Känns ganska skönt...
Men jag säger som vanligt: Fortsatt rätt fokus, rätt inställning och så jobb, jobb, jobb. Hårt jobb.
*****
Att Tom Wester, mannen-myten-legenden-målvaktsfantomen är en fantastisk människa har väl inte undgått någon, ej heller att han är min bäste vän. Mannen har en förmåga att hamna i de mest bisarra och absurda situationer, antagligen bara för att han verkligen är den han är; dvs sig själv. Alltid. De flesta Wester-historier är nog redan berättade, så därför kommer här, bland annat, Toms tre bästa vurpor.
1) Tom & jag spelade tennis på den klassiska asfaltsbanan i Norslund. Det var lite småblött och några pölar här och där. En pöl var lite större, och dessutom fylld med lerklafs. Efter en boll var bollen på väg dit, småstudsandes. Tom skulle då försöka rädda bollen från att bli alltför klafsig, springer ikapp den och skall sparka bort den.
Grejen är bara den att han missar bollar och sparkar i stället omkull själv genom att sparka med det svingande benet på det ben som gjorde att han stod på marken. Med en riktig duns åker han i marken med rygg och huvudet i asfalten. Efter fem minuters läkarvård var han klar igen.
Kanske inte i knoppen, men i alla fall för spel.
2) Hela gamla Norslundsgänget hade varit på party hos Micke "Flätan" Norberg och skulle gå hem till Tom och fortsätta ha roligt. Man måste då gå genom lite skog och då fick Tom för sig att han och Lars-Erik "Larsa" Håkansson skulle ha nån tävling med nån gammal plastboll. Olika poäng om man lyckades göra olika saker. En sån där grej som bara Tom & Larsa skulle kunna hitta på. Vi andra förstod ingenting av vare sig poängräkning eller hur dom höll koll på ställningen. Tilläggas skall att ingen av dom var, om man säger så, helt nyktra.
Nåja, Tom får för sig att ett moment skall vara att göra en fotbollsmålvaktsutspark (vilket jädra ord) så högt upp i luften som möjligt. Larsa börjar, halvdant. Tom däremot får, såklart, på en jätteträff och bollen flyger högt, högt upp i luften. Problemet är bara att precis när han sparkar upp bollen trampar han i - och demolerar - ett blåbärsris, halkar och slår bakhuvudet i en sten.
Medan han ligger där och åmar sig som bara han kan göra så händer det som inte kan hända. Men som självklart händer, eftersom det är Tom. Bollen som varit mycket högt upp i luften, vänder och faller nedåt. Bollen måste ha haft ett mycket stort område att välja att landa på. Men landar självklart rakt på Toms näsa där han ligger, med näsblod som följd.
Fast egentligen var ingen av oss förvånad.
Dagen efter hade han ont i huvudet, ont i näsan och var förmodligen bakis också.
ppp
Legenderna Tom och Larsa i sitt esse!3) Mycket sen natt, tja, snarare morgon en sista april. Klockan är väl närmare 04:30 och jag, Tom och Jessica "Tate" Hedberg är på väg hem från stan. Av nån anledning så cyklade vi, och vi vinglade väl in på en parkering som ledde upp mot Jessicas hus. På parkeringen stod några motorcyklar, ett stort antal bilar och en husvagn. En husvagn. Som ni vet så har ju husvagnar en del, som man skall koppla på dragkroken. Den sticker ju ut en del och har ett litet hjul på sig.
Den cyklade Tom, såklart, in i. Medan han tittade och pratade med oss. Pang! Tvärstopp, rakt över styret, rakt över husvagnen och ner i - en vattenpöl på andra sidan. För övrigt den enda vattenpölen som fanns på hela parkeringen.
Den var djup också.
*****
Vi brukade ofta spela "21" på fritidsgården i Norslund. För er som inte vet vad "21" är så är det ett spel där man spelar 1-3 personer mot en basketkorg och turas om att skjuta; man får hålla på tills man missar, sen blir det den andres tur och först till 21 vinner. Måste väl tala om direkt att det är omöjligt att slå Tom i detta (också), han studsar mellan benen, i backen och kastar bakom ryggen och allt möjligt och bollen går alltid i.
En regel är att missar den ena, så måste den andra skjuta därifrån man får tag i bollen. En gång när vi spelade så missade jag rejält och bollen studsade i en container (man höll på att renovera musiksalen). Eftersom Tom är en ärlig människa och noga med att allt skall gå rätt till så skulle han självklart skjuta därifrån.
I containern alltså.
Han tar sats, springer fram och hoppar upp i containern. Och bara skriker och faller omkull mitt i all bråten. Då har han lyckats med att landa på en stor spik som satt fast i en bräda. Spiken gick igenom sulan på hans tennissko och rätt in i foten. Blodet forsade och det blev såklart vårdcentralen och stelkrampsspruta.
Den gamla Hasse&Tage-sketchen fick liv på nytt. Spik i foten!
Sen kom han tillbaka och haltandes kastade han väl i några snedskott och vann.
*****
En annan gång åkte han på en riktig pärla. Vi hade varit hemma hos mig i min första lägenhet, den klassiska på Hyttgatan 43b (många fester var det där...) och nu var vi på väg ner till Shopen (som då var det riktiga innestället i stan, herregud...) för att spela Black Jack och slänga våra lurviga. Och så kanske ta nån liten öl också då.
På vägen går vi förbi biblioteket och där höll man på att bygga nytt. Mitt uppe på en hög med sand stod två killar och bråkade. Tom, som är en otroligt snäll människa och alltid vill alla väl, går dit för att försöka få dom att sluta bråka.
På nåt sätt så visste jag redan innan hur det skulle gå, men när Tom bestämt sig för nåt då är det ingen idé. Han kliver upp på sandhögen och skall gå emellan och skall säga: äh, lägg av nu grabbar och bli kompisar i stället. Han hinner dock bara säga: äh, lägga v nu grabbar och bli...
Sen åker han på en rak höger, som var menad för den andre, och stupar rätt ner i sanden. Han kvicknar väl till efter ett tag, jag får borsta av honom lite och så går vi in på Shopen. Lite dizzy var han, men vi hade en ganska trevlig kväll ändå vill jag minnas.
Dom slutade i alla fall slåss. Vet inte om det var av chocken eller nåt annat.
Tom Wester, en vardagshjälte.
*****
En liten parentes från asfaltsbanan i Norslund: Alltid när vi spelade matcher där var det alltid en massa kompisar och annat folk där och tittade av nån märklig anledning. Kunde vara uppåt en tjugo personer med lite picknick och bergsprängare. En schysst 80-talsstämning helt enkelt.
En gång när jag och Tom spelade var det några invandrarbarn som var jättetrevliga. Dom var bollkallar, dom cyklade och handlade läsk åt oss (vi bjöd dom på godis såklart som tack för hjälpen). Och dom försökte också hålla reda på ställningen åt oss.
40-0 till du?
*****
En annan parentes: Efter Toms husvagnsvurpa sov jag såklart kvar hos honom. Vi brukade turas om med detta efter våra tillställningar beroende på vilket håll vi drog åt när vi skulle hem, men oftast var det hos Tom. Då fick man sova på den klassiska 70-talstältsängen. Många är vi som sovit i denna klenod hemma hos Tom, Rune & Karin. I ett sovtäcke. Också det från 70-talet. Såna finns väl inte längre.
Det var i alla fall i nån orange färg med svartvita fotbollar på. Så... retro.
*****
Henke Larssons debut blev, enligt mitt högst subjektiva sätt att se det, en succé. Som smakar mera, och han vill ju tydligen fortsätta också. Och Henkes egna ord, tycker jag sammanfattar allt och är ett enda stort finger rätt upp i ---- på alla besserwissrar, förståsigpåare och de som kallar vår sport för pajassport.
Citat:
"Det är riktigt roligt och jag tänker fortsätta oavsett vad andra säger. Och det är lika fysiskt som fotboll."
Slut citat.
Lika fysiskt som fotboll.
Oj, vad det måste ha svidit hos många.
*****
Vi kör några roliga, speciella, annorlunda - ja vad ni vill - innebandyföreningar som funnits:
Korpstans IBK - inte en seriös förening så långt ögat nådde
Galax IBF - ska vi ta flyg till matchen ? Nä, raket
Drivans AIF - det som göms i snö...
IS Gökarna - vill inte veta vad som hände på lagfesterna
Och tänk er matchen mellan IBK Inre Hamn och Årsta Havsbad IBS. Borde inte dom spelat vattenpolo?
Och matchen mellan Linköping Sluggers Baseboll Club och Amok IF, hur många säkerhetsvakter var inkallade och vem vågade döma den?
*****
Nu måste jag sluta, ska softa ner lite i soffan och titta på Text-TV.
*****
Kvällens låt: Hey God - Bon Jovi.
*****
Vänskap är som ett bankkonto: man kan inte ta ut gång på gång utan att sätta in något
/Nordström/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar