Sommargästbloggare 3: Sjöstrand

Känns som att sommaren snart är slut, så vad kan passa bättre än att släppa fram gästbloggare nr 3. Turen har kommit till Johan Sjöstrand, en veteran i bloggvärlden. Bor i exil i Skåne. En bloggare som jag kanske inte alltid håller med till hundra procent men som jag däremot respekterar till hundra procent.

Johan säger vad han tycker och sticker ofta ut hakan. Åker därmed då och då på en smäll men står upp och står för det han skriver. Han är sådär ifrågasättande och tuff som en annan skulle vilja vara ibland. Men jag har ju inte riktigt den inriktningen på min blogg.

Johan har också sysslat med innebandy sedan lång tid, så han är en veteran även i själva sporten.

Nog tjötat, nu kommer gästinlägget!

*****

Klubbnostalgi

Förra året skrev Per Nordström en gästblogg hos mig och nu är det dags för mig att återgälda det. Jag befinner mig i ett bra sällskap när man ser vilka som gästbloggat hos honom och jag ser det som en ära. Eftersom det är hos Nordström jag bloggar så är ämnet lätt, nostalgi.

När jag började spela innebandy, för en 20 år sedan, var det inga större problem att hitta en klubba. I de flesta sportaffärer fanns det bara två olika Unihocmodeller att välja på. Antingen Original, såg ut som en bandyklubba, i svart eller vit. Sedan fanns toppmodellen med genombrutet blad, grått skaft och vit blad. Som de flesta på den tiden valde jag den genombrutna modellen.

Senare upptäckte jag Jollys Ultra (enligt uppgift världens första klubba med genombrutet blad) och Ultra Light. Ultra Lighten var svart med blad och text i neogult och blev under flera år mitt förstaval som klubba, inte för att jag var ensam. Nästan alla i mitt lag, Västertorps IBK, hade Ultra Light.

Men fortfarande var det hyfsat lätt att välja klubba, antingen spelade man med Unihoc eller Jolly. Men det var bara en tidsfråga, flera märken gjorde entré på marknaden samtidigt som Jolly och Unihoc pumpade ut flera nya klubbmodeller. Den nykomling från denna tid jag kommer ihåg bäst var Canadiens Octagon, som skilde sig från de andra genom att ha åttkantiga hål i bladet istället för rillor.

Men det var inte bara blad och utseende man experimenterade med utan även material. Från att vara av plast började innebandyklubborna tillverkas i olika kompositmaterial. Detta för att öka hållbarhet och minska känsligheten. Ibland blev det lyckat, och idag görs alla klubbor av olika kompositmaterial, men det kunde gå väldigt fel med.

Jolly presenterade under början av 90-talet ett riktigt monster till klubba, Jolly Killer. Det var verkligen en killer, en stenhård klubba som inte gick av för något och då menar jag verkligen att inget kunde krossa den. Vi försökte, vilket bland annat slutade med en stukad fot då en kille försökte hoppa sönder den. Inte helt oväntat blev modellen förbjuden till nästkommande säsong.

För de som börjar spela innebandy idag kan det låta tråkigt med bara två tillverkare på marknaden och det kan jag väl hålla med om, men shit vad lättare det var att välja klubba. Idag finns det inte bara 10-15 tillverkare, du har saker som flex, blad och längd att tänka på. Det är verkligen inte lätt att välja klubba idag och då håller jag mig ändå till Unihoc i nio fall av tio.

I det tionde väljer jag koncernbrodern Zone. Jag trodde cirkeln var sluten när jag hittade Unihocs Red Air för en sex år sedan. Men förra året kom jag som sagt i kontakt med Zone Rock Jock, 27 i flex, och nu har jag ett nytt märke att älska.

Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på den gamla goda tiden med min första Unihoc, hade någon på den tiden sagt till mig hur det skulle se ut hade jag trott att personen i fråga var en större drömmare än jag.

Ps: Nu hoppas jag bara att folket på Unihoc/Zone ser min gästblogg hos Nordström och skickar mig lite urval av deras sortiment… jag är rightare :-D

Johan Sjöstrand

*****

Tack Johan för din medverkan.

Jag känner mig hedrad.

*****

Nu fattas bara en av de jag tillfrågat om att gästblogga. Få se om han hör av sig...

*****

Har hittat en ny favoritförfattare, norrmannen Jo Nesbö. Har läst två, inne på den tredje nu om Harry Hole. Rekommenderas.

*****

Två dagar semester kvar, sen är det dags att sparka igång igen på DIBF. Fast just nu är det ganska lugnt så det blir nog en mjukstart. Ser fram emot två saker i augusti, faktiskt dagarna efter varandra: Först Fönsterputsarfest på uppe på Dalaidrottens Hus med Kändis/Glamourtema den 21 augusti, och sen Tom Westers 40-årskalas den 22 augusti.

Få se om gubben orkar parta två dagar i rad. Förr var det inga problem. Nu vete sjutton...

Vi skall även försöka hitta lite nostalgikänsla och spela en tennismatch på jobbet eftermiddagen innan festen. Tror att jag ska höra med Gerhard "Gurra" Andersson (Bragekeepern) om vi ska utmana Stefan "Malung" Jonsson och Pär "Ume" Jonsson på en dubbel.

New Balls, Please!

*****

Håller på med nån sorts förvirrad städning/förändring/sortering och springer mellan Leksaksparadiset (leksaker från olika tidsepoker från barnen, noggrant sorterade och etiketterade i blåa IKEA-backar), klädförrådet, olika bokhyllor, garderober, vinden och annat. Flyttar grejor fram och tillbaka och hit och dit. Känns som jag aldrig blir klar. Eller nöjd.

Tror jag blivit lite så där manisk igen.

Dags att coola ner.

*****

Kvällens låt: Maniac - Michael Sembello

*****

Frihet är ett litet ord som betyder mycket
/Nordström/