Dam-VM - en annan gång

Jesus, nästan en hel vecka sen jag skrev sist. Tiden bara flyger fram. Möten, träningar, soffa-somning och annat har gjort att bloggen gått på sparlåga.

Egentligen skulle jag ha skrivit lite om dam-VM i Borlänge men icke. Tyvärr ville inte de scannade bilderna hänga med, så vi får ta det en annan gång. Teknikens under...

Ikväll har gumman grillat kycklingspett (gud så gott) med potatissallad och Café de Paris-smör och så har vi, vilket inte händer så ofta, druckit lite drinkar, typ 3-4 stycken. Päronvodka, riktigt, riktigt gott.

En vecka kvar till min gamle väns Peter "Linken" Lindqvist 40-årskalas. Talet börjar så smått ta form. Nu måste man bara hitta en present. Svårt...

*****

Kom rätt in i en gammal 80-talsfilmklassiker igår, Cocktail med Tom Cruise. En underbar kommentar flög förbi. En sån där riktig drypare. Någon i en krogkö försöker komma in genom repliken:

- Jag är Bruce Springsteens kusin!

Varpå dörrvakten svarar:

- Du ser mer ut som hans soffa.

Outstanding.

*****

Följande lapp medföljde ett gäng matchprotokoll som kom till förbundet:

Hej!

"Tror eller ej så har mina katter gjort sina behov på matchrapporterna. Ni märker nog det".

Nähä.

"Två gick inte att rädda men resten är med."

Vänligen nn.

Snacka om katta-strof.

*****

Våran prinsessa Ella, 4 år, sa för en tag sen:

- Pappa, så här låtsas vi. Att du är en gammal gubbe som inte kan prata och inte har nåt hår.

Hmmm.

*****

Jag har en gång i tiden tävlat i badminton. Alla som spelat på den nivån vet att det är en otrolig skillnad på racket och racket. Ett år på gymnasiet, när vi spelade skolmästerskapen, var Mats "Nanen" Eriksson med. En supertalang som fotbollsspelare (nu är han präst i Åsele, typ 1000 mil från Falun), men han var bra i vilken sport han än höll på med. Dessutom var han en sån där riktigt galen person, alltid rolig, kunde göra vad som helst.

Hur som helst, han hade en sån där racket som fanns där man kunde köpa 2 racketar, 2 bollar och ett nät på OK för 25 kronor. Han sprang dock omkring och slet och vann några matcher på talang. Men så rätt som det var så gick racketen sönder. Senorna flög åt alla håll. Jag tyckte lite synd om honom så han fick låna en racket av mig. En ganska ny, flashig racket gjord av grafit som var väldigt lätt och bra strängad.

Han slog några bollar, helt misslyckade, tittade på racketen och utbrast:

- Fy fan, sånt här dataracket kan inte jag spela med!

Och så fortsatte han och spela med sitt trasiga OK-racket.

Alla är vi olika.

*****

En drink till!

*****

Game, set & match!
/Nordström/