Bitter förlust och härlig seger

Den bittraste förlusten i tränarkarriären på elitnivå måste vara den med IBF Faluns damer i SM-kvarten 1997. Vi förlorade endast två matcher efter full tid under hela säsongen. Vi krossade det mesta motståndet under försäsong, cuper och seriespel. Vi inledde sen slutspelet med att slå LUGI i åttondelen med 2-0 i matcher. I första kvartsfinalmatchen gjorde vi en kanonmatch och slog regerande mästarna Högdalen med 2-1 borta.

Tyvärr gick sen Lena "Biran" Birath sönder under den andra matchen hemma. Biran spelade detta året forward och hade varit helt outstanding under säsongen; jag är helt övertygad om att hade hon varit med hade vi gått vidare och även vunnit hela SM (Högdalen vann sen ganska lätt resten av matcherna). Birans skada chockade dock laget lite och vi fick stryk den andra matchen med 4-1.

Tredje matchen gick dagen efter och trots Birans frånvaro gjorde vi en heroisk insats och hade 2-2 vid full tid, och matchen gick till sudden death. Vilken skulle bli den hittills längsta matchen genom tiderna på elitnivå, i alla fall på damsidan. Efter 43.56 in i sudden (spelades utan paus) avgjorde legendaren Carina Rosell på en snabb spelvändning. Efter att vi skjutit i stolpen anfallet/sekunderna före...

Så bittert. Så ont det gjorde, och så otroligt tom man blev.

Och så här efteråt har man funderat ett antal gånger hur det hade sett ut idag om vi vunnit den där f-bannade matchen. Jag undrar om inte Faluns damer stoltserat med ett antal SM-guld idag då...

Men det får vi aldrig veta.

*****

Den härligaste segern kom 1999. Även denna gång med IBF-damerna. Också detta i ett slutspel. Men alltså nu med ett lyckligt slut. Vi inledde slutspelet med att slå Hindås med 2-0 i matcher i kvartsfinalen. Efter detta väntade Rönnby i semifinalen. Vi började med att vinna med 2-1 hemma, efter att Eva Rönn avgjort i sudden efter knappt 25 minuters spel. Andra matchen i Västerås förlorade vi med 4-1.

Detta var på en lördag, och vi skulle dit igen dagen efter för den avgörande matchen. Vi hade börjat på tre kedjor på lördagen och hela bussresan hem och halva natten hemma funderade jag på hur jag bäst skulle formera laget. Till slut kom jag fram till, till stor besvikelse för några, att starta på bara två femmor. Bytte även position på någon spelare, och bytte ut någon. Vilket skulle visa sig vara fungerande drag allihopa.

Matchen stod länge och vägde, 1-1, men med ca tio minuter kvar gjorde Maria "Söder" Söderström en raid på högerkanten, la över bollen på backhand och smackade in den, 2-1! Resten av matchen blev en pina med ett enormt Rönnbytryck, och sista två minuterna tog Rönnby ut målvakten och spelade 6 mot 5. Med två sekunder kvar blir det en retur och kalabalik framför Ingela Söderlind i vårat mål. Returen skjuts i högra stolpen, rullar på Ingelas rygg, tar i vänstra stolpen och ut, en Rönnbyspelare petar till bollen som går nån centimeter...utanför det öppna målet och sen går slutsignalen. Och SM-finalplatsen var klar!

En sån obeskrivlig känsla av både lättnad och lycka. Första sekunderna lättnad, sen en enorm lycka. Resten av kvällen. Och hela veckan efter också för den delen. Söndagens bussresa hem var till skillnad från lördagens dito, som man brukar säga, a piece of a cake.

En bit av en kaka.

*****

Hyfsat inledning på EM av Holland. Och i morgon väntar en mycket intressant match mot Spanien för Sverige. Misstänker att di blågule får det hett om öronen men; en blandning av Lagerbäcks säkra/trista? taktik och Spaniens slutspelsfrossa kanske, kanske kan ge en skräll...

*****

Fantastiskt näringsriktig kost idag: Burger King på lunchen och pizza till kvällsmatch. Men barnen jublade i a f...

*****

Ett par nya "tänk om Snövits dvärgar i stället hetat":

Ister,
Inter,
Kloster,
Klister,
Pilsner,
Pladder

och Pulver

eller också

Vacker,
Skoter,
Slatter,
Splatter,
Super,
Insider

och

Kadaver.

Och som vanligt, tänk er hur dom skulle sett ut...

*****

Tvättdags! Alltid mitt i natten av nån anledning.

*****

"Dr Livingstone, I presume?"
/Nordström/