Det hängde på håret

Simson var en gammal biblisk figur vars styrka, som ni kanske vet satt i håret, gjorde honom oövervinnlig. Ända tills han blev kär i Delila som klippte av honom håret när han sov. Typiskt tjejer.

I Ludvika fanns på 90-talet en gäng som hette Gonäs IK. Ett gäng fotbollskillar från Ludvika som ville ha nåt att göra på vintern. De var ett riktigt rövargäng, spelade fult och uppträdde allmänt illa (även om alla skall dras över samma kam). Många femmor, matchstraff och 2+10 inhöstades... Men de var förutom det även väldigt bra på att spela. Teknik och bollkänsla fanns det i överflöd. De vann, trots att de vann utvisningsligan överlägset, division 5 och division 4 lätt som en plätt.

Vad har det att göra med Simson då? Lika bra att försöka knyta ihop säcken:

Efter det att man vunnit division 4 skulle man spela i division 3. Första matchen var ett riktigt hett lokalderby mot Ludvika IBK. Jag och en av "Bröderna Ordsprutare", dvs Martin Kruse (som var en mycket bra domare), skulle döma matchen. Redan när vi kom till Ludvika sporthall märkte vi att det var nåt på gång. Trots att vi var i mycket god tid fanns det ingen parkeringsplats till oss domare utan vi fick vackert parkera ner mot centrum och knalla till hallen.

När vi bytt om och kom in var det knökfullt i hallen, måste ha varit nära 500 personer. Och jättestämning. Matchen hade ju snackats upp ganska rejält i förväg. Nära matchstart släcktes lyset ner och Gonäs skulle springa in.

Till saken hör att Ludvika hade tränat stenhård försäsong medan ingen i Gonäs knappt hade rört en innebandyboll på ett halvår.

Nåja, lyset släcktes ned och in springer Gonäs. När lyset tänts kommer Gonäs springande med tre femmor - där alla spelare i respektive femma har färgat håret i samma färg! Jag tror (men är inte hundra) att det var rött, svart och grått. Snacka om effektfull entré...

Ludvika IBK hämtade sig aldrig.

Gonäs IK vann premiärderbyt med 4-0.

Men det var en makalöst rolig match att döma.

Och Delila hann inte klippa Simson den gången.

*****

Fick SMS av LarsG i Uppsala:

"Måste ju även få påpeka apropå O-Ringen att orienterarna lidit svårt av förändringarna i a-kassan. Det är ju mycket svårare att få stämpla nu."

Vansinnigt roligt.

*****

Även min sidekick Peter "Linken" Lindqvist hörde av sig. Han mailade och erkände att han, som gammal skytt, faktiskt handlat siktkakan på City-Gross. Dock inte bäddsetet Skalle-Per.

Linken är för övrigt ganska unik: Förutom att han två gånger försökt starta matcher med uppvärmningströjan på och en gång en match med T-shirt på, så har han även gått ut på planen för att teka igång med matchtröjan bak och fram.

Märkligt.

*****

Apropå Simson; det sägs enligt bibeln att han en gång slog ihjäl 1000 filistéer (vad nu det är, han kanske gjorde filéer av dom i stället, vad vet jag) med en åsnekäke.

Det är djävlar i mig bra gjort.

*****

Helena fyllde ju år i går. Så jag och my lovely wife var ut på Crusingen i Falun. Luften var väl...sådär. Man frös i alla fall inte. Man har ju äntligen fått rökfria krogar, kan man inte ha avgasfria Cruisingar också?

Men det är verkligen många lustiga, märkliga och annorlunda människor som tittar fram när det blir Cruising. Man kan väl, lite snällt och förenklat, säga att det är en speciell sorts människor.

Framför allt klädstilen och attiraljerna till.

Ibland tror jag att dom skojar. Ibland tror jag att jag drömmer. Eller att det är maskerad nån stans. Eller att det är dolda kameran.

Men det är väl som vanligt. Jag förstår väl inte.

*****

Sååå kul var det dock att träffa på tre riktiga gamla vänner och underbara människor som man inte ser så ofta:

På puben i Harry's sprang jag på Anna-Karin "AK" Stark, en av mina favvospelare som jag tränat både i IBF Falun och Svärdsjö IF. Hon är något av drömmen för en tränare; lojal, klok och träningsflitig. AK är en sån där som behövs för att hålla reda på både storstjärnor och ungtuppar. Och dessutom väldigt trevlig.

Henrik "Lony" Ouchterlony, min gamle tränar- och domarkollega som nu mera bor i Göteborg. Han var hemma på besök och vi träffades också på Harry's. Han var sig lik och hojtade och skojade som vanligt. När Helena sa att "hon som sitter där i baren, hon är från Orsa, tittade Lony dit och sa:

- Vilken stackare, där får dom ju bara krama snöbollar.

Ingen kan såga som Lony.

När vi skulle ta en taxi hemåt gick vi förbi McD och vem satt där om inte min gamle (ja, gamle och gamle, nyss fyllda 30) domarkollega Anders "Dr Mellberg" Asp. Anders och Helena har ju jobbat ihop på lasarettet också (nu är Dr Mellberg i Gagnef= storstan). Därför var vi ju tvungna att gå in och tjåla lite, varpå Helena sprang in och hoppade upp i knäet på Dr Mellberg. Folk tittade lite konstigt... Han erbjöd sig då, eftersom han var nykter, att skjutsa hem oss till Hosjöstrand, vilket vi såklart inte tackade nej till.

Roligast blev det dock när vi skulle få åka med Dr Mellberg hem och Lony hade köpt mat på McD. På vägen till bilen lyckades han på nåt vis tappa kartongen med hamburgaren på marken på Stora Torget vilket föranledde diverse utrop. När han sen skulle öppna kartongen tittade han ner och sa:

- Det är nåt fel här.

Då låg hamburgaren uppe på bröden som satt ihop.

Utomjordiskt kul.

Jag och Dr Mellberg och Helena skrattade så vi nästan grät. Och ni som känner Lony kan nog tänka er hur det lät.

Klockan 01:51:32 fick Helena ett SMS från Lony där det stod:

"Ärligt talat, det var en del grus i hamburgaren"

Nähä?

*****

Nu känns det som att klockan är ännu mera än den brukar vara vid den här tiden.

*****

"Han är ju inte dum egentligen, han har bara otur när han tänker"
/Nordström/