söndag 5 april 2009

Så nära, så nära

IBF Faluns damer gjorde en heroisk insats mot IKSU borta. Man pressade de regerande mästarna till både sudden och straffar. Det var ju dessutom bara drygt tre och en halv minut kvar när IKSU kvitterade.

Bådar gott inför hemmamatchen. Vinst där så kan det blir riktigt roligt att åka upp till Umeå utan press och spela. För då är det IKSU som har allt att förlora och inget att vinna.

Tummarna hålls.

*****

Apropå semifinaler 1987 vann Bodas damlag sensationellt i den ena semifinalen mot Rasket i SM-slutspelet och gick till final.

Trodde man.

Man hade nämligen använt sig av 14 spelare på matchprotokollet.

Mot på den tiden tillåtna 12.

Varpå Rasket lämnade in protest och vann på Walk Over.

Snopet.

Jag tror för övrigt att en tjej som fortfarande spelar i Rättviks IBF i division 3 var med redan då. Annelie Hedin. En mycket trevlig tjej och eldsjäl som gjort oerhört mycket för innebandyn i såväl Rättvik som i Dalarna. Cred!

En lustig parentes är att hon har samma hemnummer som det gamla klassiska numret till Dalarnas Innebandyförbund: 138 85. Ler alltid lite för mig själv när man ibland ser det numret på displayen på jobbtelefonen...

*****

En av polarna från Norslunds- och Falu IBK-tiden, Micke "Flätan" Norberg, pratade alltid då gott och väl om sina bilar och sin motorcykel han hade i garaget (vi såg honom aldrig åka på den, tror aldrig den blev klar?) som var så snabb och bra. Micke är en mycket trevlig och rolig kille, och bra vän, men han hade nog lite övertro på sina fordon.

En gång när vi hade varit i Borlänge (Micke, jag, och legenderna-vännerna Larsa Håkansson, Tom Wester och Patrik "Idof" Idofson) och vi var åkandes hemåt mot Falun på motorvägen i Mickes Ford kommer det helt plötsligt en Porsche och kör om i ganska hög fart.

Nej nu jäklar, säger Micke, nu ska vi köra ikapp.

Vi andra försökte lite fint påpeka att det kanske inte var någon bra idé.

Men Micke hade inte varit en i detta fantastiska gäng om han hade lyssnat på oss. För det gjorde han inte. Han varvade upp, gasade på och åkte upp jämsides med Porschen.

Porsche vs. Ford. Ny Porsche. Gammal Ford.

Det gick ganska snabbt. Eller rättare sagt väldigt snabbt. Vi andra var väl lite halvskraja. Tävlingshetsen och (över)tron på bilen glödde i Mickes ögon.

Vi närmade oss farligt nära 170-180 km/h. Bilarna jämsides. Så tittade föraren i PorschenMicke.

Och log.

Och trampade lite extra på gaspedalen.

Hej då.

Efter en sekund gick det inte att läsa registeringsskylten. Efter ytterligare några sekunder var Porschen borta.

Porsche - Ford 1-0.

Nej.

Porsche - Ford 100 - 0.

Men som Micke uttryckte det:

Jävlar, vilken match han fick.

Jodå.

*****

Skrev för länge, länge sen en lista över de låtar jag tycker är bäst. Denna var dock bara innehållandes utländska låtar.

Eftersom det var länge sen jag hade någon lista i bloggen nu, tänkte jag att det passar bra med en lista över de svenska låtar jag tycker är bäst. Eftersom musik är så härligt.

Texten, melodin, refrängen, sången, eller en situation eller ett minne - ja, något av de nyss nämnda gör att dessa (utan inbördes ranking) är mina favoritlåtar på svenska:

I hennes ögon
Marianne Flynner

Vindarna
Freda

Man kan äga
Suzzies Orkester

Vakna nu Annelie
Magnus Johansson

Just idag är jag stark
Kenta

Kärlekens Tunga
Eldkvarn

En dag i juni
Lasse Berghagen

Bakom år 2000
Wilmer X

Vatten från månen
Major Tom

Vänta dig mirakel
Peter LeMarc

Stockholm i natt
Peter Jöback

(Oh La la) Jag vill ha dej
Ulf Lundell

Jackie
Ratata

Vara vänner
Jakob Hellman

Gå nu
Bebop!

Min bror och jag
Pontus & Amerikanerna

Varje gång
Lisa Nilsson

När jag kysser havet
Ulf Lundell

Mellan kärlek och hat
Suzzies orkester

Bilder av dig
SH!

Han är med mig nu
Peter Jöback & Annika Norlin

Så länge vi har varann
Ratata & Frida

I en annan del av världen
Freda

Sov gott
Henzel & Thors

Kom igen Lena!
Håkan Hellstrand

Hon älskar snabbt
Snowstorm

Ännu doftar kärlek
Marie Fredriksson

Therese
Uno Svenningsson

Varje gång jag ser dig
Magnus Uggla

Mina minnen
Shirley Clamp

Dom andra
Kent

Turistens klagan
Cornelis Vreeswijk

Alla vill till himlen
Timbuktu

87-87
Just D

Tylö sun
Gyllene Tider

Alkohol
Lars Demian

Guldgrävarsång
Eva Dahlgren

Bara himlen ser på
Eric Gadd

En man i byrån
Lill Lindfors

Ljuset på min väg
Adolphson & Falk

Kött och blod
Mats Ronander

Om du var här
Ratata

Gunga
Apopo

Kärleken väntar
Kent

Vingar
Mickael Rickfors

En jävel på kärlek
G.E.S.

Blommor
Westemar & Krieg

Jag klär av mig naken
Eva Dahlgren

Ljudet av ett annat hjärta
Gyllene Tider

Bara hon älskar mig
Blond

Oj, vad många det blev. Och varierat. Men det är bra.

*****

Apropå svensk musik. Den 2 augusti 1987 (gud så länge sen!) var jag, Tom, Larsa, Christer Wikström och Jessica "Tate" Hedberg på konsert.

Rock runt Riket.

I den mycket klassiska Gropen i Leksand.

Där var Ratata (på sin peak). Där var Eva Dahlgren (alltid lika cool). Där var Roxette (som precis hade slagit igenom).

Där var en viss herre vid namn Tomas Eriksson. Dvs Orup. Som var förband (more to come later). Och en ung Anders Glenmark som hoppade omkring som en galning.

Ratata spelade (det som är min absoluta favvo-låt) Jackie. När jag njöt som mest stannade Scocco mitt i låten och sa: det här är min mammas favoritlåt. Och sen fortsatte han.

Grrrrr.

Enda gången man fått höra den live.

Men den sommarkvällen, varmt och vackert, och med det sällskapet, och den stämningen, är oförglömlig. Ett minne för livet.

*****

Nu gäller te plus kvällsmacka.

*****

Kvällens låt: Win the race - Yello

*****

Döm aldrig i vredesmod, eftersom vreden går över men domen står kvar
/Nordström/

Inga kommentarer: