill inget illa för det. Nej, jag tycker att innebandyns blogghimmel är intressant, det finns så mycket olika.
Själv har jag väl också varit med på en del listor. Och det är visst smickrande, men inget mål och ingen nödvändighet. Det är inte därför jag bloggar. Det är för att det är så himla roligt! Och för att man varit med om så mycket roligt och det är kul för andra som var med då att få höra det igen eller komma ihåg nåt man kanske glömt.
Roligare än alla listor är att jag ligger på mellan 700-900 läsare i veckan, vilket jag tycker är bra för en gammal gubbe. Roligt är det, därför att många av dom som läser är gamla kompisar och med- och motspelare och annat innebandyfolk från förr som känner igen sig i texterna. Det är mycket därför jag skriver också, för deras skull.
Så kom igen alla bloggare, fortsätt skriv vad ni vill och tyck vad ni vill! Och så försöker vi alla vara så positiva vi bara kan! Det ska vara roligt att vara innebandybloggare!
*****
Det här tycker jag är kul till exempel:
Ett par gånger har vi i kompisgänget varit på Skara Sommarland (heja Bert!). Där har man ju massor av vattenattraktioner bland annat. Till exempel vattenbanor där man kan åka ikapp, vattenbanor där man kan åka runt, det klassiska Fritt Fall (där man får operera ut badbyxorna ur rumpan efter åket) och en massa fler.
Och så Skruven.
Skruven är två rör som är sammanflätade i varandra, man åker alltså runt det andra röret hela tiden. Meningen är väl att man skall åka två samtidigt och tävla ner eller nåt. Det är högt, ganska brant och går rätt så fort.
Denna Skruven skulle legenden Patrik "Trav-Idof" Idofson åka en gång mot nån, jag tror det var mot mannen-myten-vännen Tom Wester. Idof klev upp och gjorde sig beredd. Men då han tittade ner i röret blev han osäker och ångrade sig och började kliva tillbaka upp på stegen.
Noteras bör att man skall åka med fötterna neråt i Skruven.
Dock, så halkade Idof på sista trappsteget upp och lyckades ramla av stegen och ner i röret.
Med huvudet först.
Alltså, detta Ooaaah! Ooaaah! Ooaaah! som hördes varje gång Idof åkte runt det andra röret hördes nog i hela Skara Sommarland. Till slut plaskade han ner i slutbassängen med ett gigantiskt PLASK!
Idof, som normalt inte är så solbränd, var totalt kritvit i hela kroppen. Eftersom han hade blåa badbyxor på sig, såg han ut som en flagga.
Den finska.
Som sagt, sånt är roligt.
*****
Nu ska jag pyssla lite innan gumman kommer hem från kvällsjobbet.
*****
Dagens klassiska lag: Falu IBK:s lag från 1986/1987 som kvalade upp till dåvarande högsta serien genom att slå Boda IBK med 2 x 5-4, båda i sudden death. Klassiskt nagelbitande matcher.
Målvakter: Tom Wester/Anders Svensson, backar: Micke Hilleskär, Totte Andersson, Kenneth Hallin, forwards: Peter Lindqvist, Per Nordström (K), Anders Stenberg, Lars Sundgren, Nisse Johansen, Anders Millén, avbytare: Jonas Holmkvist, Christer Sundin.
*****
Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin
/Nordström/
lördag 9 augusti 2008
Domare också...?!
Vilka som är duktiga spelare och tränare vet man ju oftast, dom får ju både rubriker och syns i poängligor och liknande. Vad många kanske inte vet är att en hel del av dessa spelare och ledare även har varit eller är duktiga domare. Nedan kommer en liten samling med "dubbelarbetande" innebandyfolk från Dalarna...
Lena Birath, Falun
Spelare i IBF Falun, tränare i Falun och Balrog, världsmästare - och domare
Alex Egebrant, Falun
Spelare i Falun och AIK, landslagsman U19 - och domare
Helena Lundqvist, Falun
Spelare i Falun och Rönnby, världsmästare - och domare
Peter Wallin, Mora
Spelare i Mora, landslagsman, styrelseledamot i DIBF, Coach U19 - och domare
Urban Jansson, Falun
Spelare och tränare i IBF Falun, landslagscoach damlandslaget, sportchef Pixbo mm - och domare
Magnus Danielsson, Malung
Spelare i Mora och Warberg, landslagsman - och domare
Malle Helmersson, Malung
Spelare i Falun, Sjöstad,Karlstad, Boden mm, världsmästare - och domare
Karin Hjelm, Insjön
Spelarie i Falun, Dietlikon mm, landslagsspelare - och domare
Andreas Olsson, Falun
Sportchef IBF Falun, spelare i Falun och AIK mm, världsmästare - och domare
Joakim Paulsen, Mora
Spelare och tränare i Mora och Danmark mm - och domare
Peter "Linken" Lindqvist, Falun
Spelare , tränare, webmaster mm i IBF Falun - och domare
Peter Westman, Ludvika
Spelare i Gonäs, allsvensk målvakt i fotboll i ÖSK - och domare
Katja Hinders, Mora
Spelare i KAIS och IBF Falun, landslagsspelare - och domare
Fredrik Holtz, Mora
Spelare i Mora, Jönköping och Mullsjö, landslagsman U19 - och domare
Maria Poutamo, Mora
Spelare i KAIS, landslagsspelare och materialförvaltare i damlandslaget - och domare
Tom Wester, Falun
Spelare i Falun, Haninge, Udden, AIK och SB Innebandy - och domare
Ronny Bjurell, Falun
Spelare i HSK och IBF Falun. JSM-guldhjälte 1994 - och domare
Martin och Jakob Kruse, Falun
Spelare i Falun, Udden, Sjöstad, Tyresö mm - och domare
Jerry Johansson, Mora
Spelare i Mora och Gävle GIK - och domare
Oskar Adamsson, Falun
Spelare i Falun, Borlänge, Gävle GIK mm - och domare
Sandra Fredriksson, Mora
Spelare i KAIS, landslagsspelare - och domare
Torsten "Totte" Andersson, Falun
Spelare i Falu IBK herr och tränare i IBF Falun dam och herr - och domare
Caroline Bergius, Mora
Spelare i Falun och Mora mm, landslagsspelare U19 - och domare
Mattias Carlgren och Jonas Carlgren, Falun
Spelare i IBF Falun - och domare
Om man går utanför Dalarna finns det en hel del "bådeochare" också:
Thomas Eriksson, ordförande IFF
Peter Öhman, tävlingskommittén SIBF
Michael Fasth, reporter TV4
Lasse Granqvist, radio- och TV-ankare
Per Jansson, fd ordförande SIBF
Göran Berg, kanslichef Stockholms IBF
Jörgen Grundström, fd elitdomare i ishockey
Med flera, med flera...
Man behöver inte vara rädd att det ska gå åt pipan med såna kunnare av sporten i alla fall.
*****
Stack iväg på en blixtvisit torsdag-fredag till Lysekil, västkustens pärla, med brorsan och far och mor. Farsan var där 34 år i rad mellan 1959 och 1992, och jag och Håkan har säkert varit där en 25 år till och från. Det var riktigt roligt att åka runt och titta på gamla platser och träffa lite människor från förr.
Lite att notera:
Självklart så springer man på, typ 50 mil hemifrån, någon från Falun. Patrik Forsmark, min gamle studiekompis från högskolan, klev helt plötsligt ur en bil. Även Saxdalen-Janne, en av dom jag skriver om ibland i bloggen fanns också där. Unbelievable...
*
I Göteborg finns det en ort som heter Askim. Vi åkte förbi en som hette Askum.
Hmm... Är det där elitbrottslingarna bor?
A-skum.
*
I en affär stod det på en skylt: Stor rea 30-70%!
På en annan skylt: Mysbyxor dras av i kassan.
Då är det bara att hoppas att man har snygga och rena underkläder på sig.
/Nordström/
Lena Birath, Falun
Spelare i IBF Falun, tränare i Falun och Balrog, världsmästare - och domare
Alex Egebrant, Falun
Spelare i Falun och AIK, landslagsman U19 - och domare
Helena Lundqvist, Falun
Spelare i Falun och Rönnby, världsmästare - och domare
Peter Wallin, Mora
Spelare i Mora, landslagsman, styrelseledamot i DIBF, Coach U19 - och domare
Urban Jansson, Falun
Spelare och tränare i IBF Falun, landslagscoach damlandslaget, sportchef Pixbo mm - och domare
Magnus Danielsson, Malung
Spelare i Mora och Warberg, landslagsman - och domare
Malle Helmersson, Malung
Spelare i Falun, Sjöstad,Karlstad, Boden mm, världsmästare - och domare
Karin Hjelm, Insjön
Spelarie i Falun, Dietlikon mm, landslagsspelare - och domare
Andreas Olsson, Falun
Sportchef IBF Falun, spelare i Falun och AIK mm, världsmästare - och domare
Joakim Paulsen, Mora
Spelare och tränare i Mora och Danmark mm - och domare
Peter "Linken" Lindqvist, Falun
Spelare , tränare, webmaster mm i IBF Falun - och domare
Peter Westman, Ludvika
Spelare i Gonäs, allsvensk målvakt i fotboll i ÖSK - och domare
Katja Hinders, Mora
Spelare i KAIS och IBF Falun, landslagsspelare - och domare
Fredrik Holtz, Mora
Spelare i Mora, Jönköping och Mullsjö, landslagsman U19 - och domare
Maria Poutamo, Mora
Spelare i KAIS, landslagsspelare och materialförvaltare i damlandslaget - och domare
Tom Wester, Falun
Spelare i Falun, Haninge, Udden, AIK och SB Innebandy - och domare
Ronny Bjurell, Falun
Spelare i HSK och IBF Falun. JSM-guldhjälte 1994 - och domare
Martin och Jakob Kruse, Falun
Spelare i Falun, Udden, Sjöstad, Tyresö mm - och domare
Jerry Johansson, Mora
Spelare i Mora och Gävle GIK - och domare
Oskar Adamsson, Falun
Spelare i Falun, Borlänge, Gävle GIK mm - och domare
Sandra Fredriksson, Mora
Spelare i KAIS, landslagsspelare - och domare
Torsten "Totte" Andersson, Falun
Spelare i Falu IBK herr och tränare i IBF Falun dam och herr - och domare
Caroline Bergius, Mora
Spelare i Falun och Mora mm, landslagsspelare U19 - och domare
Mattias Carlgren och Jonas Carlgren, Falun
Spelare i IBF Falun - och domare
Om man går utanför Dalarna finns det en hel del "bådeochare" också:
Thomas Eriksson, ordförande IFF
Peter Öhman, tävlingskommittén SIBF
Michael Fasth, reporter TV4
Lasse Granqvist, radio- och TV-ankare
Per Jansson, fd ordförande SIBF
Göran Berg, kanslichef Stockholms IBF
Jörgen Grundström, fd elitdomare i ishockey
Med flera, med flera...
Man behöver inte vara rädd att det ska gå åt pipan med såna kunnare av sporten i alla fall.
*****
Stack iväg på en blixtvisit torsdag-fredag till Lysekil, västkustens pärla, med brorsan och far och mor. Farsan var där 34 år i rad mellan 1959 och 1992, och jag och Håkan har säkert varit där en 25 år till och från. Det var riktigt roligt att åka runt och titta på gamla platser och träffa lite människor från förr.
Lite att notera:
Självklart så springer man på, typ 50 mil hemifrån, någon från Falun. Patrik Forsmark, min gamle studiekompis från högskolan, klev helt plötsligt ur en bil. Även Saxdalen-Janne, en av dom jag skriver om ibland i bloggen fanns också där. Unbelievable...
*
I Göteborg finns det en ort som heter Askim. Vi åkte förbi en som hette Askum.
Hmm... Är det där elitbrottslingarna bor?
A-skum.
*
I en affär stod det på en skylt: Stor rea 30-70%!
På en annan skylt: Mysbyxor dras av i kassan.
Då är det bara att hoppas att man har snygga och rena underkläder på sig.
*
Utanför Hotell Lysekil höll jag på att krocka med - The Poodles. Där stod de med sina pudelfrillor. De såg så unga ut.
Nästan valpiga.
Då kom jag genast att tänka på låten Who let the dogs out?
*
I en affär i Smögen stod det vid kassan: Vi tar tyvärr inte kort här.
Och framför kassan låg det ett gäng kortlekar.
*
Skrev i nåt inlägg i bloggen om Sveriges två första heltidsproffs i innebandy, Michael Gunnarzon (Herr Gittan) och Björn Nordström. Jag och Håkan Kom under resan på att Björn kallades ju för Böna, men att vi domare hade ett annat smeknamn: Björn "otroligt" Nordström.
Därför att han alltid, oavsett situation eller domare sa "otroligt" eller "otroligt domarn" när han fick avblåsningar mot sig.
Otroligt va?
*
Upplevde OS-invigningen på - radio. I bilen på hemvägen. En av mina radiofavoriter, Bengt Skött, var med och refererade.
Efteråt kunde man konstatera att Bengt skött sig bra (den du, LarsG!).
Om han haft en ogift dotter i England som uppfört sig dåligt kunde man sagt:
This is Miss Skött.
*
Jag och broder Håkan var ute och klättrade i bergen vid naturreservatet i Stångehuvud. På ett ställe fanns det en skylt som talade om vad man kunde träffa på i naturreservatet.
Där fanns bland annat diverse lövträd, Rallarros och Flockfibbla.
Och Vit Fetknopp.
Hur kunde dom veta att Håkan skulle ta av sig tröjan?
*****
Jag och frugan var hembjudna till bloggprofilen (i alla fall i min blogg) Lars-Erik "Larsa" Håkansson och hans fru Malin på mat. Det var gudomligt gott och oerhört trevligt. Att jag och Helena sen förlorade frågesporten mot Larsa och Malin får vi väl bjuda på.
*****
Även ett högt torn börjar vid marken/Nordström/
onsdag 6 augusti 2008
Gangsters och fifflare
Innebandyn har ju haft ett enormt uppsving de senaste 25-30 åren, med en allt ökande mediabevakning. Säkert 99% har varit positivt, men en och annan fadäs har inträffat, konstigt vore väl annat i och för sig.
Eller vad sägs om denna artikel, skriven av legendaren på sporten på Falu-Kuriren Lillis Åkerblom, publicerad 1993 eller 1994:
Innebandyförbundet hotar spelare med uteslutning
- Simpla tjuvar!
Per Nordström, ordförande i Dalarnas Innebandyförbund dundrar över vissa innebandyspelare från Falun, som åkt till B&W (nuvarande CityGross, bloggarens anmärkning) och satt på extraprislappar på dyrare innebandyklubbor och på det viset betalat flera hundra kronor mindre än vad klubban skulle ha kostat.
Det är bedrövligt, det här tilltaget har smutsat ner innebandyns rykte oerhört. Flera års arbete håller på att raseras. Så skriver bland annat Per Nordström i ett elakt brev till samtliga innebandyspelare i Falun med anledning av det som inträffat den senaste tiden.
Jag ser mycket allvarligt på det inträffade, säger Per Nordström. Vi kommer att med alla medel försöka få stopp på detta otyg. Hos IBF Falun och BIK Lugnet, de två största föreningarna i stan, har man redan fattat ett beslut som innebär uteslutning i föreningen om det kommer till klubbens kännedom att någon fifflat med prislappar.
Den här formen av bedrägeri har varit vanligt förekommande sedan lång tid tillbaka i butiker, men det är första gången ett idrottsförbund agerar så kraftigt på tilltag som det här. Vi kan inte acceptera att våra medlemmar bär sig illa åt, och ägnar sig åt kriminalitet. Det måste bli stopp direkt, därför tar vi krafttag med uteslutning och dryga böter för klubbarna, om vi kommer på några som fifflar, säger Per Nordström.
Hos varuhuset B&W är man förstås oroad över det inträffade, men samtidigt är man glad över att innebandyförbundet reagerat så snabbt och starkt på det inträffade. Det känns bra att ansvariga inom innebandyn tar tag i problemet, säger Mats Andersson (nuvarande ungdomsansvarig i Slätta SK fotboll, bloggarens anmärkning), chef för sportavdelningen på B&W.
Tyvärr är det ett vanligt förekommande problem att folk byter ut prislappar.Vi gör allt vi kan för att stoppa den här formen av bedrägeri. Numera är det ju koder på varorna som gör det svårare att fuska, men just på innebandyklubborna finns bara koden och prislappen klistrad, så det är lätt att byta ut lapparna, menar Mats Andersson.
Men trots att det vid samtliga kassor finns förteckning på klubbornas märke och prisklass så är det svårt för kassörskorna när det kommer kunder som på heder och samvete säger att det är priset på varan som gäller. Även om någon har fifflat med prislappar så har vi ju inga bevis. Vi kan bara säga åt kunden att priset är fel och tala om det rätta, i regel går kunden tillbaka med varan, säger Mats Andersson.
Jag kommer ihåg att detta var en riktig snackis vid den här tiden. Det fanns folk som visste vilka det var, och vi hade några namn men inga bevis. En var en riktig "stjärna" i innebandyn i Falun till och med. Riktigt tråkigt var det i alla fall att det inträffade.
Det är inget försvar alls, möjligen en förklaring, men man får hoppas att det var någon form av ungdomligt oförstånd eller kassa familjeförhållanden med dålig ekonomi som gjorde att det blev så där.
Men jag minns också att vi fick oerhört mycket beröm från många håll för att vi reagerade snabbt och starkt och stod rakryggade och inte försvarade våra egna utan verkligen fördömde händelsen och verkligen försökte gå till botten med problemet.
Så innebandyn klarade den pärsen också och gick ännu starkare ur det hela.
Idag tror jag att många bara skulle ryckt på axlarna och sagt "jaha" eller "ojdå".
Men vi måste som förbund, föreningar, idrottare och vuxna vara förebilder och visa vad som är rätt och fel.
Ärlighet varar längst!
*****
Det är gott med kebab. Men svårt.
Eller som mannen-myten-legenden-vännen Tom Wester sa en gång:
- Det är så svårt att äta kebab med bröd. Hälften hamnar i magen, hälften i ansiktet och hälften på bordet.
Hmm. Helt plötsligt upphörde alla matematiska lagar att gälla.
Tre hälfter. Världsklass.
*****
Apropå Tom: Förutom alla andra talanger han har så är han en fena på att imitera - Jerry Williams.
Jag lovar er att det är en upplevelse. Det också.
*****
Idag tjuvstartar OS i Peking med damfotboll, Sverige - Kina. Man får väl slå på webb-TV:n med ljud på så man kan se repriserna.
Det finns en kines som är väldigt bra på att parkera i OS-staden.
Han är en riktigt P-King.
*****
Tills nästa gång!
*****
Sanningen är en sällsynt rätt, kommer den på bordet kan ingen smälta den
/Nordström/
Eller vad sägs om denna artikel, skriven av legendaren på sporten på Falu-Kuriren Lillis Åkerblom, publicerad 1993 eller 1994:
Innebandyförbundet hotar spelare med uteslutning
- Simpla tjuvar!
Per Nordström, ordförande i Dalarnas Innebandyförbund dundrar över vissa innebandyspelare från Falun, som åkt till B&W (nuvarande CityGross, bloggarens anmärkning) och satt på extraprislappar på dyrare innebandyklubbor och på det viset betalat flera hundra kronor mindre än vad klubban skulle ha kostat.
Det är bedrövligt, det här tilltaget har smutsat ner innebandyns rykte oerhört. Flera års arbete håller på att raseras. Så skriver bland annat Per Nordström i ett elakt brev till samtliga innebandyspelare i Falun med anledning av det som inträffat den senaste tiden.
Jag ser mycket allvarligt på det inträffade, säger Per Nordström. Vi kommer att med alla medel försöka få stopp på detta otyg. Hos IBF Falun och BIK Lugnet, de två största föreningarna i stan, har man redan fattat ett beslut som innebär uteslutning i föreningen om det kommer till klubbens kännedom att någon fifflat med prislappar.
Den här formen av bedrägeri har varit vanligt förekommande sedan lång tid tillbaka i butiker, men det är första gången ett idrottsförbund agerar så kraftigt på tilltag som det här. Vi kan inte acceptera att våra medlemmar bär sig illa åt, och ägnar sig åt kriminalitet. Det måste bli stopp direkt, därför tar vi krafttag med uteslutning och dryga böter för klubbarna, om vi kommer på några som fifflar, säger Per Nordström.
Hos varuhuset B&W är man förstås oroad över det inträffade, men samtidigt är man glad över att innebandyförbundet reagerat så snabbt och starkt på det inträffade. Det känns bra att ansvariga inom innebandyn tar tag i problemet, säger Mats Andersson (nuvarande ungdomsansvarig i Slätta SK fotboll, bloggarens anmärkning), chef för sportavdelningen på B&W.
Tyvärr är det ett vanligt förekommande problem att folk byter ut prislappar.Vi gör allt vi kan för att stoppa den här formen av bedrägeri. Numera är det ju koder på varorna som gör det svårare att fuska, men just på innebandyklubborna finns bara koden och prislappen klistrad, så det är lätt att byta ut lapparna, menar Mats Andersson.
Men trots att det vid samtliga kassor finns förteckning på klubbornas märke och prisklass så är det svårt för kassörskorna när det kommer kunder som på heder och samvete säger att det är priset på varan som gäller. Även om någon har fifflat med prislappar så har vi ju inga bevis. Vi kan bara säga åt kunden att priset är fel och tala om det rätta, i regel går kunden tillbaka med varan, säger Mats Andersson.
Jag kommer ihåg att detta var en riktig snackis vid den här tiden. Det fanns folk som visste vilka det var, och vi hade några namn men inga bevis. En var en riktig "stjärna" i innebandyn i Falun till och med. Riktigt tråkigt var det i alla fall att det inträffade.
Det är inget försvar alls, möjligen en förklaring, men man får hoppas att det var någon form av ungdomligt oförstånd eller kassa familjeförhållanden med dålig ekonomi som gjorde att det blev så där.
Men jag minns också att vi fick oerhört mycket beröm från många håll för att vi reagerade snabbt och starkt och stod rakryggade och inte försvarade våra egna utan verkligen fördömde händelsen och verkligen försökte gå till botten med problemet.
Så innebandyn klarade den pärsen också och gick ännu starkare ur det hela.
Idag tror jag att många bara skulle ryckt på axlarna och sagt "jaha" eller "ojdå".
Men vi måste som förbund, föreningar, idrottare och vuxna vara förebilder och visa vad som är rätt och fel.
Ärlighet varar längst!
*****
Det är gott med kebab. Men svårt.
Eller som mannen-myten-legenden-vännen Tom Wester sa en gång:
- Det är så svårt att äta kebab med bröd. Hälften hamnar i magen, hälften i ansiktet och hälften på bordet.
Hmm. Helt plötsligt upphörde alla matematiska lagar att gälla.
Tre hälfter. Världsklass.
*****
Apropå Tom: Förutom alla andra talanger han har så är han en fena på att imitera - Jerry Williams.
Jag lovar er att det är en upplevelse. Det också.
*****
Idag tjuvstartar OS i Peking med damfotboll, Sverige - Kina. Man får väl slå på webb-TV:n med ljud på så man kan se repriserna.
Det finns en kines som är väldigt bra på att parkera i OS-staden.
Han är en riktigt P-King.
*****
Tills nästa gång!
*****
Sanningen är en sällsynt rätt, kommer den på bordet kan ingen smälta den
/Nordström/
måndag 4 augusti 2008
Tugg Tugg Tugg
ppp
Det här, det är det roligaste tecknade skämtet någonsin.
*****
*****
Om du tror att du vet allt är du dåligt underrättad
/Nordström/
Det här, det är det roligaste tecknade skämtet någonsin.
*****Någonting som jag retar mig på - och alltid gjort - både som spelare, ledare, publik och framför allt som domare är dessa lagkaptener som i tid och otid skall komma fram och diskutera domslut efter domslut. Vid insläppt mål, eller vid straffslag emot, eller vid utvisning emot, då står de där och pratar och undrar och frågar och gestikulerar. Gång efter gång.
Och detta även om det är (som det oftast är) solklara saker och förseelser. Och ju högre upp i serierna man kommer, desto vanligare blir det. Som domare tappar man till slut all respekt för en sån kapten. Man behöver ju faktiskt inte diskutera om och förklara varför på alla domslut. Det kan ju trots allt inte vara fel på varje bedömning man gör som domare. Och dessutom, har man bedömt så har man bedömt. Man kanske ändrar sig en gång på 10 000 som domare.
Därför har jag alltid, när jag varit ledare, endast låtit mina lagkaptener gå fram till domaren när jag sagt att denne skall göra det. Och det har inte varit ofta. Det behövs ju inte. Det kan ha varit för att uppmärksamma domaren på nån otrevlig spelare, eller få nåt enstaka domslut förklarat. Det är trots allt bara slöseri med tid.
Då är det bättre att kunna ha en bra kommunikation under spelets gång med domarna, och ha lite glimten i ögat. Och lita på att domarna vet vad dom gör.
Så, snälla ni. Sluta!
*****
Snart är det dags för OS i Peking. Sommar-OS är alltid speciellt, det finns ju så mycket roligt att titta på. Men när OS går i såna länder som Kina blir det ju lite konstiga TV-tider. Så var också fallet 1984. Då gick OS i Los Angeles. Vid den tiden var man 17-18 år och som mest idrottsintresserad. Men det var dock det här med tiderna. Ett pass slutade vid klockan ett på natten och sen började nästa vid klockan fem på morgonen. Det passet som innehöll boxning och bollsporter...
Det ville man ju inte missa men det var svårt hur man skulle göra. Skulle man lägga sig några timmar eller skulle man hålla sig vaken? Inget var bra. En natt kom min ärade broder Håkan med en idé. Han undrade om vi inte skulle springa Sundborn runt medan vi väntade.
Vilken underbar idé.
Springa typ 2,5 mil mitt i natten från Knoppen i Falun, till Sundborn och tillbaka. Men å andra sidan, hade vi nåt bättre för oss? Så vi satte igång ungefär vid kvart över ett på natten. När vi hade sprungit ungefär 17 km (det är dock fortfarande det längsta jag sprungit i hela mitt liv) pallade inte Håkans ena fot längre, utan vi var tvungen att gå resten av vägen och då genade vi genom skogen tillbaka.
Men: det intressanta med denna nattlöpning/vandring (i och för sig var det just igen när vi kom hem vid halv fem på morgonkvisten) var den otroliga mängd olika djur vi stötte på i hagar, efter vägen och i skogen när vi sprang vår lilla rundtur.
I tur och ordning fick vi se:
katt
häst
sork
ko
hund
hare
får
get
räv
rådjur
groda
och faktiskt, en älg(!) som kom lufsande mitt framför oss.
Mot slutet av vandringen hörde vi nåt brölande och såg hur buskar och annat rörde sig en bit bort i skogen.
Håkans fot kvicknade till på direkten och så sprang vi attans fort hem. Detta eftersom vi kom på vilket djur som var i stort sett det enda i djurfloran vi inte stött på. Än.
Björn.
*****
Första dagen på jobbet på förbundet idag efter semestern. Kändes OK. Dessutom blir det kortvecka då jag och brorsan skall ta med mor och far till Lysekil (där vi tillbringat ca 20 somrar när vi var små och unga) på en korttripp torsdag-fredag.
*****
Dagens klassiska lag: Sveriges lag från fotbolls-VM 1958 på Råsunda (far och farfar var där!) som inhöstade en silverpeng efter en klassisk final mot Brasilien (2-5)
Kalle Svensson, Orvar Bergmark, Sven Axbom, Reino Börjesson, Bengt Gustavsson, Sigge Parling, Kurt Hamrin, Gunnar Gren, Agne Simonsson, Nils Liedholm, Lennart Skoglund.
Och detta även om det är (som det oftast är) solklara saker och förseelser. Och ju högre upp i serierna man kommer, desto vanligare blir det. Som domare tappar man till slut all respekt för en sån kapten. Man behöver ju faktiskt inte diskutera om och förklara varför på alla domslut. Det kan ju trots allt inte vara fel på varje bedömning man gör som domare. Och dessutom, har man bedömt så har man bedömt. Man kanske ändrar sig en gång på 10 000 som domare.
Därför har jag alltid, när jag varit ledare, endast låtit mina lagkaptener gå fram till domaren när jag sagt att denne skall göra det. Och det har inte varit ofta. Det behövs ju inte. Det kan ha varit för att uppmärksamma domaren på nån otrevlig spelare, eller få nåt enstaka domslut förklarat. Det är trots allt bara slöseri med tid.
Då är det bättre att kunna ha en bra kommunikation under spelets gång med domarna, och ha lite glimten i ögat. Och lita på att domarna vet vad dom gör.
Så, snälla ni. Sluta!
*****
Snart är det dags för OS i Peking. Sommar-OS är alltid speciellt, det finns ju så mycket roligt att titta på. Men när OS går i såna länder som Kina blir det ju lite konstiga TV-tider. Så var också fallet 1984. Då gick OS i Los Angeles. Vid den tiden var man 17-18 år och som mest idrottsintresserad. Men det var dock det här med tiderna. Ett pass slutade vid klockan ett på natten och sen började nästa vid klockan fem på morgonen. Det passet som innehöll boxning och bollsporter...
Det ville man ju inte missa men det var svårt hur man skulle göra. Skulle man lägga sig några timmar eller skulle man hålla sig vaken? Inget var bra. En natt kom min ärade broder Håkan med en idé. Han undrade om vi inte skulle springa Sundborn runt medan vi väntade.
Vilken underbar idé.
Springa typ 2,5 mil mitt i natten från Knoppen i Falun, till Sundborn och tillbaka. Men å andra sidan, hade vi nåt bättre för oss? Så vi satte igång ungefär vid kvart över ett på natten. När vi hade sprungit ungefär 17 km (det är dock fortfarande det längsta jag sprungit i hela mitt liv) pallade inte Håkans ena fot längre, utan vi var tvungen att gå resten av vägen och då genade vi genom skogen tillbaka.
Men: det intressanta med denna nattlöpning/vandring (i och för sig var det just igen när vi kom hem vid halv fem på morgonkvisten) var den otroliga mängd olika djur vi stötte på i hagar, efter vägen och i skogen när vi sprang vår lilla rundtur.
I tur och ordning fick vi se:
katt
häst
sork
ko
hund
hare
får
get
räv
rådjur
groda
och faktiskt, en älg(!) som kom lufsande mitt framför oss.
Mot slutet av vandringen hörde vi nåt brölande och såg hur buskar och annat rörde sig en bit bort i skogen.
Håkans fot kvicknade till på direkten och så sprang vi attans fort hem. Detta eftersom vi kom på vilket djur som var i stort sett det enda i djurfloran vi inte stött på. Än.
Björn.
*****
Första dagen på jobbet på förbundet idag efter semestern. Kändes OK. Dessutom blir det kortvecka då jag och brorsan skall ta med mor och far till Lysekil (där vi tillbringat ca 20 somrar när vi var små och unga) på en korttripp torsdag-fredag.
*****
Dagens klassiska lag: Sveriges lag från fotbolls-VM 1958 på Råsunda (far och farfar var där!) som inhöstade en silverpeng efter en klassisk final mot Brasilien (2-5)
Kalle Svensson, Orvar Bergmark, Sven Axbom, Reino Börjesson, Bengt Gustavsson, Sigge Parling, Kurt Hamrin, Gunnar Gren, Agne Simonsson, Nils Liedholm, Lennart Skoglund.
ppp
*****
ppp
Magen knorrar.
*****
Om du tror att du vet allt är du dåligt underrättad
/Nordström/
söndag 3 augusti 2008
Hall of Fame
Dags för en liten nostalgitripp igen. Men inte till 80-talet för en gångs skull, utan till 90-talet. Och nämligen en lista på innebandyarenor som fladdrade förbi i slutet av detta.
Albyhallen (Norsborg)
Eriksdalshallen (Stockholm)
Nacka sporthall
Vilundahallen (Upplands Väsby)
Eddahallen (Skellefteå)
Torvalla sporthall (Haninge)
Skärholmen (Stockholm)
Jakobsbergs sporthall (Järfälla)
Ärvingehallen (Kista)
Umeå sporthall
Sundsvalls sporthall
Fyrishov A (Uppsala)
Örnsköldsviks sporthall
Hammarhallen (Hammarö)
Idrottens Hus (Helsingborg)
Idrottshuset Jönköping
Sundsta sporthall (Karlstad)
Universalen (Karlstad)
Lisebergshallen (Göteborg)
Linköpings sporthall
Västeråshallen
St Ilian (Västerås)
Varbergs idrottshall
Idrottshuset Örebro
Musköten (Umeå)
IKSU-hallen (Umeå)
Lugnets sporthall (Falun)
Hudiksvalls idrottshall
Noretskolan (Mora)
Fagerstahallen
Mellringehallen (Örebro)
Mölnlycke idrottshall
Torslanda (Göteborg)
Vadsbohallen (Mariestad)
Bollhuset (Lund)
Teleborgshallen (Växjö)
Pontushallen (Luleå)
Norrmalmia sporthall (Piteå)
Jernvallen (Sandviken)
Träffen (Gävle)
Åkersberga sporthall
Västergårdshallen (Södertälje)
Lundbustrands sporthall (Göteborg)
Rönnehallen (Engelholm)
Idrottshuset Tumba
Landvetter idrottshall (Göteborg)
Alfta sporthall
Bollnäs sporthall
Valhalla sporthall (Göteborg)
Aluceum (Finspång)
Karlskrona Idrottshall
Ett rejält knippe med nostalgi...
*****
Och apropå nostalgi: Nu är det bara två år till Falu IBK:s nästa jubileum! 2010 är det nämligen fantastiska 25 år sedan som jag och ärade broder Håkan startade det som var själva startskottet för innebandyn i Falun och det som sedermera skulle bli IBF Falun 1993.
Nedan syns bloggaren själv inför 20-årsjubileumet 2005. Iförd snygg overall och hållande två lika snygga matchtröjor, version 1.0 och version 2.0.
Vi behövde aldrig byta tröjor, och man kan inte säga annat än att vi var rätt så färgstarka i alla fall.
Albyhallen (Norsborg)
Eriksdalshallen (Stockholm)
Nacka sporthall
Vilundahallen (Upplands Väsby)
Eddahallen (Skellefteå)
Torvalla sporthall (Haninge)
Skärholmen (Stockholm)
Jakobsbergs sporthall (Järfälla)
Ärvingehallen (Kista)
Umeå sporthall
Sundsvalls sporthall
Fyrishov A (Uppsala)
Örnsköldsviks sporthall
Hammarhallen (Hammarö)
Idrottens Hus (Helsingborg)
Idrottshuset Jönköping
Sundsta sporthall (Karlstad)
Universalen (Karlstad)
Lisebergshallen (Göteborg)
Linköpings sporthall
Västeråshallen
St Ilian (Västerås)
Varbergs idrottshall
Idrottshuset Örebro
Musköten (Umeå)
IKSU-hallen (Umeå)
Lugnets sporthall (Falun)
Hudiksvalls idrottshall
Noretskolan (Mora)
Fagerstahallen
Mellringehallen (Örebro)
Mölnlycke idrottshall
Torslanda (Göteborg)
Vadsbohallen (Mariestad)
Bollhuset (Lund)
Teleborgshallen (Växjö)
Pontushallen (Luleå)
Norrmalmia sporthall (Piteå)
Jernvallen (Sandviken)
Träffen (Gävle)
Åkersberga sporthall
Västergårdshallen (Södertälje)
Lundbustrands sporthall (Göteborg)
Rönnehallen (Engelholm)
Idrottshuset Tumba
Landvetter idrottshall (Göteborg)
Alfta sporthall
Bollnäs sporthall
Valhalla sporthall (Göteborg)
Aluceum (Finspång)
Karlskrona Idrottshall
Ett rejält knippe med nostalgi...
*****
Och apropå nostalgi: Nu är det bara två år till Falu IBK:s nästa jubileum! 2010 är det nämligen fantastiska 25 år sedan som jag och ärade broder Håkan startade det som var själva startskottet för innebandyn i Falun och det som sedermera skulle bli IBF Falun 1993.
Nedan syns bloggaren själv inför 20-årsjubileumet 2005. Iförd snygg overall och hållande två lika snygga matchtröjor, version 1.0 och version 2.0.
Vi behövde aldrig byta tröjor, och man kan inte säga annat än att vi var rätt så färgstarka i alla fall.
*****
Min sidekick Peter "Linken" Lindqvist fyller snart 40. Håller på och filar på ett litet tal.
Bäva...
Och nästa år är det dags för männen-myterna-legenderna Tom Wester och Larsa Håkansson. Plus våran drottning från Norslundstiden, Jessica "Tate" Hedberg att fylla 20+20. Vi skall alla den vägen vandra.
Jag har ju redan klarat av mitt kalas...
*****
Om vi nu ändå är inne på lite nostalgi, ta en titt på nedanstående målvaktsutrustning.
Outstanding, anyone?
*****
Har precis varit ute och sprungit, håller faktiskt i riktigt bra än. Så nu är det duschen som gäller.
*****
See you another day!
*****
År 1492 upptäckte de amerikanska indianerna Columbus
/Nordström/
lördag 2 augusti 2008
Sluta klaga!
Ett lag som jag har dömt många gånger är Krylbo AIS (bloggkollega Nygges mannar), och detta i alla möjliga divisioner. I början, innan jag kände dom så bra, tyckte jag att de var lite smågnälliga och ropade på mig hela tiden, dvs domarn. Det var dock inte så allvarliga saker, och mest var det bara "kom igen domarn!" eller "bra domarn!", vilket jag inte förstod om det var ironi eller inte.
Efter några matcher var jag tvungen att fråga, för de verkade ju så nöjda hela tiden annars, både under matcherna och efter dito. Då visade det sig att de inte ropade domarn.
Utan Boman.
De hade nämligen en back (och har faktiskt fortfarande), mycket duktig sådan för övrigt, som hette Jakob Boman.
Detta har senare blivit lite av ett stående skämt.
Tänk så fel man kan höra ibland. Eller vad är det dom brukar säga? Man hör det man vill höra.
Jag var väl antagligen ute efter att visa ut nån. Som vanligt.
*****
The Big Kahuna, Peter Bergestål, har ju en väldigt stor och rapp käft. Men han är inte bara bra på att fälla kommentarer med den; karln kan äta bra med den också. Som en häst. Det enda ställe han har lämnat mat på någonsin är på Lappens i Hedemora, det legendariska stället. Men det var då när det var den riktiga Lappen som hade det.
Det var i och för sig inte så konstigt; beställde man en hel räksallad fick man en burk och beställde man en stor strips fick man typ en skokartong storlek 48 fylld till bredden.
Peter måste dock ha rekordet på McDonalds. När han och min broder Håkan varit och dömt en gång så åt han två Quarter Pounder Cheese menyer.
Plus tre QP till.
*****
Sju ryskor dopade. Oväntat?
*****
Och Änglarna ångar på. 2-0 på Malmö och galningen Robin Söder gjorde mål igen. Och djävlar vad blod det rann!
*****
Fotbollslaget ÖSTER
Robin SÖDER
Tom WESTER
och Fredrik NORR-ena
Dåligt. Jag vet. Humorn har loggat ut.
*****
Det var länge sen det var någon lista så här kommer en:
Klassiska radioprogram från 80-talet som jag ofta lyssnade på:
På minuten
Eldorado
Metropol
Radioapp-app-app-appaten
Riskradion
Rakt över Disc
Galaxen
Tracks
Kulan i luften
Smultron & Tång
Plattetyder
Smoke Rings
Upp till tretton
Soul Corner
I afton dans (hemskt men sant)
Klang & Kompani
Stjärnornas musik
Nattönskningen
Melodikrysset
Vilka klassiker. Kommer ni ihåg några?
Många timmar i bil till och från bortamatcher och dömningar har tillbringats med dessa.
*****
Baland har tråkigt nog lagt ner sin blogg. Och Ingrid, kom tebax från din semester!
*****
IBF Falun Ungdom har kommit igång. Första träningen i torsdags och i dag spelades första träningsmatchen, Aston borta. Matchen slutade 5-5. En bra start. Målskyttar: Mats Widehammar 2, Anders Pettersson, Andreas Fahlcrantz och Erik Verf.
*****
"Den ordinarie gitarristen i bandet är inte med ikväll. Han har fått kompledigt."
*****
Att man aldrig skall säga för mycket finns det många bevis för. Och man brukar ju också säga att man kan få äta upp saker om man blir för stöddig. Precis vad som hände Steffo Törnqvist som då var sportkrönikör på Expressen. På 1980-talet fanns det en squashspelare från Pakistan, Jahangir Khan, som var utomjordiskt bra. Mellan åren 1981 till 1986 vann han 555 (!) matcher i rad. Inför VM-finalen 1986 lovade Törnqvist att, om Khan skulle förlora, äta upp ett antal klädesplagg (typ skor, nån mössa, nån jacka).
Eftersom, det enligt honom, var ett helt riskfritt vad.
Tjena.
Ni kan ju tänka er vad som hände. Världstvåan Ross Norman från Nya Zeeland vann såklart.
Och dagen efter käkade Törnqvist hatt i Expressen.
Man ska aldrig, aldrig säga för mycket.
*****
Dagens klassiska lag: Liverpools lag som vann Europacupen 1978 genom att vinna med 1-0 mot FC Brügge efter mål av Kenny Dalglish i den 64:e minuten inför 92 000 personer på Wembley.
Ray Clemence
Phil Neal
Alan Hansen
Phil Thompson
Emlyn Hughes
Terry McDermott
Graeme Souness
Ray Kennedy
Jimmy Case (ut 63)
Kenny Dalgleish
David Fairclough
Steve Heighway (in 63)
*****
N8 N8!
*****
En kompromiss är konsten att dela en kaka så att alla tror de har fått den största biten
/Nordström/
Efter några matcher var jag tvungen att fråga, för de verkade ju så nöjda hela tiden annars, både under matcherna och efter dito. Då visade det sig att de inte ropade domarn.
Utan Boman.
De hade nämligen en back (och har faktiskt fortfarande), mycket duktig sådan för övrigt, som hette Jakob Boman.
Detta har senare blivit lite av ett stående skämt.
Tänk så fel man kan höra ibland. Eller vad är det dom brukar säga? Man hör det man vill höra.
Jag var väl antagligen ute efter att visa ut nån. Som vanligt.
*****
The Big Kahuna, Peter Bergestål, har ju en väldigt stor och rapp käft. Men han är inte bara bra på att fälla kommentarer med den; karln kan äta bra med den också. Som en häst. Det enda ställe han har lämnat mat på någonsin är på Lappens i Hedemora, det legendariska stället. Men det var då när det var den riktiga Lappen som hade det.
Det var i och för sig inte så konstigt; beställde man en hel räksallad fick man en burk och beställde man en stor strips fick man typ en skokartong storlek 48 fylld till bredden.
Peter måste dock ha rekordet på McDonalds. När han och min broder Håkan varit och dömt en gång så åt han två Quarter Pounder Cheese menyer.
Plus tre QP till.
*****
Sju ryskor dopade. Oväntat?
*****
Och Änglarna ångar på. 2-0 på Malmö och galningen Robin Söder gjorde mål igen. Och djävlar vad blod det rann!
*****
Fotbollslaget ÖSTER
Robin SÖDER
Tom WESTER
och Fredrik NORR-ena
Dåligt. Jag vet. Humorn har loggat ut.
*****
Det var länge sen det var någon lista så här kommer en:
Klassiska radioprogram från 80-talet som jag ofta lyssnade på:
På minuten
Eldorado
Metropol
Radioapp-app-app-appaten
Riskradion
Rakt över Disc
Galaxen
Tracks
Kulan i luften
Smultron & Tång
Plattetyder
Smoke Rings
Upp till tretton
Soul Corner
I afton dans (hemskt men sant)
Klang & Kompani
Stjärnornas musik
Nattönskningen
Melodikrysset
Vilka klassiker. Kommer ni ihåg några?
Många timmar i bil till och från bortamatcher och dömningar har tillbringats med dessa.
*****
Baland har tråkigt nog lagt ner sin blogg. Och Ingrid, kom tebax från din semester!
*****
IBF Falun Ungdom har kommit igång. Första träningen i torsdags och i dag spelades första träningsmatchen, Aston borta. Matchen slutade 5-5. En bra start. Målskyttar: Mats Widehammar 2, Anders Pettersson, Andreas Fahlcrantz och Erik Verf.
*****
"Den ordinarie gitarristen i bandet är inte med ikväll. Han har fått kompledigt."
*****
Att man aldrig skall säga för mycket finns det många bevis för. Och man brukar ju också säga att man kan få äta upp saker om man blir för stöddig. Precis vad som hände Steffo Törnqvist som då var sportkrönikör på Expressen. På 1980-talet fanns det en squashspelare från Pakistan, Jahangir Khan, som var utomjordiskt bra. Mellan åren 1981 till 1986 vann han 555 (!) matcher i rad. Inför VM-finalen 1986 lovade Törnqvist att, om Khan skulle förlora, äta upp ett antal klädesplagg (typ skor, nån mössa, nån jacka).
Eftersom, det enligt honom, var ett helt riskfritt vad.
Tjena.
Ni kan ju tänka er vad som hände. Världstvåan Ross Norman från Nya Zeeland vann såklart.
Och dagen efter käkade Törnqvist hatt i Expressen.
Man ska aldrig, aldrig säga för mycket.
*****
Dagens klassiska lag: Liverpools lag som vann Europacupen 1978 genom att vinna med 1-0 mot FC Brügge efter mål av Kenny Dalglish i den 64:e minuten inför 92 000 personer på Wembley.
Ray Clemence
Phil Neal
Alan Hansen
Phil Thompson
Emlyn Hughes
Terry McDermott
Graeme Souness
Ray Kennedy
Jimmy Case (ut 63)
Kenny Dalgleish
David Fairclough
Steve Heighway (in 63)
*****
N8 N8!
*****
En kompromiss är konsten att dela en kaka så att alla tror de har fått den största biten
/Nordström/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
