Paaaaartyyyyy!

Igår var det fest på Hosjöstrand 68. Med alla barnen utplacerade (tack moster i Dala-Järna bland annat!) lite här och var. Vilket innebar att man fick sova oförskämt länge. Ovanligt. Men skönt. Tur också eftersom, beroende på ålder antagligen, en liten huvudvärk insmugit sig på morgonen.

Till skillnad från förra årets vårfest, den 17 maj, så snöade det inte typ två decimeter som det gjorde då. Tack för det. Nu var det varmt och fint.

Vi var sjutton personer allt som allt. Jag, frugan, två läkare (Adel och Rasheed) och tre läkarsekreterare (Ellinor, Beate och Annelie), två journalister från FK (Tomas och Anders), två från styrelsen i IBF Ungdom varav en med fru (Per, Carin och Christer), två grannar (Lisbeth och Patrik) samt tre riktiga (innebandy)legender från Falu IBK (och bloggen): Idof, Ove och Larsa.

p

En brokig blandning. Men oj vad skoj vi hade.

p

Dock var några saknade: J & B, journalisterna, var på andra äventyr som krockade, liksom Linken och Wester, två andra Falu IBK-legender.

p

*

p

Gästerna (som ramlade in lite som dom tyckte) möttes av snittar (gjorda av frugan) med ost, cognacsmedwurst och oliver samt bål (gjord av mig) innehållande Aussie (ett australiensiskt vin), päronsoda, och eftersom frukt sägs vara nyttigt, kiwi och jordgubbar.

p

Till huvudrätt var det sallad bestående av pasta, räkor, skinka, kyckling, tomat, gurka, isbergsssallad, lök, ananas, fetaost och nygräddade bagetter.

p

Till efterrätt blev det nougatglass med varma hallon och blåbär samt chokladfyllda kexpinnar.

p

En riktigt, om man får säga det själv, smarrig meny.

p

*

p

Självklart tävlade vi också (var ska sleven vara om inte i grytan?). Först var det en filmaffischtävling, dvs det fanns bilder på 100 filmaffischer där titeln på filmen var överstruken och det gällde då att kunna titeln, både engelsk och svensk om möjligt.

p

Lag Falu Kuriren (Anders, Tomas, Idof, Larsa, Ove och Beate) segrade ganska överlägset. Tror att dom kompletterade varandra ganska bra. Lag Silwerström, (Per, Carin, Christer, Lisbeth och Patrik) passande namn eftersom två hette Silwer(brand) och tre (Fahl- och Kind) hette Ström i efternamn, kom på andra plats. Eller på Silwerplats kanske.

p

Sist kom lag 112 (frugan + resten av lasarettsfolket). Detta trots att de försökte fuska (vilket inte var så bra när tävlingsledarens fru var med) och sade att dom på ett av papperen hade 23 rätt.

p

När man bara kunde ha 22.

p

Jag tror dom hade svårt att räkna. Eller så hade inte riktigt förstått. Nåja.

p

*

p

Den andra tävlingen var en musiktävling. Men inte den klassiska gissa låt- och artisttävlingen. Nänä. Man måste ju förnya sig. I 45 snuttar gömde sig, i artistnamn eller låttitel, antingen ett djur (ex. who let the dogs out), ett personnamn (ex. Kent), en färg (ex. Lady in red), ett land (ex. Barbados) eller en stad (ex. Chicago). p

p

Lite klurig tävling. där man var tvungen att tänka ordentligt. Lite svårt att förstå i början (Idof fattade inte på hela tävlingen) men när vi kom igång tyckte alla att det var jätteroligt.

p

Eftersom hela lasarettsklunsen drog ner på stan så blev det lite platsbyten. Här vann återigen lag FK (denna gång bestående av Tomas, Anders, Frugan och Carin). Även nu ganska överlägset. Gemensam nämnare för båda vinnarlagen var Lind & Norin, skutjärnsreportrarna, som tycks besitta mycket kunskap inom olika ämnen.

p

Även nu kom lag Silwerström (minus Carin) på silwerplats. Sist kom lag Idof (myten själv och så Larsa och Ove). Solklart sist. Vilket retade tävlingsmänniskan Larsa ordentligt. Självklart tyckte lag Idof att de blivit förfördelade.

p

*

p

Vi fick även en del presenter.

p

Blommor till exempel. Fina.

p

Och så vin. Gött.

p

Och så den här...

p

Av Idof så klart. Den var... speciell.

Älgblod.

Idof.

Say no more.

*

Testade även av Linds och Norins schlagerkunskaper på mina nyligen brända skivor. Stora kunskaper även där. Tog inte många sekunder på låtarna. Tillsammans tror jag de knäppte nästan allihopa.

Imponerande.

Lika imponerande var det inte när dom skulle sjunga lite av låtarna dom gissade rätt på.

*

Idof stod för övrigt och studerade min DVD-samling med gamla klassiker och annat. Följande diskussion utspelar sig då:

-Vet du vad jag köpt då? (Idof)

- Näe. (jag)

- Den där, vad heter den? Äh!, Kråkmakargatan! (Idof)

- Kråkmakargatan? (jag)

- Ja, den där du vet! (Idof)

- Ööh, nej. Vadå, Lotta på Bråkmakargatan? (jag)

- Nej!, Med han komikern. (Idof)

- Vilken komiker? (jag)

- Han, den där indiern. (Idof)

- David Batra? (jag)

- Jaaaa! (Idof)

- Jaha, menar du Kvarteret Skatan? (jag)

- Ja, just det! (Idof)

Kråkmakargatan.

Man ska inte förvånas över nåt.

*

Larsa satt för övrigt, även om det inte var meningen eller på grund av överförfriskning, sönder en solstol på altanen. Han var här i förmiddags och limmade den med SuperEpoxy.

Vi får se.

*

Till slut var det bara Norin, Ove och Larsa kvar. Mot slutet av tillställningen började Ove av någon anledning, när alla gick in på vatten, att gå in på Whisky. Vilket inte var så bra. Innan han och Larsa skulle cykla hemåt plockade han fram sin iPod. Eller försökte (jag tror inte han fick igång den). Eller som han sa;

- Jag måste ha musik i huvudet när jag cyklar hem.

Okej. Musik i huvudet.

I och för sig, bättre än att ha röster i huvudet.

Precis när dom skulle cykla iväg frågade Norin (som bor på gatan bredvid oss):

- Ove, vart bor du nånstans då?

Varpå Larsa blixtsnabbt replikerar:

- Anders, du får inte ställa så där svåra frågor till honom!

Underbart.

Ibland är ens vänner ens fiender.

Eller så var han bara ärlig.

Larsa såg i alla fall till att Ove fick mellanlanda hemma hos honom och fick mackor och vatten. Mycket vatten. Och så kollade han så att Ove kommit hem dagen efter.

That's what friends are for.

*

Hursomhelst, jättekul var det. Och man somnade med ett leende på läpparna. Det är nåt speciellt att umgås i roliga och trevliga vänners sällskap.

*****

Innebandysäsongen är just nu ganska låg, och bloggen kanske inte kommer att uppdateras varje dag och heller inte handla om så mycket innebandy, men den lever vidare ett tag till. Har lite planer på att lägga ner den här och starta en ny blogg i höst, som kommer att handla om helt andra saker. Men än så länge är det bara en tanke.

Om jag orkar och hinner mellan alla dömningarna, så ska jag försöka att direktblogga lite under Viking Line Cup som spelas nästa helg. Kanske. Förhoppningsvis. Det skulle vara lite roligt. Det händer ju en hel del under en cup...

Och under juni månad skall jag försöka blogga en del om dom olika orterna i Dalarna och deras innebandyhistoria, typ lag, personer och lite annat. Lite mera lokal innebandyhistoria alltså, men hoppas det kan glädja många ändå.

Nu ska jag avsluta det här och så krypa ner i en säng med nybäddade lakan (finns inget bättre!) och läsa några kapitel i min nuvarande bok, I djävulens spår av Jean-Christophe Grangé.

*****

Kvällens låt: Dance with the Devil - Phenomena

*****

Vill man leva måste man gå med på att bli gammal
/Nordström/