torsdag 3 juli 2008

Det kan jag aldrig tro

Efter det att jag och ärade broder Håkan delade på oss började ju jag att döma med Lena "Biran" Birath. En gång skulle dock Lena döma med Håkan, vilket hon inte hade gjort tidigare. Broder Håkan har många goda egenskaper, dock är en han en tidsoptimist av grandiosa mått, och egenskapen att komma i tid innehar han inte. Många är de gånger man haft hjärtat i halsgropen och kommit, om man så säger, i sista sekunden. Och hemmalaget efterlyst oss.

Detta försökte jag lite fint förklara för Biran när de skulle åka till Hedemora och döma en herrtvåa en lördag klockan två i Vasahallen.

- Du Lena, det finns en risk att ni kommer att få bråttom på lördag (Nordström)
- Varför då? (Birath)
- Ja, Håkan har ju en tendens att alltid få lov att göra saker och inte hålla tiden (Nordström)
- Men vi har ju bestämt en tid då han ska hämta upp mig (Birath)
- Det är ingen garanti... (Nordström)
- Nja, det är ju första gången vi dömer tillsammans, så då kommer han säkert att sköta sig, annars vore det väl lite fräckt (Birath)

En minut i två äntrade dom hallen.

*****

Apropå Biran: kul har varit när hon och Camilla "Kastrullen" Granelid ofta före matcherna gett Åsa "Kotten" Karlsson en - kotte.

*****

Igår fyllde min mycket gode vän Fredrik "Pärlan" Söderström 30 bast. Grattis! Och välkommen in i gänget av mogna män...

*****

Vad sa den ena gitarren till den andra när denne tagit hans plektrum?

- Jag ska stämma dig!

*****

Inom en tid som förhoppningsvis inte är alltför långt borta kommer Sjöstrand att gästblogga här. Spännande!

*****

Nu ska jag packa en väska; imorgon bär det av till Stockholm för gumman och mig.

Excellente!

*****

Det är aldrig för sent att få minnen för livet
/Nordström/

2 kommentarer:

Anders sa...

Det lät som om det var en sträng gitarr som blev av med ett plektrum.

Per Nordström sa...

Hehe... Det finns fler Hegerforslärjungar tydligen...