En kvarts miljon kronor

Har ju skrivit ett och annat inlägg om Stjärncupen, denna fantastiska turnering som tyvärr gått i graven. Förutom att den lockade ofattbart många lag (och bra såna) hade den ju också en oerhörd organisation bakom sig. Många människor arbetade med och var inblandade i cupen.

Vad man ibland glömmer av är hur stora prispengarna var egentligen.


Denna är från 1992.
p



250 000 kronor i sammanlagd prissumma. Det är inte lite det heller. Och ändå var det här 16 år sen.

Imponerande.

Kjell Mollstedt & Co gjorde under några år ett helt fantastiskt jobb i Karlstad, det kan ingen säga emot i alla fall.

Hade ju fördelen att både spela, döma och hålla SIBF-kurser där under ett antal år.

Det är jag glad för.

Stjärncupen - en del av innebandyhistorien.

*****
p
Återigen kom det en härlig inbjudan från vännen-legenden Peter "Linken" Lindqvist. Denna gång gällde det Liverpool - Chelsea på O'Leary's nästa onsdag.

I'm In!

*****

Har jobbat åt Dalarnas Innebandyförbund sen 1987, först ideellt, sen på timtid, sen halvtid och sedan en lång tid tillbaka på heltid. Håkan Fåhraeus och Micke "Gustafs" Nordström är de två som jag haft längst som arbetskamrater. Håkan är ju kvar fortfarande och Micke befinner sig i Sundsvall, numera som tvillingpappa (han har två barn alltså, han är inte två pappor).

En annan som jag hade fördelen att jobba med under några år var Therese "Tessan" Westman från Borlänge (numera gift mamma boende i Göteborg). En glad tjej som det var lätt att ha som arbetskamrat. Och duktig på jobbet. Hon var även duktig målis, stod i mål i både Domnarvet och IBF Falun.

Här ser vi dynamiska duon in action i den gamla kanslilokalen på Daljunkaregatan 7 (där också Falu Basket (Magnus Ljung!), KFUM Volleyboll (Leif Norberg!) och IBF Falun satt, trevligt).

Samma stolar som idag minsann... Noterbart är också att 1) jag har hår, 2) blommorna på Thereses sida ser mycket friskare ut och 3) oerhört 90-talsaktigt så har jag T-shirten instoppad i byxorna. Hemskt.

Tessan var duktig i mål i Domnarvet och blev värvad till IBF Falun. Hon var fortfarande duktig, men fick inte så många chanser utan var mest reservmålvakt. Hon hade ett tag ett fantastiskt medelande på telefonsvararen hemma.

"Hej, du har kommit till Therese. Jag är inte hemma. Endera sitter jag på bussen eller också sitter jag på bänken."

Humor.

*****

Nu var det definitivt Good-Bye för Leksand.

Balrog skrällde igen. Och återigen en Sudden-vinst.

Spännande landskamper igen: Serbien i fotboll och Schweiz i ishockey. Jättespännande.

Däremot var Linus Omarks straff ingenting annat än magisk.

*****

När jag gick på högskolan senast så läste jag både Svenska A, Svenska B och Litteraturvetenskap A+B. I svenska B så var en delkurs Dramatik. Vilket innebar att vi skulle spela upp något klassiskt mästerverk. Vi var ett härligt gäng, jag, tre tjejer från Ludvika (Karin, Maria, Benita), en tjej från Malung (Lena) och så legenden, spelaren, tränaren, domaren, Henrik "Lony" Ouchterlony (som jag hade fördelen av att gå många kurser tillsammans med).

Vi valde att göra Hamlet av Shakespeare. Men inte på Shakespeares vis.

Utan så som Galenskaparna & After Shave gjorde den.

På rim.

Har ni inte sett den sketchen med dom, så googla. Priceless.

Vi hade i alla fall fantastiskt roligt. Både veckorna innan när vi repade och när vi spelade upp inför en massa folk på en ost- och vinkväll på skolan.

Här ser ni bloggaren in action som Hamlet. Huvudrollen så klart. I och för sig, med en dödskalle inblandad så är det ju två huvudroller med...

Det liggande huvudet är dödskallen, det andra huvudet är jag. Ungefär samma frisyr dock.

Att vara eller inte vara, det är frågan.

Som såret sa.

Men riktigt kul hade vi. Och vi var faktiskt rätt så duktiga. Eller som kursledaren (den otroligt duktige och fantastiske Ingvar Berg) viskade till oss: ni får vara sist, eftersom ni är bäst. Hehe.

*****

Nu ska jag krypa ner och krama gumman lite innan hon somnar. Mina bloggvanor är fortarande lika hemska. Mitt i natta...

*****

Kvällens låt: Stay - Shakespeare Sisters

*****

To be or not to be, that's the question
/Nordström/