En klassiker

Så här i juletider kan det kanske vara trevligt med en klassisk dikt.

Och då tänker jag inte på Viktor Rydbergs Tomten.

Ni vet, den där med "endast tomten är naken".

Eller hur det nu var.

Nej, jag tänker på en annan dikt. Vet dock inte vad den heter. Men jag läste den högt inför halva skolan på Folkets Hus i Falun med mycket inlevelse, esprit och dramatik i det Luciaspex som min klass FP3 gjorde under sista terminen på Högskolan 1989.

Midvinternattens köld är svår
tio små nissar i djupsnö går
av rävsax dold under skinke vitt
knipsas tomte av på mitt
livsandarna snabbt för honom tryter
snart i eget blod han flyter

Nio små nissar i midnattstimma
traskar fram i månljusstrimma
ugglan hoar i sitt näste
istapp faller tyst från fäste
nisse spetsas utav tappen
nisse ligger död på trappen

Utanför dörren står gröten och ångar
åtta nissars intresse den fångar
med stigande hunger fatet de nalkas
av nisse på kanten det halkas
han sliter, han svettas, han kämpar sig blöt
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt

Många springor stugan har
där sju små nissar in sig tar
katten som bak dörren ruva
slukar både tomte, dräkt och luva
resterna av tomtehand
slickar misse bort från tand

Sex små nissar mot bordet ila
snabbt de uppför bordsben kila
när siste nissen över kanten hasar
han greppet tappar och nedåt rasar
faller nedåt likt ett lod
mattan röd av tomteblod

Fem små nissar med stor iver
springer runt, ty hungern river
nisse snubblar på sitt skägg
faller rätt på knivens egg
lille nisse stackars saten
rinner ut i sillsalaten

Fyra nissar har festat på sill
och nu törsten släcka vill
mot glöggen de springer i samlad tropp
tar för sig av glöggen i varsin kopp
nisse faller i glögghet hav
likt skållad mandel hans skinn faller av

Tre små nissar sig i granen svingar
mellan ljus och änglavingar
nisse sig för nära våga
snart han stå i ljusan låga
luktar då likt vidbränd stek
ångrar klart sin ystra lek

Två små nissar kring sig tittar
när en smällkaramell de hittar
liten nisse på den hoppar
men för detta ej den stoppar
på golv, i tak, på gardin med frans
finns nu nisses hjärnsubstans

Husbond han går upp i natten
för att kasta lite vatten
under husbonds tunga toffla
nisse blir till krämig våffla
snön lyser vit lite här och var
inte en enda nisse finns kvar

Stark dikt, faktiskt. Julstämning.

Eller så kanske jag åker på en jul-stämning.

*****

I Luciaspexet deltog även icke helt obekante Saxdalen-Janne, som jag skrivit om i bloggen några gånger. Och även Torbjörn Messing, som vi snabbt och glatt döpte om till Merbjörn Tossing.

Det var mycket roligare.

*****

Nu ska det julpysslas!

*****

Kvällens låt: Christmas is Calling - So What

*****

One for the mockingbird
/Nordström/