Vilket är ditt fullständiga namn?
Stefan Mikael Hedlund.
Har du något/några smeknamn?
Heda.
När och var är du född?
Tyresö den 28 juni 1976.
Hur och var bor du idag?
Centrumtrea i Linköping, även kallad ”klostret”.
Har du någon familj?
Min ogifta fru Johanna samt katter.
Vad kör du för bil?
Chevrolet men saknar min Volvo i guldmetallic…
Vad gick du för linje på gymnasiet och har du någon högskoleutbildning?
Samhällsvetenskaplig Linje i Kalmar på Stagneliusskolan samt Lärarutbildning på Kalmar högskola.
Vad arbetar du med idag?
Instruktör på John Bauergymnasiet i Linköping samt tränare i Linköpings IBK.
Har du några fritidssysselsättningar?
Sommarstuga, film.
Spelar du innebandy fortfarande, och i så fall var, eller är du aktiv inom innebandyn på något annat sätt idag?
Spelandet satte stopp med knäskada året efter gymnasiet – där tog tränarskapet fart liksom intresset för innebandyrörelsen. Aktiv idag är jag genom att jag är instruktör, tränare för Linköping i SSL och Östergötlands distriktslag. Det får räcka även om det
Har du haft någon förebild inom innebandyn?
Nej egentligen inte, har hämtat inspiration från Tommy Sandlin inom hockeyn och Pia Nilsson inom golfen – sedan fångar man varje vecka upp guldkorn även inom innebandyn. Hade förmånen att arbeta ihop med Anwar Samuelsson i två säsonger – och det gav mig otroligt mycket i min innebandykappsäck.
Vilken är din moderklubb?
IFK Borgholm
Har du spelat i några andra klubbar?
Jag har varit verksam i Högsrums FF, Högby IF, Överums IK, Finspångs IBK, Västerås IB samt Linköpings IBK.
På vilken plats i laget spelade/spelar du?
När det begav sig var jag en egoistisk passningsvirtuos med munläder dock utan backchecking som största egenskap! Men ett misslyckat friläge och annat än gångjärnslandning med mitt knä så fick den karriären aldrig ta fart… Så just nu tillför jag som tränare istället, sedan 1996…
Vad var/är din styrka respektive svaghet i innebandy?
Styrkan är väl att tro det bästa om människor och få spelare att växa i en grupp genom att lämna mycket plats för delat ansvar och utbyte. Jag som spelare är ganska usel – så om de som besitter förmågan och har inställningen får större inflytande så kan det aldrig bli ett sämre resultat. Vet att Nanne Bergstrand i Kalmar FF alltid pratar om att ha 11 lagkaptener ute på planen – det är dit vi alla vill komma. När spelare aldrig ger upp och alltid ger 100% och tar egna kreativa beslut och stöttar laget ute på planen utan att man har en tränare som tvingar fram detta genom ständiga direktiv – då har man format den plattform som kan nå framgång – enligt mig.
Svagheten är såklart kopplat till detta, att man släpper på för snabbt i ett bygge eller man blir för bekväm och bromsar inte vida utsvävningar i tid.
Har du haft några andra uppdrag än som spelare genom åren?
Massor, bland annat drev jag innebandysajten ”Ölands Innebandyforum” som blev otroligt uppskattad. Jag startade även en innebandyklubb blott 15 år gammal (1991) och har därefter varit med om att bygga upp innebandyn i IFK Borgholm, Överums IK (IBF Antvarden). Jag har varit ordförande i Ölands Idrottskrets samt styrelseledamot i IFK Borgholm och Överums IK. I Östergötlands Innebandyförbund har jag varit sekreterare samt distriktslagsledare för 6 årskullar. Som ledare har jag varit tränare allt från innebandyskola till pojklag, flicklag från 10-åringar upp till Superligan. Den enda division jag ej varit tränare på är Dam-elit samt Herrarnas division 2 (numera division 1).
Har du några meriter?
Jag tror att jag är ganska unik med att ha vunnit herrarnas division 1 fyra gånger på fem säsonger (femte året var jag i Superligan). SM-silver i juniorallsvenskan och DM-guld staplade på hög, lite turneringssegrar och finalplatser finns ju såklart också. Skol-VM världsmästare i Slovakien så sent som mars 2009. Är förbundskapten för USAs landslag. Jag har aldrig slutat sämre än fyra i ett seriespel på 15 år som tränare med ett undantag, nykomlingsåret i Superligan med Västerås.
Vilket är ditt bästa innebandyminne sportsligt sett?
Vår förmåga att skrälla som underdogs med min moderklubb IFK Borgholm. Tex de två ÖM-bronsen som för utomstående inte smäller så högt – men som för oss i laget var riktigt stora sett till hur vi presterade hela turneringen kopplat till vår normala standard. Annars är det derbysegern med 3-2 mot Borgholms IBK samt likamatch i en annan derbymatch. Märk väl att returderbymatcherna slutade båda med tvåsiffrig förlust…
Vilket är ditt bästa innebandyminne ”bredvid planen”?
Som tränare är det helt klart bronset med Östgötalagets årgång 1990 (den enda medaljen ytterligare Östergötland har är med årgång 1978). Juniorallsvenskan-året med Västerås IB var en idel lång seger-krossmaskin med 30 raka segrar och två turneringssegrar innan vi gick på pumpen i sudden-death i finalen. Märk väl att vi endast tränade en träning ihop på hela året (inför åttondelsfinalen) och ändå nådde dessa framgångar. Det var ett fantastiskt år med fantastiska spelare som hade varit förtjänt av en bättre avslutning. Jag har totalt 7 seriesegrar genom åren där alla såklart är fantastiska minnen även om den senaste segern med Linköping med den rafflande kvalavslutningen med närmare 2500 åskådare i Linköpings Sporthall som fanatiskt stöttade oss upp i SSL – Det kommer jag alltid minnas!
Har du utövat några andra sporter än innebandy?
Var väldigt talangfull i fotboll – där jag var målkung fram till junioråldern. Har även ÖM-medaljer i friidrott, och titlar i tennis. Spelade även paintball i flera år i ett mindre framgångsrikt team (men ack så roligt) vid namn Suicidal Squad.
Och så ett antal frågor med favorit-:
sport (förutom innebandy): Tennis
lag: Kalmar FF (Fotboll)
semesterort: USA är fantastiskt därefter Solen och vindarnas ö – Öland.
film: Oj… får jag bara välja en… Det mesta med Kevin Costner – men säger ”For love of the game” en fantastisk baseball-film. Spielbergs Amistad kommer riktigt högt också. Två filmer som berör varje gång!
TV-serie: ”24” och ”Entourage” av de moderna. Men Macahan är en serie som aldrig blir gammal.
70-talsprogram/80-tal: 70-tal är tyvärr för tidigt för mig – så det måste bli ”Urcellen Ellen” och ”Clownen Manne” som blir mitt bidrag till barndomsnostalgin samt den fantastiska serien ”TV-piraterna”. Jag har fortfarande kvar det kassettbanden med alla hits men tyvärr förlorat de lika klassiska 3d-glasögonen. Musikprogrammet ”Bagen” var ju en favorit som fick sin peak när Forever Young låg i topp 3 maximala tre veckor.
90-talsprogram: Den som inte säger Kryzz (eller var det 80-tal?) eller ”Det kommer mera” har förträngt detta decennium. Men för en Expedition Robinson fantast som jag vet att det hade premiär 98…
bok/författare: Dean R. Koontz slukar jag allt. Boken Phantoms är en favorit liksom Sekten.
färg: Gul
mat: Nasi Goreng och pannkakor
dryck: Vatten
artist: Finns bara en – Meat Loaf
låt: Väljer och vrakar ur Meatloaf-biblioteket men väljer ”Alive” som är fantastisk.
Vilka tre saker skulle du ta med till dig en öde ö?
Sällskapsspelen Risk och Robo Rally. En tredje sak vore väl en riktigt tjock anteckningsbok (inkl penna hoppas jag).
Vilka tre personer (inte familjen) skulle du ta med till dig samma ö?
Britney Spears, Prinsessan Madeleine samt Kristian Luuk.
Har du något motto/citat/ordspråk?
Det blir som det blir…
Min blogg är ju uppbyggd mycket på nostalgi och humor. Har du någon rolig innebandyanekdot du skulle kunna dela med dig av?
Spelade en match i innebandyns lägre regioner när en hårdskjutande back tar skott och träffar motståndarnas målvakt i hjälmen. Domaren höjer armen och visar ut honom för hårt skott. Sedan har vi den vilt protesterande spelaren i IBK Vöikers som trots 2-3 varningar inte kan lugna ner sig. När domaren börjar fingra mot bröstfickan så slänger han ur sig det klassiska ”Visa mig det röda kortet då din fete jävel”. Fakta var också att det var hans första match efter en längre tids avstängning.
Har du avslutningsvis eftersom du antagligen är rätt känd och rätt så många kommer att läsa detta, något du skulle vilja säga till alla bloggläsare ute i landet?
Fortsätt håll en hög nivå på både det skrivna i bloggarna som i kommentatorsfälten. Ha gärna åsikter men se till att stå för dom med namn… Sedan jag som okunnig internetanvändare i mitten av 90-talet åkte dit i en ”IP-kontroll” så har jag stolt kunnat leva upp till detta.
*****
Ej heller förvånad att han ville ha med sig ett anteckningsblock på den öde ön...
1 kommentar:
Trollkarlen kunde inte utföra sitt trick med den itusågade damen. Hon smet med fogsvansen mellan benen.
Hon bor numera i London och Paris.
Skicka en kommentar