onsdag 23 juli 2008

Tom Wester - The Singer

Att Tom "mannen-myten-legenden-vännen" Wester var en fantastisk målvakt och är en fantastisk människa, det vet ni. Men han är även en bra sångare (och entertainer). Få kan sjunga Thåström som han, vilket också GittanG (som för övrigt har en mycket bra blogg) konstaterar i sitt senaste inlägg. Hon konstaterar också att han är en partyhöjare.

Skoja inte.

Många är de gånger då Tom förgyllt resor och fester med diverse sånger och uppträdanden. Mest unikt är nog dock när han under en resa till Skara med fritidsgården i Norslund brände av, a capella, spelandes luftgitarr med en sopkvast, en mix av Europes Cherokee och Gläns över sjö och strand. En helt osannolik kombination, men självklart gick Tom iland med den också. Ett oförglömligt minne för oss 10-12 som var med i stugan.

Tom har dessutom ett eget band, ett innebandyband (vilket roligt ord!) DallTottoms Heliflowers. Detta band brukar uppstå ibland, förr på Falu IBK-avslutningar och födelsedagskalas och nu på Falu IBK-återträffar. Det något underliga namnet kommer från, typ, namnen på de som är med i bandet. Bandet består, förutom Wester himself, av Torsten "Totte" Andersson (fd spelare i Falu IBK, tränare i IBF Falun herr och dam) på elgitarr, Lars "Dalle" Dahlin (fd spelare i Falu IBK, IBF Falun och IF Domnarvet) på trummor, Monica Blom (fd spelare i Falu IBK och IBF Falun) på synt samt Helena Caspersson på elbas. De två sistnämnda var för övrigt med i tjejgruppen Troll som faktiskt toppade Trackslistan ett par veckor före storheter som Madonna, Phil Collins m fl.

Man har faktiskt spelat in ett (kassett)band (inspelat i Musikstugan i Falun 1992). Ett obetitlat verk men låtarna var: Du lever bara en gång och Rockidol (ursprung Noice), Teddybjörnen Fredriksson (ursprung Lasse Berghagen) samt låten Stroh Rum & Coca Cola, skriven av Totte Andersson. Alla låtarna sjungna på mycket speciellt Westervis. Ett riktigt klassiskt kassettband. Jag tror till och med Totte fick sälja ett band en gång till en person som hade hört det när vi hade det som uppvärmningsband inför en match...

En underbar strof i låten Stroh Rum & Coca Cola är för övrigt:
"Jag blandar, ja jag blandar, jag borde inte blanda men jag blandar"
Hmm...

Ytterligare ett innebandyband fanns i Falu IBK; ett tjejband som kallade sig Five of a Kind. Det bestod av fem tjejer från A-laget som också fick för sig att bilda en grupp och senare spela in ett (kassett)band. Även detta inspelat i Musikstugan i Falun, 1991. Bandet bestod av Jenny Clarhäll (bas, sång), Eva Karlsson (klaviaturer, sång), Emma Matsdotter (trummor), Ulla-Karin Norin (gitarr, sång, piano) och Lisa Sjöö (klaviaturer, sång). Både Emma och U-K har landslagsmeriter i innebandy.

Anledningen till att banden spelades in just i Musikstugan var att den ägdes och drevs av ärade broder (och domarkollega) Håkan och hans kompis Mats B. Vilket innebar att de hade ett par fingrar var med i spelet också...

*****

Till min stora glädje har Danne Bron-Sundbom börjat blogga igen. Så gött! Då får man länka upp honom igen då...

*****

Idag fyller min underbara Helena (36) år. Det blir grillning med familjen på kvällen och sen ska vi gå ut och parta lite på stan.



Grattis gumman, jag älskar dig!



Här ser vi Helena fullt koncentrerad i fart med att spela STIGA fotbollspel. Man blir lite spak när man ser henne...

*****

Jag var oroad i onödan; CJ formligen öser ur sig skildringar från O-ringen, både i tidningen och på bloggen. Keep it up!

Eller: tappa inte kontrollen, bli inte avskärmad, stämpla inte ut från jobbet, hoppas det inte går åt skogen!

*****

Drygt en vecka kvar innan min tränarcomeback är ett faktum. Att dessutom sen få träna IBF Falun Ungdom tillsammans med Johan Plyhm (som funnits så länge i sporten och som gjort ett så bra jobb med HAIK och Sundborn och som man haft "på andra sidan" som motståndare så många gånger) är en ära och ska bli oerhört roligt. Johan är en av de jag har störst respekt för i innebandyDalarna.

*****

Att man blir lite överförfriskad och inte pallar att hänga med neråt stan händer väl. Men rekordet måste nog vara Johan "Santa" Sandgren (Wester-kompis och fotbollsspelare jag tränat), då han på väg till taxin på gatan nedanför sitt hus somnade i slänten.

Cirka fem meter från huset, cirka fem meter från taxin. Världsklass!

En annan rolig fotbollskompis till Tom, Thomas "Fiber" Lindblom, hade en annan egenhet. Oerhört snäll kille, duktig på fotboll och snabb så in i... Dock, när han hade partat på lite hade han en egenhet; han skulle alltid visa "rycket", hur snabb han var.

Det är inte bara en gång som man sett "Fiber" spurta omkring på gågatorna i Falun...

Ytterligare en kille jag tränat i fotboll (jag har ju faktiskt inte bara hållit på med innebandy...) var Fred Hassan. Han kom till Falun från Egypten och var en riktig talang. Och sådär härligt kaxig, men ändå med glimten i ögat. En gång när jag drog laget i Falu BS P16 avslutade jag med: Fred, du får börja på bänken idag, men du kommer att komma in. Då tittade Fred på mig, utan att röja en min, och så sa han:

- Du, Mr Hassan för dig.

Zlatan, någon?

*****

Nu är klockan så där mitt i natten igen. Märkligt.

*****

Amor vincit omnia
/Nordström/

Inga kommentarer: