Christer "Crippa" Larsson: en riktig fighter med sann klubbkänsla som spelat många år i IBF Falun, även på elitnivå. Han har även spelat i den legendariska klubben BIK Lugnet. Crippa gav alltid allt, tröjan sprutade sprett oavsett om det var träning eller match. Höga krav på sig själv (som han uppfyllde) och höga krav på andra. Om nån inte kämpade eller tog i kan ni vara säkra på att dom fick höra det. Peter "The Big Kahuna" Bergestål kan såga och domdera, men Crippa är inte långt efter. Det säger en hel del.
Ungtuppar som var lite kaxiga och gled omkring på träningarna gjorde inte det så länge. Det var nämligen svårt att vara så kaxig när man ligger på golvet utan luft efter att man blivit lite puffad i mellangärdet av Crippa. En klassisk sekvens som kännetecknar Crippa bra är den då jag tränade IBF Faluns herrar och vi var på cup i Göteborg. Adam "Strumpan" Grane, svensk mästare och landslagsman var uppe i anfall och dribblade. Åkte på en rejäl tackling, tappade bollen och flög högt upp i luften. Innan Adam ens hunnit landa (och han gjorde det med en rejäl smäll) skrek Crippa högt över hela planen:
- Res på dig och jobba hem!
Det är Crippa i ett nötskal.
Kärt barn har ju många namn. Och Crippa kallades inte bara för Crippa. Han kallades även för, av nån märklig anledning, Kenya. Men även för - Chips. Och det har sin förklaring. Han är nog den största fantast av chips jag sett. Påse efter påse konsumerades. Under samma cup i Göteborg sov vi över första natten på nån gammal fritidsgård. Klockan tre på natten hade jag lyckats fått tyst på alla tre lag som skulle sova där plus att lampan äntligen var släckt. Klockan 03:15 hörde man ett "ritsch" och sen "krunch, krunch, kras, kras, krunch".
Då hade Crippa öppnat en chipspåse.
Allt detta chipsätande ledde till att när Crippa senare under säsongen fyllde år, så gav vi honom lite chipspåsar. Såna där småpåsar. Vi hade nämligen kvar ett antal från kiosken i Isostar Cup (den bästa och mest klassiska turneringen i Falun genom tiderna) som precis hade gått ut i datum. Antalet var så många så att vi fyllde upp en svart sopsäck. Denna sopsäck fylld med chips fick Crippa efter träningen, under Lugnetläktaren. Crippa öppnade påsen och begravde huvudet i den. Tittade sen upp på oss.
Sällan har ett par ögon strålat så.
- Ååh, tack grabbar, det här var fantastiskt, jag vet inte vad jag ska säga.
Följt av ett mer Crippalikt:
- Nu jävlar skall det ätas chips!
Jag antydde lite försiktigt att:
- Crippa, du får väl bjuda Marielle (Crippas fru) på några också...
Varpå Crippa tittade på mig, blev helt allvarlig och sa:
- Hmh! Hon skall inte få ett enda.
*****
Lite OS:
Jag tycker det är makalöst roligt att kommentatorerna kallar Brasiliens damlag i fotboll för - Brassorna.
*
Nån kille som vann ett cykellopp hette dessutom Chris Hoy. Det är kul..
*
Var lite orolig ett tag, med tanke på alla svenska missöden, att Usain Bolt skulle komma joggande på 200 meter och springa in i Stefan Holm och få honom korsbandsskadad på nåt vis.
*
Så stod det helt plötsligt på en text i TV-rutan: Hålltider friidrott.
Det är väl inget bra att ha håll i friidrott?
*
Alltså, den tyske höjdhopparen, hette han verkligen Raul-Roland Spank?
Det måste vara fejkat.
- Gumman, vad skall vår son heta?
- Jag vet, Raul-Roland. Det är väl gulligt?
Och så Spank. Det fick han ju också.
*
Jag tror att Therese Alshammar och Stefan Nystrand måste höra av sig till Telia.
Och få ett nytt SIM-kort.
*
Det fanns tydligen också en cykelsport som några argentinare vann. Som hette Madison.
Vad då Madison? Vad f-n är det?
Nu väntar vi bara på Boule, Casting och Breakdance i OS också.
******
Mycket positivt är dock Johan Wissman och Carolina Klüft. Dom kan prestera när det behövs och när det gäller. Det är ganska stort att vara i en final i en sån klassisk gren som 400 meter.
*****
Och ute är det bara regn, regn och åter regn.
*****
Mjölka den ko som står närmast
/Nordström/
onsdag 20 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar