Man benämnde den sorglustig. Och det var den väl.
Matchen skulle spelas i Albyhallen. På utsatt tid sprang båda lagen ut för match. Men båda saknade motståndare (låter nästan som en sån där klurig gåta)! Hur gick det till? I Stockholm finns två Albyhallen med fyra mils mellanrum. Balrog och Sofia åkte till var sin hall.
Det är inte alltid lätt...
*****
I samma nummer kunde man läsa om serieindelningen i de olika distriktens högsta serier, division 1. Tre distrikt stack ut kan man säga. Nämligen följande:
Dalarna
Mora IBF
Kristinebergs AIS
Leksands IBK
Vikarby IK
Falu IBK
Digers BK
Pintorps IBK
Boda IBK
Värmland
IBF Team Alfred
Solstadens IBK
Karlskoga IBK
Sjöstads IF
Norrstrand/Bengen
Hammrö IBK
Carlstad IBF
Karlskoga FK
Västmanland
Kolarbyn/Fagersta IF
Tomasgårdens IF
FF Katajaiset
IK Morten
Råby AIK
Köpings IBF
Benoz IS
Shivas IBK
Vilka legendlag. Och Västmanlands division 1 var outstanding. Vilka kultföreningar.
*****
Två riktigt stora händelser i Idrotts-Sverige idag:
Zlatan vinner skytteligan i Serie A. Hur stort som helst. Hela människan är ju tagen ur Buster eller Rekord-Magazinet. Ibland tror man att allt är påhittad. Precis när de andra i skyttetoppen kommit i kapp, då avgör han. Så klart med ett klackmål. Killen kan ju inte föra annat än snygga och fantastiska mål.
Robin Söderling. Vad säger man? För mig som gammal tennisfantast var detta helt otroligt. Att slå världsettan på grus, som dessutom vunnit fyra Öppna Franska i rad och som aldrig förlorat på Centercourten. Hans glädjetårar i fransk TV var så härliga att se.
Hamnar osökt 17 år tillbaka i tiden då en 17-årig Mats Wilander i åttondelen i Paris slog ut en viss Ivan Lendl...
*****
Ett underbart (som vanligt) Stopptid var det på Sportspegeln ikväll. Jens Linds och Dennis Videmyrs sedvanliga mästerverk handlade denna gång om Rättvikshästen (Dalahästen som han kallades, helt underbart) Ego Boy och hans framfart i Elitloppet 1973.
Dom där herrarna, dom har Star Quality dom.
*****
Nåt som däremot inte var Star Quality var att dammsugaren blixtrade till, la av, luktade bränt och sen var helt död när jag for fram som en furie i vardagsrummet idag.
Man kan tappa sugen för mindre.
*****
Jag och gumman var ju på fest igår kväll hos Lars-Erik "Larsa" Håkansson med fru som firade 40+35. En lugn och trevlig tillställning. Några gamla Falu IBK-legender var där: Peter "Linken" Lindqvist, Sven "Svenne" Håkansson och Per "Porre" Fagerström, liksom mina gamla studentkamrater från Högskolan, Janne "Saxdalen-Janne" Lundeberg och Patrik Forsmark. De två senare stod för underhållningen. Även en HAIK-legend, Tomas "Katten" Jansson med fru var på plats.
Trevligt var det som sagt med lite femkamp, frågesport, god mat, uppträdande och dans.
Jag lyckades skrapa ihop lite nostalgipresenter till Larsa: Två gamla unika självinspelade kassettband från början av 90-talet med bara hårdrock på, en poster på Ian Rush (Larsa är också 'Poolfan) från 1985 och ett inramat litet kollage med bilder på Larsa och lite annat för honom karakteristiskt.
Det var meningen att jag precis som på Linkens fest skulle hålla tal, men det krånglade till sig lite. Så därför kör vi lite favorit-i-repris, några Larsahistorier som tidigare publicerats i bloggen. Men dom är så roliga så vi kan ta dom igen...
*
Första fyllan
Första gången Larsa var ute på partaj gick det väl... sådär. Ung och orutinerad så slutade det på en parkbänk nere på stan i ett inte alltför bra skick. Man fick helt enkelt ringa hem till pappa Håkansson som fick hämta honom.
Dagen efter hade väl Larsa hämtat sig hyfsat och vi satt och såg på någon film. Han hade väl lite Ågren eftersom han inte riktigt hade koll på gårdagen för efter ett tag sa han:
- Ni behöver väl inte säga nåt till farsan?
- Nej då, vi lovar.
*
Byte!
Larsa startade sin innebandykarriär i Falu IBK (nuvarande IBF Falun) precis som många av oss andra. Det var 1985. Vi har under senare med lite ojämna mellanrum spelat lite "gubb"- och veteranmatcher med Falu IBK. Där har Larsa självklart deltagit precis som andra legender som Idof, Hille, Tom W, Linken och en del andra.
Så även denna gång när vi spelade match mot ett annat legendariskt falulag, BIK Lugnet (nuvarande KFUM Falun). Detta var en bit in i andra perioden. Det blir byte och Larsas femma springer in från avbytarbänken.
Larsa tar en lov ner mot vårat mål, springer upp efter sargen, tittar in i avbytarbåset (det har då gått cirkus tolv sekunder sen han kom in), och så säger han:
- Äh, Jag byter eftersom jag ändå är här.
Kondition har aldrig varit Larsas styrka
*
Dåliga kort
En gång i forntiden var vi i kompisgänget ut på gamla klassiska Shopen i Falun. Super-Wester, målvakts-Ove, Trav-Idof, Lång-Larsa och jag. Bland annat. Ingen var otrevlig (det var vi aldrig) men ingen var helt nykter heller.
Idof stod sin vana trogen vid Black Jack-bordet. Han förlorade alltid, men alltid när vi frågade hur det gått var svaret alltid Fifty-Fifty eller PlusMinusNoll. Den här gången går det riktigt dåligt och han säger:
- Fy fan vad jag har dåliga kort.
Då händer det. Då gör han det. Larsa. Jag ser det liksom i slowmotion och som från en annan värld. Tänker att nej det här händer inte - gör det inte - snälla låt bli!
Larsa tittar på spelbordet, sen på Idof, sen på bordet igen och säger:
- Det är lugnt, du kan få några av mig.
Varpå han tar sin stora grabbnäve och tar ur en fyrtio kort ur dealerns låda och ger till Idof och lägger framför honom.
Idof blev tjock, dealern blev sur och Larsa åkte ut.
*
Lätt böjd
Efter att ha gjort våra första ib-mål själva, köpte vi in nya till Västra skolan, vår kultarena. Dessa var vinröda och hopfällbara, jättefina. En träning ifrågasatte dock någon Lars-Erik "Larsa" Håkanssons spänst. Larsa är, som ni som följt bloggen vet, en lång och snäll man med kanske något nedsatt vighet.
Någon sa att han inte skulle kunna hoppa över målburen. Därför var han (ung och trotsig) tvungen att försöka. Och klarade det. Med nöd och näppe. Med en liten touch. En liten.
Lag som skulle spela match mot oss i Falun kunde efter detta ställa följande fråga:
- Ska vi spela i Västra skolan? Är det inte där dom har en ribba som ser ut som ett "U" på ena målburen?
*
Djungel-Jim
Nattraiden, Borlänge, 1987. Vi från Falu IBK (nuvarande IBF Falun) ställde alltid upp med flera lag i seniorklassen där vi delade upp oss i lite olika konstellationer. I ett av lagen spelade bland annat Lars-Erik Håkansson. Larsa, som han kallas, är en mycket lång och stabil herre. Han är nog över 1,90 och ger (även om han är otroligt snäll) ett ganska auktoritärt intryck av att han inte är nån man skall bråka med.
Larsa höjer sig i sin fulla längd och ryter med barsk stämma:
- Hörru din djävla Djungel-Jim! Kommer du i närheten av mig en gång till slår jag ihjäl dig!
Blek och skräckslagen hoppade spelaren av planen.
Och bytte inte nåt mer under matchen.
*
Lugnetkarnevalen
När vi var yngre var vi ett gäng innebandykompisar som umgicks ganska flitigt även på fritiden och var rätt så sammansvetsade. På den tiden (mitten 80-talet) fanns det en happening som hette Lugnetkarnevalen som pågick några dagar och var som det låter, lite karuseller, lite lottstånd och en hel del band som uppträdde.
Detta brukade vi försöka gå in på varje kväll och speciellt på helgerna. Ett år skulle vi dit hela gänget men vissa tyckte det var lite dyrt på tredje dagen i rad. Så de tyckte att vi helt enkelt (vi var unga och oförstående) skulle försöka planka in. De flesta köpte inte idén men två, låt oss kalla dom Tom Wester och Lars-Erik Håkansson, skulle testa lyckan.
Efter att ha smugit runt hela det inhägnade området och utsatts för följande:
trampat i vatten upp till fotknölarna i ett dike utanför staketet,
fastnat i ett träd med en ryggsäck som gick av,
fastnat i staketet på vägen upp,
stukat en fot, skrapat en hand,
lortat ner kläderna, blivit jagade av vakter,
blivit jagade av vakternas hundar,
rivit sönder en byxa och slutligen,
landat i en djup lerpöl på insidan av staketet
lyckades de till slut ta sig in på området. Där vi andra redan var. Glada och med ganska gott om pengar på fickan.
För just den här kvällen var det nämligen gratis inträde.
*****
Nu kommer frugan snart hem från jobbet. Det är ju Mors Dag idag så hon har redan fått blommor och lite choklad. Men jag får väl fortsätta att vara snäll och bjuda på te eller nåt. Det är hon värd!
*****
Kvällens låt: Still loving you - Scorpions
*****
Man skall inte jäkta ihjäl sig även om man får bra betalt
/Nordström/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar