Målvakter brukar oftast inte ha så hela skor; ofta ihoptejpade och lagade. Gode vännen och supermålvakten Wester var självklart inget undantag. Allt detta lagande och tejpande gjorde att skorna satt ganska sladdrigt på honom.
I en match mot Boda borta i Rättvik släppte vi in ett mål och Tom tog bollen och skulle göra en liten lätt utspark med bollen upp mot mitten där avslag skulle göras som brukligt var på den tiden. Tyvärr när han gör detta (varför händer det alltid Tom?) så släpper skon och åker rakt upp i taket på sporthallen och träffar en lysramp ned världens brak.
Domarna hör bara detta "krasch" och ser sen skon falla ned i golvet med en duns. Varpå de ger Tom 2 minuter för osportsligt uppträdande. Det var ju inte meningen och Tom är ju genomsnäll men det gick ju inte riktigt att förklara bort. Vad skulle han ha sagt? Det var inte mitt fel, det var skornas!. Nej, tror inte det va...
Det är i alla fall bättre att tappa skon än att tappa huvudet.
*****
Vilka har gjort av med mest toapapper i världshistorien?
Ali Baba och dom fyrtio rövarna.
*****
Sjöstrand har skrivit en mycket bra liten krönika i sin blogg om de forna storlagen Balrog, Kista, Haninge och Fornudden. Det var så roligt att läsa för jag har levt med dessa lag, legender och stjärnor i min karriär både som spelare, ledare och framför allt domare.
Känner igen så mycket av det han skrev. Det finns inga elitspelare idag som är i närheten av dessa profiler. Alla elitspelare är superduktiga men allt är bara en grå massa. Glömmer till exempel aldrig när jag träffade Matte Forslund första gången, då hade Fornudden börjat sin resa från femman till elitserien och befann sig just då i division 3.
Glömmer heller aldrig Brunos stora hår, Micke Östlunds ettriga spelstil, Thony Anderssons kommentarer (alltid med glimten i ögat) eller Jonte Kronstrands ödmjukhet och fantastiska spel. Eller när jag räddade Tobbe Jonsson i Hölös dag genom ett par huvudvärkstabletter - tre minuter innan jag blåste igång match.
Murphy och Ekis i Udden, Trollkarlen från Botkyrka, Gunnarzons intelligenta spel (en av de bästa genom tiderna) och Silens geniala passningar är sånt man heller aldrig glömmer. Och om man dömde Balrog och tog en utvisning på dom, så slängde dom in fyra ganska halvbra spelare: Silen, Brottman, Conny och Christian. Och gjorde oftast ett par mål i Box Play.
Nej, den tidens glamour, image och attityd kommer aldrig tillbaka. Inte heller den tidens spelsinne, anfallsspel och glimt i ögat. Jag är oerhört tacksam för att ha fått varit med om alla dessa lag och spelare som byggde innebandyn till vad den är idag.
Men, men, det sista är min egen syn på saken. Och den är ju väldigt subjektiv. Men jag står för den. Och accepterar och respekterar att andra kan tycka annat. Det är bara charmigt.
*****
Alla julklappar klara! Fantastiskt! Köpte en riktig godbit till farsan: Historien om BMW. Som innehavare av ett antal på det glada 70-talet tror jag han kommer att uppskatta den...
*****
Nu ska jag slå in paket.
*****
This is not the beginning of the end, it's the end of the beginning
/Nordström/
lördag 22 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar