IBF Faluns damer gjorde en heroisk insats mot IKSU borta. Man pressade de regerande mästarna till både sudden och straffar. Det var ju dessutom bara drygt tre och en halv minut kvar när IKSU kvitterade.
Bådar gott inför hemmamatchen. Vinst där så kan det blir riktigt roligt att åka upp till Umeå utan press och spela. För då är det IKSU som har allt att förlora och inget att vinna.
Tummarna hålls.
*****
Apropå semifinaler 1987 vann Bodas damlag sensationellt i den ena semifinalen mot Rasket i SM-slutspelet och gick till final.
Trodde man.
Man hade nämligen använt sig av 14 spelare på matchprotokollet.
Mot på den tiden tillåtna 12.
Varpå Rasket lämnade in protest och vann på Walk Over.
Snopet.
Jag tror för övrigt att en tjej som fortfarande spelar i Rättviks IBF i division 3 var med redan då. Annelie Hedin. En mycket trevlig tjej och eldsjäl som gjort oerhört mycket för innebandyn i såväl Rättvik som i Dalarna. Cred!
En lustig parentes är att hon har samma hemnummer som det gamla klassiska numret till Dalarnas Innebandyförbund: 138 85. Ler alltid lite för mig själv när man ibland ser det numret på displayen på jobbtelefonen...
*****
En av polarna från Norslunds- och Falu IBK-tiden, Micke "Flätan" Norberg, pratade alltid då gott och väl om sina bilar och sin motorcykel han hade i garaget (vi såg honom aldrig åka på den, tror aldrig den blev klar?) som var så snabb och bra. Micke är en mycket trevlig och rolig kille, och bra vän, men han hade nog lite övertro på sina fordon.
En gång när vi hade varit i Borlänge (Micke, jag, och legenderna-vännerna Larsa Håkansson, Tom Wester och Patrik "Idof" Idofson) och vi var åkandes hemåt mot Falun på motorvägen i Mickes Ford kommer det helt plötsligt en Porsche och kör om i ganska hög fart.
Nej nu jäklar, säger Micke, nu ska vi köra ikapp.
Vi andra försökte lite fint påpeka att det kanske inte var någon bra idé.
Men Micke hade inte varit en i detta fantastiska gäng om han hade lyssnat på oss. För det gjorde han inte. Han varvade upp, gasade på och åkte upp jämsides med Porschen.
Porsche vs. Ford. Ny Porsche. Gammal Ford.
Det gick ganska snabbt. Eller rättare sagt väldigt snabbt. Vi andra var väl lite halvskraja. Tävlingshetsen och (över)tron på bilen glödde i Mickes ögon.
Vi närmade oss farligt nära 170-180 km/h. Bilarna jämsides. Så tittade föraren i Porschen på Micke.
Och log.
Och trampade lite extra på gaspedalen.
Hej då.
Efter en sekund gick det inte att läsa registeringsskylten. Efter ytterligare några sekunder var Porschen borta.
Porsche - Ford 1-0.
Nej.
Porsche - Ford 100 - 0.
Men som Micke uttryckte det:
Jävlar, vilken match han fick.
Jodå.
*****
Skrev för länge, länge sen en lista över de låtar jag tycker är bäst. Denna var dock bara innehållandes utländska låtar.
Eftersom det var länge sen jag hade någon lista i bloggen nu, tänkte jag att det passar bra med en lista över de svenska låtar jag tycker är bäst. Eftersom musik är så härligt.
Texten, melodin, refrängen, sången, eller en situation eller ett minne - ja, något av de nyss nämnda gör att dessa (utan inbördes ranking) är mina favoritlåtar på svenska:
I hennes ögon
Marianne Flynner
Vindarna
Freda
Man kan äga
Suzzies Orkester
Vakna nu Annelie
Magnus Johansson
Just idag är jag stark
Kenta
Kärlekens Tunga
Eldkvarn
En dag i juni
Lasse Berghagen
Bakom år 2000
Wilmer X
Vatten från månen
Major Tom
Vänta dig mirakel
Peter LeMarc
Stockholm i natt
Peter Jöback
(Oh La la) Jag vill ha dej
Ulf Lundell
Jackie
Ratata
Vara vänner
Jakob Hellman
Gå nu
Bebop!
Min bror och jag
Pontus & Amerikanerna
Varje gång
Lisa Nilsson
När jag kysser havet
Ulf Lundell
Mellan kärlek och hat
Suzzies orkester
Bilder av dig
SH!
Han är med mig nu
Peter Jöback & Annika Norlin
Så länge vi har varann
Ratata & Frida
I en annan del av världen
Freda
Sov gott
Henzel & Thors
Kom igen Lena!
Håkan Hellstrand
Hon älskar snabbt
Snowstorm
Ännu doftar kärlek
Marie Fredriksson
Therese
Uno Svenningsson
Varje gång jag ser dig
Magnus Uggla
Mina minnen
Shirley Clamp
Dom andra
Kent
Turistens klagan
Cornelis Vreeswijk
Alla vill till himlen
Timbuktu
87-87
Just D
Tylö sun
Gyllene Tider
Alkohol
Lars Demian
Guldgrävarsång
Eva Dahlgren
Bara himlen ser på
Eric Gadd
En man i byrån
Lill Lindfors
Ljuset på min väg
Adolphson & Falk
Kött och blod
Mats Ronander
Om du var här
Ratata
Gunga
Apopo
Kärleken väntar
Kent
Vingar
Mickael Rickfors
En jävel på kärlek
G.E.S.
Blommor
Westemar & Krieg
Jag klär av mig naken
Eva Dahlgren
Ljudet av ett annat hjärta
Gyllene Tider
Bara hon älskar mig
Blond
Oj, vad många det blev. Och varierat. Men det är bra.
*****
Apropå svensk musik. Den 2 augusti 1987 (gud så länge sen!) var jag, Tom, Larsa, Christer Wikström och Jessica "Tate" Hedberg på konsert.
På Rock runt Riket.
I den mycket klassiska Gropen i Leksand.
Där var Ratata (på sin peak). Där var Eva Dahlgren (alltid lika cool). Där var Roxette (som precis hade slagit igenom).
Där var en viss herre vid namn Tomas Eriksson. Dvs Orup. Som var förband (more to come later). Och en ung Anders Glenmark som hoppade omkring som en galning.
Ratata spelade (det som är min absoluta favvo-låt) Jackie. När jag njöt som mest stannade Scocco mitt i låten och sa: det här är min mammas favoritlåt. Och sen fortsatte han.
Grrrrr.
Enda gången man fått höra den live.
Men den sommarkvällen, varmt och vackert, och med det sällskapet, och den stämningen, är oförglömlig. Ett minne för livet.
*****
Nu gäller te plus kvällsmacka.
*****
Kvällens låt: Win the race - Yello
*****
Döm aldrig i vredesmod, eftersom vreden går över men domen står kvar
/Nordström/
söndag 5 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar