Han darrade INTE som ett Asp-löv

Min gode vän och tidigare domarkollega Anders Asp, numera läkare på Falu lasarett var mycket tidigt ute i sin domarkarriär. Hade han inte flyttat för studier och trappat ned på sin domarkarriär är jag ganska övertygad om att han i dagsläget skulle varit en ganska högt rankad förbundsdomare.

En gång när han var i Karlstad och spelade med sitt kära HAIK i Stjärncupen var det en av domarna som inte kunde döma en av sina matcher så han frågade Anders om inte han kunde ta den när han ändå var där. Anders var då endast 16 år (Mellberg-look-a-liken hade inte riktigt börjat framträda än) och hade typ dömt ett och ett halv år kanske men var ändå en ganska framåt kille, så han sa att det kunde han väl göra.

Vad kollegan inte talat om, var, att matchen som skulle dömas var en drabbning i Elitklassen mellan Fornudden och Sjöstad, två av dåtidens absolut bästa lag med massor av stjärnor och landslagsspelare i laguppställningen... Hur det slutade? Ja, Anders var på bild på förstasidan i Karlstadstidningen. Anders, som var en riktig tuffing redan då, visade, som 16-åring, och detta efter att som tidigare högst dömt div 5, ut Sveriges på den tiden suraste och gnälligaste innebandyspelare, Tommy Jansson i Sjöstad.

För protest mot domslut. Två gånger.

Tänk vilken nesa att vara van att få göra som man vill och sen bli utvisad av en liten pojkspoling som knappt var torr bakom öronen.

*****

Mycket komiskt är domaren som i en match inte ville vara i vägen, hoppade ut över sargen och tog emot sig mot väggen. Som inte var väggen utan en dörr, varpå domaren åkte ut genom denna dörr, ut i korridoren, dörren slår igen och går i lås.

Knack-Knack-Knack.

*****

Har arbetat på fritidsgård ett antal år förut, vilket är ett härligt jobb om man gillar sport, tävlingar och ungdomar. Det var plump och wist, biljard och hockeyspel och massor av andra aktiviteter. Och framför allt pingis. Både rundpingis och vanlig pingis. På fritidsgården i Norslund i Falun där jag jobbade fanns det två personer som var mycket duktiga och ofta spelade mot varandra, Lasse Fröbom och Micke Retsmar.

Båda var oerhört defensiva och slizade och skar och ballongplockade hela tiden. Det blev alltid femsetare och matcherna kunde ta timmar. Dagens defensivinnebandy i SSL är ingenting jämfört med dessa herrar. Seten slutade typ 31-29, 26-24 osv. Om det kom en smash var chansen stor att den som gjorde blev nominerad till Bragdguldet. Det hände att folk somnade medan de väntade på sin tur.

Mötte själv denne Micke Retsmar, "Rette" kallad ett antal gånger. Han hade en fantastisk förmåga att alltid, och då menar jag ALLTID, få kantbollar eller nätrullare med sig i viktiga lägen. Typ när man hade set- eller matchboll med sig eller mot sig, eller om det stod 19-19, eller 22-22, eller nåt. Snacka om att man blev knäckt till nästa set. Alltså, det slog aldrig fel. Och ni vet hur förbannad man blir när motståndaren får nät- eller kantboll i pingis. Och detta hände alltså hela tiden.

Rette var en oerhört snäll människa, och det är jag med, men ibland ville man liksom bara vika ihop pingisbordet och lägga honom emellan, köra in det i förrådet, låsa dörren och äta upp nyckeln.

Gissa vem man smashade ut om man fick chansen i rundpingis?

*****

Läste en gång i en tidning en sån där panel, ni vet när man frågar ut kanske fem personer om något aktuellt ämne, typ Dagens fråga, eller Vi 5 eller nåt. Anyway, den gången undrade man om personerna ifråga hade sett filmen Titanic och vad de tyckte om den. En av de tillfrågade svarade följande:

- Ja, det har jag, den var bra. Men jag tyckte att det var dåligt att båten sjönk.

Uttrycket "att missa poängen" fick helt plötsligt en alldeles ny innebörd.

*****

Ett svalt täcke är skönt...Tur man har ett sånt!

*****

Man kan äga känslor, men inte en människa
/Nordström/