lördag 28 augusti 2010

Innebandylegender 11: Mika Packalén


Men först:

Vilket spelare i Superettan tycker om att ha leken när man ska spela kort?

Dom som spelar i Bra-ge.

*****

Favorit i repris 1:

Dressing Room.

*****

Kvällens Innebandylegend är en verklig legend.

Mika Packalén. Oerhört seriös på allt han gör. Oerhört kunnig. Numera gute, jobbar på svenska spel. Hade några lyckosamma år som tränare för Faluns herrar. Har dessutom varit med på en stor del av "den gamla goda tiden".

Mina vänner.

Det är dags för...en doft av plast.

*****

Innebandylegender nr 11: Mika Packalén

Vilket är ditt fullständiga namn?
Mika Packalén. Kort, koncist och riktigt fantasilöst.

Har du något/några smeknamn?
Nope. Ett tvåstavigt namn bjuder liksom inte till det, tror jag.

När och var är du född?
Made in España. Född således Las Palmas den 12:e augusti 1971 (för övrigt exakt samma år och dag som en viss Pete Sampras).

Hur och var bor du idag?
Jag bor i en kåk i Visby på Gotland.

Har du någon familj?
Jag är frånskild, men har två älsklingar i form av Molly (8 år) och Leia (4 år).

Vad kör du för bil?
Just nu kör jag en Ford.

Vad gick du för linje på gymnasiet och har du någon högskoleutbildning?
Jag började på natur, spelade lite hockey i staterna därefter och gick sen ut samhäll. Därefter har jag pluggat på både Bosön och GIH.

Vad arbetar du med idag?
Jag jobbar som projektledare på Svenska Spel (inte ett rätt kopplat till studierna).

Har du några fritidssysselsättningar?
Förutom att jag håller igång med daglig träning, framför allt löpning och styrketräning, (och för att skryta lite så spöar jag som 39-åring de flesta i Visby IBK på fystesterna) så gillar jag att umgås med vänner gärna över en middag som jag lagat själv (älskar matlagning).

Spelar du innebandy fortfarande, och i så fall var, eller är du aktiv inom innebandyn på något annat sätt idag?
Nja, fuskar mest med gubbarna på jobbet. Dessutom försöker ett lokalt gäng få med mig och spela lite. Jag försöker hålla det på en rolig och avslappnad nivå. Lyckas dock inte alltid, det ska medges. Ränderna går väl aldrig ur en.

Har du haft någon förebild inom innebandyn?
När jag var aktiv så såg jag upp till Olle Holmertz som då spelade i Hagsätra och fungerade väl som en mentor för mig när man var rookie i högsta serien. Olle är en sån där kvarleva från those days när landslaget torskade mot tennislandslaget. Det fick han höra måååånga gånger. Sen tyckte jag att många jämnåriga spelare som Jonas ”Silen” Eriksson, Thomas ”Brolle” Brottman, Conny Svensson och Christian Hellström, Micke Gunnarzon, Jonte Kronstrand. Micke Östlund, Nicho Wilbourn m fl var grymt duktiga.

Vilken är din moderklubb?
Jag är en mycket stolt Tyresö IBK:it (numera Tyresö Trollbäcken)

Har du spelat i några andra klubbar?
Oj, jösses. Det har blivit några klubbar. Räknar upp Hagsätra, Högdalen, Kista, Järfälla och Spy Bar.

På vilken plats i laget spelade/spelar du?
Jag vandrade bakåt med åren. Började som striker och slutade som en destruktiv back. Inga analyser på den tack…

Vad var/är din styrka respektive svaghet i innebandy?
Styrkan var väl fysiken, snabbheten, inställningen, viljan, ledaregenskaperna och vinnarskallen. Svagheterna var resten, dvs. kunna lira, typ. Har alltid hävdat att jag kunde lika gärna spelat med en stekpanna så stela som mina handleder var…

Har du haft några andra uppdrag än som spelare genom åren?
Mm, jag hamnade ju i båset då´rå…

Har du några meriter?
Vunnit nattkorpen ute på fritidsgårdarna i Tyresö några ggr… Stenhårda bataljer med blod, svett och tårar som följd. Fritidsgårdarna var sportens verkliga farmarliga in the good old days.

Vilket är ditt bästa innebandyminne sportsligt sett?
SM-guldet med Balrog 2004 smäller såklart högst. Resan under de där fyra åren mot det där guldet är ett underbart och kärt minne. Vilket skönt rövargäng det var! Dessutom har jag fortsatt kontakt med de flesta. Vi får försöka skaka fram en tioårsreunion snart. Därutöver är jag extremt stolt över bedriften att hålla kvar Falun i Elitserien (SSL) året efter (2005)när jag fick ta över efter jul. Då låg laget tvärsist som nykomlingar och med tre omgångar kvar var vi tvungna att ta fullpott – vilket vi också lyckades med! Det var ett personligt kvitto att jag kunde coacha även lag som inte hade samma stjärnglans som Balrog.

Vilket är ditt bästa innebandyminne ”bredvid planen”?
Det finns så otroligt många. Jag har alltid hävdat att jag har den där plastbollen att både tacka och förbanna för jäkligt mycket.

Har du utövat några andra sporter än innebandy?
You bet! Allt, höll jag på att säga. Jag är en riktig sportfåne. Fotboll, handboll, basket, pingis, friidrott, skytte, karate, brottning, tennis, badminton, simning m m. Hockeyn kom dock att bli det jag satsade hårdast på. Jag skulle ju bli NHL-proffs hade jag tänkt mig.

Och så ett antal frågor med favorit-:

sport (förutom innebandy): Hockey

lag: Hammarby, Arsenal, Montreal Canadiens, Chicago Bulls, Minnesota Vikings, Minnesota Twins.

semesterort: Om jag ska nämna en plats där jag alltid laddar batterierna effektivast så är det min födelseplats - Gran Canaria.

film: Svårt, många som aspirerar om denna. Tvingas jag ta ut endast en så får det bli ”Plutonen” av Oliver Stone. Den gjorde starkt intryck på mig när det begav sig.

TV-serie: Jag följer inga TV-serier, men gamla avsnitt av Seinfeld är fortfarande otroligt bra. George Constanza är den ultimata favoriten.

70-talsprogram: Jag var helt betuttad av ”The Six Million Dollar Man” när jag växte upp.

80-talsprogram: Jag kommer på ”Uppdrag i Singapore” med Bruce Boxleitner (som också spelade Luke i Macahan) som gick i nåt lördagsunderhållningsprogram typ Razzel. Den var grym, tyckte jag då i alla fall…

90-talsprogram: Seinfeld, se ovan.

bok/författare: Läser väldigt mycket, framför allt biografier om och av intressanta människor. Behöver jag välja en bok som betytt mycket för mig själv så får det bli ”Munken som sålde sin Ferrari” av Robin Sharma.

färg: Jag tycker om vitt, svart och rött

mat: Jag kan inte plocka ut nån specifik maträtt mer än att nämna all den matlagningsmagi som min styvmor Guadalupe står för. Vilken fantastisk inspirationskälla hon är - både som människa och kock!

dryck: Vatten, men man får gärna bjuda mig på en riktigt schysst single malt vid speciella tillfällen. Det går jag igång på.

artist: Allätare och förstörd i mina musiklökar efter att ha jobbat i skivbranschen. Däremot hävdar jag med en dåres envishet att Van Halens debutplatta ”Van Halen” från 1978 är fortfarande världens bästa album alla kategorier.

låt: Det finns jättemånga och ofta är de ju kopplade till en speciell händelse. Och eftersom det här handlar till mångt och mycket om innebandy så får det bli ”Home of the Brave” med Toto. Den låten är för evigt förknippad med Balrog och relationen till en viss Mika Kohonen för mig.

Vilka tre saker skulle du ta med till dig en öde ö?
Elförsörjning, batteriladdare och min iPhone. Är en addict och kan, läskigt nog, inte leva utan den. Pinsamt är förnamnet.

Vilka tre personer (inte familjen) skulle jag du ta med till dig samma ö?
Min husgud Michael Jordan, den underbart vackra och charmiga Meg Ryan samt nån rolig storyteller. Så varför inte Babben Larsson? Då får vi ju in lite gotländskt dessutom.

Har du något motto/citat/ordspråk?
Det finns några sköna och användbara som t ex ”Man vinner aldrig silver, man förlorar ett guld” eller ”When you have a setback, don´t sit back – get ready for your comeback”. Däremot älskar jag häcklöparen Robban Kronbergs ”Jag är i mitt livs form, men kan inte hantera det”. Den sistnämnda kan man liksom komma undan med vad som helst…

Min blogg är ju uppbyggd mycket på nostalgi och humor. Har du någon rolig innebandyanekdot du skulle kunna dela med dig av?
Det finns naturligtvis en uppsjö av berättelser, men många av de allra skönaste härstammar från min tid Hagsätra då det var ett lag som bestod av en hel radda av riktigt intressanta personligheter (däribland forne förbundskaptenen tillika experten Peter Kokocha). Och eftersom jag nämnt just Olle Holmertz tidigare så kan vi ju dra en av hans många sköningar. Vid detta tillfälle spelade vi mot Södertälje Posten (ett okänt benknäckargäng bestående av alla slags halvligister och råskinn) vid Blombackahallen i Södertälje. Olle drog två, tre man som sista gubbe med långa svepande Sudden-dragningar (vilket ingen av oss nånsin hade sett honom göra tidigare) och ryckte upp med sin högerfattning in mot slottet. I detta läge får Olle jordens fulaste hakning rätt upp i juvelerna, men istället för att stupa i smärta så skickar han iväg bollen mot mål i rent ursinne (mest för att bli av med den tror jag) och får en kanonträff så att den sitter som en pommes frites i krysset. Vi jublar och ångar fram till Olle för att bilda TV-puckshög, men han sliter sig loss och tar älgkliv bort till ena domaren. Väl framme tar han av sig glasögonen och trummar bågarna mot domarens bröstkorg och utbrister upprört, men sakligt ”Herr Domare! Såg du vad han gjorde? Nu tycker jag att du ska beivra tilltaget.” Helt priceless! Snacka om trashtalk!

Har du avslutningsvis eftersom du antagligen är rätt känd och rätt så många kommer att läsa detta, något du skulle vilja säga till alla bloggläsare ute i landet?
Have fun. Enjoy the game.


*****

Mycket imponerad av att han kom ihåg (och gillade) en riktig 80-talsklassiker, Uppdrag i Singapore.

Stort.

*****

Vad passar bättre när man haft en intervju Mika än en klassisk bild på några gamla Balroglegender?

Inget.

Alltså kör vi en klassisk bild på några gamla Balroglegender.


*****

Nu ska jag börja titta på en gammal nostalgisk TV-serie från 80-talet.

Tillbaka till Eden.

Eller som det står på utsidan: Skönhet - Girighet - Hämnd - Död.

Och på baksidan: En historia som utspelar sig bland de vackra och rika. Med förbjudna romanser, hänsynslösa mördare och gruvlig hämnd.

Så 80-tal.

Så bra.

I love it.

*****

Kvällens låt: Sitting on the Dock of the Bay - Otis Redding

*****

Det vatten du hämtar ur bäcken lär dig känna källan
/Nordström/

Inga kommentarer: