Gläntan in memoriam

Detta blogginlägg skall handla om ett klassiskt fik som inte längre finns.

Det finns fik. Och så finns det fik.

Och så fanns Gläntan i centrala Falun.

Ett riktigt, riktigt legendariskt ställe. Som alltså tyvärr inte finns kvar längre. Där Gläntan tidigare låg, ligger nu Stadium. Man har ersatt det med ett väldigt dyrt och inte alls lika trevligt ställe som ligger ett tjugotal meter ifrån den gamla placeringen.

Gläntan gick även under benämningen "Innebandyfiket", då detta samlade massor av innebandyspelare och supportrar och kompisar till dessa. Luncher och eftermiddagar på vanliga dagar, och så lördagar (luncher och eftermiddagar), men framför allt på fredagseftermiddagar.

Fredag eftermiddag var alltid höjdpunkten på veckan. Då samlades alltid innebandyfolket och ockuperade ett antal bord från lunch till ungefär klockan fem (Jag förhandlade till och med till mig lediga fredagseftermiddagar på jobbet för att kunna njuta fullt ut av detta fredagsnöje). Många Falu-Kuriren , Expressen & Aftonbladet med bilagor har lästs på Gläntan. Många tips- och hästrader har planerats, många odds har diskuterats. Några hundratusen samtal och SMS har nog också passerat revy.

Gläntan ägdes av K-G Tärndahl och drevs av den mycket trevlige Fredrik Andersson (inte han i KFUM Falun, även om han också är väldigt trevlig) med fru och några andra anställda. Samtliga var oerhört serviceminded - och trevliga och glada - och man kände sig alltid hemma på Gläntan. Och välkommen. Undrar hur många timmar man spenderade där egentligen?

Helt klart är att ett mycket stort antal sallader, pajer, läsk, olika sorters kaffe, te, chokladbollar, kladdkakor, småkakor, bullar, wienerbröd, glassar och en massa annat måste ha distribuerats och inmundigats under dom här åren. Allting var gott, och det var inte speciellt dyrt heller.

Gläntan låg mycket strategiskt till: nära till tobaksaffären, Hemköp, apoteket, Systembolaget och bankomat. Och toalett uppe på Terassen (nuvarande Etage). Dessutom fanns ju rulltrappan alldeles bredvid så man kunde titta på folk också. Och så strömmade ju folk hela tiden förbi på väg till och från olika affärer. Det var alltid någon som stannade till och pratade. Sen kunde man ju sitta och titta ner på Gobiten också, där en del annat innebandyfolk hade sitt favoritfik.

*

Jag var nog faktiskt den som var där mest av alla. Skyndade mig alltid och slängde i mig lunchen på jobbet (som då låg på Daljunkaregatan) för att hinna med en kopp kaffe (som jag kunde dricka på den tiden) på Gläntan. Men många andra innebandykändisar från Falun tillbringade också en del tid eller mycket tid på Gläntan.

Ett litet urval (oj, vad många trevliga människor det finns) av de som jag genom åren fikat med (självklart frugan också, men hon är liksom självklar, eftersom det var "vårat" ställe) på Gläntan:

Johan "Enga" Engström (Falu BS fotboll, Sundborn och IBF innebandy)
Fredrik "Pärlan" Söderström (Enviken)
Åsa Hansen (IBF)
Helena "Lunkan" Lundkvist (IBF)
Peter "Linken" Lindkvist (IBF, Enviken, Slätta)
Malin Leanders (IBF)
Mattias "Foppa" Forsberg (Enviken)
Maria "Söder" Söderström (IBF)
Rickard Hedlund (IBF)
Henrik "Henkan" Olsson (IBF)
Patrik Bäck (IBF)
Henrik "Lony" Ouchterlony (Aspeboda, Slätta, Enviken, IBF)
Peter "Salle" Sahlin (Enviken, IBF)
Jocke Lundberg (IBF, domare)
Ellinor "Ellen" Hansson (IBF, Sundborn)
Eva "21" Rönn (IBF)
Lasse "e du hugrig ällä mätt ällä"Methelä (BIK, KFUM)
Mattias "Helge" Sandmark (Enviken)
David Åberg (Enviken)
Niklas "Ribban" Ribjer (Enviken)
Therese "Tessan" Westman (IBF, Domnarvet)
Joel Jansson, Henrik "Henkle" Lundkvist, Daniel "Palle" Palm och Magnus "Bart" Engström (BIK, KFUM, IBF)
Pernilla "Pörnie" Forsell (IBF)
Magnus "Kula" Jernberg (IBK, IBF)
Daniel "Thuna" Thunstedt (IBK, IBF)
Micke "MC" Carlsson (IBF, IBK, BIK)
Fredrik "Froggen" Andersson (IBF, IBK)
Fredrik "Frasse" Johansson (BIK, Enviken)
Micke "Nordon" och Mattias "Norton" Nordin (Enviken)
Tomas Wiklund (Enviken)
Maria "Majsan" Wiklund (Svärdsjö)
Jenny "Larsson" Larsson (Svärdsjö)
Jenny Eklund (Svärdsjö)
Sara Andersson (Svärdsjö)
Ove "Hahn" Larsson (IBK, IBF, Enviken , Slätta)
Jessica Larsson (IBF)

Och det vara bara dom jag kom ihåg, Har säkert glömt någon, förlåt i så fall.

Några övriga icke innebandyspelare som ofta var där:

Mattias Larsson, Micke Andersson och Magnus Korsgren (Falu BS fotboll)
Mikael "Vejsan" Veijgården (legendarisk vakt på Harry's)
Christer "Krille" Hedrén (bara legendar)
Malin Björk (frisörlegend)

Dessutom satt det alltid ett gäng lite äldre där herrar som alltid hade samma bord.

Imponerande.

*

Fikarekordet för min del, dvs inomhus, sattes självklart på Gläntan. Jag och Åsa Hansen tillbringade en fredag sex timmar och femton minuter där. Mellan 11:00 och 17:15 närmare bestämt. En och annan kopp te och en och annan cola slank ner. Liksom lunch och lite fika. jag tror vi hade typ 15 olika personer som kom och gick vid bordet...

(Utomhus är rekordet bara 5 timmar och fyrtiofem minuter.(Även denna gång var det jag och Åsa, men då befann vi oss på Geislerska.)

*

Ett mycket berömt spel har för övrigt uppfunnits på Gläntan.

Kron - och Dosspelet.

Tror att det uppfanns av Joel Jansson, Henke Lundqvist, Daniel Palm och Magnus "Bart" Engström, de gamla legendarerna från BIK Lugnet. Det är dock oerhört svårt att förklara, det måste egentligen ses och upplevas på plats. Man spelar en mot en eller två mot två. Tvärs över fikabordet.

Skall ändå försöka göra en beskrivning.

Man spelar med en snusdosa eller en enkrona. Eller både och. Man kör varannan gång.

Man snärtar kronan/dosan med pekfingret (genom att ta spjärn mot tummen) från sin kant av bordet mot den andra kanten.

Om kronan /dosan stannar på andra kanten så att en liten (synlig) bit sticker ut så får man gå över till andra sidan. Annars får motståndaren snärta.

Väl där skall man slå upp kronan/dosan med undersidan av pekfingret och sedan fånga den i samma hand. Gör man det går man tillbaka till sin sida av bordet. Fångar man den inte är det motståndarens tur.

Där snurrar man kronan/dosan på högkant och skall sedan försöka fånga den på bordet så man har den mellan sina båda tummar. Missar man går den över till motståndaren.

Klarar man det måste motståndaren göra ett mål av sina båda händer (på sin kant av bordet) genom att sätta tumme mot tumme (som blir mållinjen) och pekfinger mot pekfinger (som blir liksom ribban).

Därefter försöker man kasta iväg kronan/dosan (som man har mellan sina tummar alltså) för att göra mål vilket man gör om man då får igenom kronan/dosan genom fingrarna (målet) på motståndaren.

Oavsett om man gör mål eller missar blir det sen den andres tur. Och så kör man till exempel till först till tio.

Kron- och Dosspelet.

Oerhört fascinerande.

Spännande och teknikkrävande. Många moment inblandade.

Ett typexempel på dåtidens ungdomars uppfinningsrikedom.

Eller galenskap.

(Jävligt kul var det i alla fall. Varje lunchrast på jobbet (DIBF hade då sitt kansli på Daljunkaregatan) under något års tid spelade vi dubbel i Kron- och Dosspelet. Jag och min mycket gode vän Lena "Biran" Birath (som då jobbade på IBF Faluns kansli)spelade mot KFUM Baskets (dom hade också sitt kansli där) Magnus Ljung och Britta Nordin. Även här kom Birans enorma vinnarskalle fram. Vilket oftast var tur för utgången av matcherna. Men jag har också för mig att Magnus fick en krona i pannan en gång också efter det att vi förlorat.)

*

Faktum är, att jag och Helena faktiskt förlovade oss vid vårat favoritbord på Gläntan. Den fjärde oktober 2000. Ett av mitt livs lyckligaste dagar...

*

På det hela taget var Gläntan ett fantastiskt ställe som framkallat oerhört mycket skratt och glädje och gemenskap för väldigt många människor.

En tid och en plats som tyvärr aldrig kommer tillbaka. Men alla härliga minnen finns kvar!

Gläntan. R.I.P. Forever.

*****

Nu börjar klockan bli natti-natti.

*****

Kvällens låt: Power of love - Frankie Goes To Hollywood

*****

Skogen är full av träd, men alla duger inte till fioler
/Nordström/