Under flera år spelade jag i Nattraiden i Borlänge (världens största turnering 3 mot 3 med små mål). Ofta stötte jag på (och mötte) min gode vän, världens bästa innebandyspelare genom tiderna, Jonatan Kronstrand. Så även det här året. För övrigt samma år som jag, dumt nog, utmanade honom på match. En mot en. Men det har jag skrivit om tidigare.
Hursomhelst, vi gick och minglade runt och kikade på lite matcher. Då visade det sig att Jonte hade fått en liten "crush" på en av tjejerna i Falu IBK. Han ville hemskt gärna gå och se en match med denna tjej men vågade inte gå dit själv. Så jag fick följa med som alibi. Vilket jag självklart gjorde.
Storstjärnor brukar ju ha förkläden med sig.
Jonte fick se matchen, blev glad, och så hade man en upp på honom.
Per Nordström, förkläde.
*****
Legenden, Idolen, Förebilden Jimmy "Limmet" Lundin har flyttat från istrakterna i norr till, som han själv skulle säga, Storbyn. Han skall vara med och träna Caperio Täby. Stort! Ett passande lag till en passande personlighet. Det tråkiga är att han lägger ned bloggen. Han har ju gjort det en gång förut och återuppstått men nu verkar det vara "over and done".
Hursomhelst, han är anledningen till att jag började blogga, min inspiration, och han har också pushat mig under hela tiden.
Limmet aka Mr Glue aka Klistermannen, jag önskar dig all framgång och lycka!
*****
Ibland kan det bli så kul, utan att det är meningen. Följande stod i tidningen häromdagen: Kräksjukeepedemi ombord på lyxkryssare.
Hälften av passagerarna är däckade.
Jojomän.
*****
Läste en riktig sågning i Expressen (som utnämde Sveriges sämsta bloggare) idag angående Brolles (artisten, inte vår härliga tränarlegend i IBF alltså) blogg. Så här löd omdömet:
"Inläggen är så intetsägande att en lågstadieelev utan fingrar hade kunnat prestera bättre."
Herregud. Då måste man vara riktigt dålig. Nu snackar vi inte sågning längs fotknölarna.
Utan nu snackar vi att ta bort fotsulorna med osthyvel.
*****
Var på IBF Faluns avslutningsfest igår, vilket var en mycket trevlig tillställning. Det bjöds på, förutom god mat, diverse utmärkelser, tävlingar och överraskningar. Mattias Helgesson blev årets herrspelare och Hannele Jansson årets damspelare. Båda två mycket välförtjänta.
Dessutom delades ett pris ut för första gången: Årets IBF:are. Detta pris hamnade, oerhört, otroligt, fantastiskt välförtjänt hos föreningarnas (Elit och Ungdom) största eldsjäl. Birgitta Bortas. Så riktigt! Salut och respekt!
Apropå överraskningar. Att se ordförande Fahlén, klubbdirektör Schulz och speedkulan Wagneryd i solbrillor, vita byxor och färgriktiga skjortor röja loss till Herreys Diggi-Loo, Diggi-Ley var - om inte magiskt, så i det närmaste utomjordiskt.
Så underbart när folk bjuder på sig själv. Och att dom gjorde det, det var väl årets understatement.
Rikigt kul och trevligt var det i alla fall och nu hoppas vi att detta blir en återkommande tradition.
*****
Kan man heta Anders Tatement för resten?
*****
'Pool hämtade i alla fall in 0-2 mot ett Birmingham som krigar för livet i PL. Snacka om att Seb Larsson kan göra fantastiska frisparksmål.
Nu är det bara att vänta in veckans CL-rysare. Eller kanske CL-Riisare. Jag vet inte.
*****
Låg och funderade på dagens teknik. Hur det blivit. Kom och tänka på indianerna som körde med röksignaler. Det måste ha varit ännu svårare.
Jag menar, tänk er följande situationer:
Om man eldade för mycket, eller fel grejer så det blev svart rök:
- Är du förbannad eller vad är det?
Om det skulle börja blåsa medan man höll på:
- Men du, vad fort du pratar!
Eller kanske, om många sände röksignaler samtidigt:
- Fan också, nu är det upptaget igen!
Och slutligen:
- Öö du, jag måste lägga på. Det börjar att regna här.
Dagens kommunikationsproblem är ingenting mot hur dom hade det.
*****
Snacka om att detta blev ett flummigt inlägg.
Natti Natti!
*****
Den som har en lever får se
/Nordström/
söndag 27 april 2008
Någon måste säga ifrån
(Detta inlägg är även publicerat som en krönika på Innebandynytt)
”Om det är så här innebandyn skall vara vill jag inte vara en del av den.”
Detta är en tanke som snurrat i mitt huvud under hela säsongen (och då tänker jag inte på det taktiska och tråkiga spelet som håller på att förstöra innebandyn; det är en helt annan historia), men som aktualiserades och fick extra fart i kvartsfinalserien mellan IBF Falun och AIK i herrarnas SM-slutspel. Detta utan att hålla något lag för värre än det andra.
Vill vi verkligen att innebandyn i synnerhet (men även idrott i allmänhet) ska se ut som den gör i många matcher idag? Att vuxna människor beter sig på ett sätt som gör så att man blir mörkrädd. Att vuxna människor säger saker som man aldrig trodde man skulle få höra en normalt funtad människa säga. Att vuxna människor, som är idoler och förebilder för alla yngre beter sig på ett sätt som vi absolut inte vill att våra ungdomar och barn skall uppträda på.
Att bete sig som griniga barnungar och kalla varandra nedsättande och fula ord är det OK? Att medvetet gå in för att skada spelare genom att till exempel sätta klubbor i nacke och rygg, att köra klubbskaft i magen, att sparka och knäa folk som ligger ned, är det OK? Är det OK för att man är stjärnor, landslagsspelare och förebilder? Är det OK oavsett vem som gör det på en idrottsarena? Svaret måste rent logiskt bli NEJ på alla frågor. Men det vet ju alla som sett matcher att så är det inte. Det är OK. Annars skulle det inte ske hela tiden.
Detta är INTE acceptabelt.
Jag har alltid, i min enfald trott att, att vara bättre än någon i idrott innebär att vara bättre tränad fysiskt eller mentalt, ha en bättre teknik, ha en bättre taktik eller att ha bättre fokus än motståndarna. Till exempel. Men så är inte fallet idag. Idag skall man med tjuvknep, armbågar, efterslängar, sparkar, hån, gliringar, nedsättande språk och annat försöka få motståndarna att balla ur och slå tillbaka alternativt tappa fattningen och därmed spelet. Hur kul är det att vinna så? Men måste väl ändå vara roligare att spela ut motståndarna, eller att kämpa ned dom?
För att inte tala om det så kallade ”trashtalket”. Det måste vara det fjantigaste och töntigaste någon någonsin kommit på. Hur manligt, vuxet eller mänskligt är det att gå omkring och kalla varandra saker och bete sig som tjuriga barnrumpor. När det sen går så långt så man hånar varandra för utseende (flintis, tjockis, ful till exempel) eller när man kallar flickvänner, mammor och syskon för hora eller andra vidriga saker eller talar om vad man ska göra med efter matchen, då är gränsen för länge sen passerat för vad som är acceptabelt. Spelare har till och med mordhotat varandra efter match.
Då är det inte idrott längre. Då är det åtalbart.
Jag köper heller inte för en sekund orden ”man måste vinna till varje pris”. Det måste man inte. Inte om det innebär att man raderar ut samhällets normer fullständigt bara för att det är idrott. Vad är det för mening med att ha ett SM-guld om man har noll respekt som idrottsman eller människa. När även tränare uppmanar till detta: ”kan vi få dom att ge tillbaka eller balla ur då har vi vunnit halva matchen. Och kan vi dessutom trycka till deras bästa spelare så han inte kan spela så är det ännu bättre.” Detta framkallar illamående.
Allt detta är inte ens fel; vi måste alla ta ett ansvar. Publik och föräldrar måste reagera och agera. Innebandyförbundets styrelse, tävlingskommitté och domarkommitté måste reagera och agera. Landslagsledningen måste reagera och agera. Distrikten måste reagera och agera. Domarna måste få klarare direktiv från högre ort och stävja detta. Och få gehör och stöd när man gör detta. Och till sist, ledare och spelare måste ta det största ansvaret för att få detta att upphöra. Alla måste tala om att detta inte är acceptabelt. För det är det inte.
Någon måste säga ifrån.
Och detta skall göras av två orsaker. Den första orsaken är grundläggande och innebär att vi har ett ansvar som vuxna och förebilder inför våra barn och ungdomar för att visa hur man beter sig och inte beter sig. Vilket är extra viktigt idag när samhället ser ut som det gör med ett allt hårdare och råare klimat. Den andra orsaken är mycket enkel. För att se till så att innebandyn återigen blir det den slog igenom som och blev känd för:
Lirarnas och Glädjens sport!
Bäst är inte alltid dom som vinner
/Nordström/
”Om det är så här innebandyn skall vara vill jag inte vara en del av den.”
Detta är en tanke som snurrat i mitt huvud under hela säsongen (och då tänker jag inte på det taktiska och tråkiga spelet som håller på att förstöra innebandyn; det är en helt annan historia), men som aktualiserades och fick extra fart i kvartsfinalserien mellan IBF Falun och AIK i herrarnas SM-slutspel. Detta utan att hålla något lag för värre än det andra.
Vill vi verkligen att innebandyn i synnerhet (men även idrott i allmänhet) ska se ut som den gör i många matcher idag? Att vuxna människor beter sig på ett sätt som gör så att man blir mörkrädd. Att vuxna människor säger saker som man aldrig trodde man skulle få höra en normalt funtad människa säga. Att vuxna människor, som är idoler och förebilder för alla yngre beter sig på ett sätt som vi absolut inte vill att våra ungdomar och barn skall uppträda på.
Att bete sig som griniga barnungar och kalla varandra nedsättande och fula ord är det OK? Att medvetet gå in för att skada spelare genom att till exempel sätta klubbor i nacke och rygg, att köra klubbskaft i magen, att sparka och knäa folk som ligger ned, är det OK? Är det OK för att man är stjärnor, landslagsspelare och förebilder? Är det OK oavsett vem som gör det på en idrottsarena? Svaret måste rent logiskt bli NEJ på alla frågor. Men det vet ju alla som sett matcher att så är det inte. Det är OK. Annars skulle det inte ske hela tiden.
Detta är INTE acceptabelt.
Jag har alltid, i min enfald trott att, att vara bättre än någon i idrott innebär att vara bättre tränad fysiskt eller mentalt, ha en bättre teknik, ha en bättre taktik eller att ha bättre fokus än motståndarna. Till exempel. Men så är inte fallet idag. Idag skall man med tjuvknep, armbågar, efterslängar, sparkar, hån, gliringar, nedsättande språk och annat försöka få motståndarna att balla ur och slå tillbaka alternativt tappa fattningen och därmed spelet. Hur kul är det att vinna så? Men måste väl ändå vara roligare att spela ut motståndarna, eller att kämpa ned dom?
För att inte tala om det så kallade ”trashtalket”. Det måste vara det fjantigaste och töntigaste någon någonsin kommit på. Hur manligt, vuxet eller mänskligt är det att gå omkring och kalla varandra saker och bete sig som tjuriga barnrumpor. När det sen går så långt så man hånar varandra för utseende (flintis, tjockis, ful till exempel) eller när man kallar flickvänner, mammor och syskon för hora eller andra vidriga saker eller talar om vad man ska göra med efter matchen, då är gränsen för länge sen passerat för vad som är acceptabelt. Spelare har till och med mordhotat varandra efter match.
Då är det inte idrott längre. Då är det åtalbart.
Jag köper heller inte för en sekund orden ”man måste vinna till varje pris”. Det måste man inte. Inte om det innebär att man raderar ut samhällets normer fullständigt bara för att det är idrott. Vad är det för mening med att ha ett SM-guld om man har noll respekt som idrottsman eller människa. När även tränare uppmanar till detta: ”kan vi få dom att ge tillbaka eller balla ur då har vi vunnit halva matchen. Och kan vi dessutom trycka till deras bästa spelare så han inte kan spela så är det ännu bättre.” Detta framkallar illamående.
Allt detta är inte ens fel; vi måste alla ta ett ansvar. Publik och föräldrar måste reagera och agera. Innebandyförbundets styrelse, tävlingskommitté och domarkommitté måste reagera och agera. Landslagsledningen måste reagera och agera. Distrikten måste reagera och agera. Domarna måste få klarare direktiv från högre ort och stävja detta. Och få gehör och stöd när man gör detta. Och till sist, ledare och spelare måste ta det största ansvaret för att få detta att upphöra. Alla måste tala om att detta inte är acceptabelt. För det är det inte.
Någon måste säga ifrån.
Och detta skall göras av två orsaker. Den första orsaken är grundläggande och innebär att vi har ett ansvar som vuxna och förebilder inför våra barn och ungdomar för att visa hur man beter sig och inte beter sig. Vilket är extra viktigt idag när samhället ser ut som det gör med ett allt hårdare och råare klimat. Den andra orsaken är mycket enkel. För att se till så att innebandyn återigen blir det den slog igenom som och blev känd för:
Lirarnas och Glädjens sport!
Bäst är inte alltid dom som vinner
/Nordström/
torsdag 24 april 2008
Nej, inte ett till
Under en av de säsonger jag tränade Envikens IF i herrtvåan skulle vi spela mot ett av de sämre lagen i serien, Håsta IBK (från Hudik tror jag) borta. Vi spelade bra och tog ledningen snabbt och den utökades till att vara 6-1 en bit in i den tredje perioden. Då blir det något tumult i samband med en avblåsning där en av deras spelare slår till en av våra spelare, vi skulle kunna kalla honom Gustav Jones. Domaren ser inte detta, men däremot ser han självklart när Gustav klappar tillbaka. Och ådrar sig därmed fem minuter. Lite orolig blev man väl, men vi hade ju ändå 6-1.
Gustav är en go och glad kille men rätt så kaxig. Så även nu. Hasade iväg till utvisningsbåset och satte sig. Såg ganska tuff och glad ut. Efter en minut stod det 6-2. Gustav skrattar. Efter två minuter står det 6-3. Gustav ler lite nervöst. Efter tre minuter står det 6-4. Gustav ler inte. Efter tre och en halv minut står det 6-5. Gustav är blek. Efter drygt 4 minuter kvitterar Håsta. Gustav sitter med huvudet i händerna. Mellan knäna typ. Vi lyckas dock klara resten av utvisningstiden utan att släppa in fler mål.
När utvisningstiden är klar springer Gustav fort till avbytarbåset, hoppar in där direkt, tittar på mig och säger:
- Per, jag spelar inget mer jag.
Det hade han inte fått heller.
Berättas skall väl också att det trots allt slutade lyckligt. Med en och en halv minut kvar lyfter Jocke "The Spider" Rytter in ett skott (eller en passning?) från halva planen som studsar fyra gånger innan mål och sen på nåt vis går in via stolpen. Målvakten kanske hade solen i ögonen, jag vet inte. Jocke brukar göra ett mål varannan säsong ungefär. Hemresan från Hudik blev trots allt ganska munter. Många hysningar både på utvisningen och målet.
Men Gustav blev inte normal förrän i Gävle då han kaxade sig lite mot nån kassörska på McDonalds.
*****
Lottningen till Viking Line Cup är nu äntligen klar; nu är det bara en massa ändringar kvar och sen ge sig i kast med domarschemat. Och nu till helgen spelas Post-SM och SM för döva. Mycket på gång nu.
*****
Supergrattis till Jonas Adriansson till landslagsplatsen. Välförtjänt och det är precis såna lirare som vi behöver i svensk innebandy. Och minns att jag sa i ett inlägg den 6 november att Jonas borde fått en A-landslagschans innan säsongen är över. Det var rätt många som sa emot. Hmmm...
Pappa Tupp och Mamma Café skall vara mycket stolta.
*****
Apropå Post-SM i innebandy: Det finns ju sån här Freebandy nu för tiden där man får zorra och lägga bollen i olika hål som ger poäng typ. Tänk vilken variant man skulle kunna göra om Posten på SM körde med brevlådor i stället för mål. Och hade luckan öppen. Så kunde man zorra in den.
Mailbandy.
Och dela in SM i herr- och dam:
Male Mailbandy och Female Mailbandy.
Och så kunde man ha en interaktiv variant som man kan spela på nätet:
E-mailbandy.
*****
Min ärade kollega på jobbet, Håkan F, hade en annan variant om man kör IT-SM i innebandy och spelar tvärs över planen i stället:
Bredbandy.
Det kanske märks att vi har samma humor.
*****
En bunt citat till från 1992-2003:
Om man nickade den bollen så skulle huvudet bli nertryckt på axlarna..... Det är det ju i alla fall i och för sig.
Han har en skriftlig varning och två muntliga. I alla fall två uppskrivna muntliga.
Oj, där kunde han fått sin tredje trea av domaren.
Går mina skott in blir det mål.
Han är oerhört lik den där i bröderna Cartwright, han den hjulbenta i ansiktet.
Oj, vad många rådjur! Nej, det var skator...
Ska vattnet också vara under vattenytan, hur ska man kunna göra mål då ?
Siw åkte fast för uthållning.
*****
Saker man kanske kan få höra under Post-SM:
Kalle satt som ett FRIMÄRKE i väggen.
REKOMMENDERAR du nån speciell frislagsvariant?
Fick han ASS på det målet eller?
Han fick två minuter för STÄMPLING.
Första pris är en resa till PORTO.
Jaha, det målet kom ju som ett brev på posten.
Förlåt Hegerfors, ibland kan jag bara inte låta bli...
*****
Nu ska jag duscha. Intresseklubben antecknar febrilt.
*****
Ju längre du sover, ju kortare blir livet
/Nordström/
Gustav är en go och glad kille men rätt så kaxig. Så även nu. Hasade iväg till utvisningsbåset och satte sig. Såg ganska tuff och glad ut. Efter en minut stod det 6-2. Gustav skrattar. Efter två minuter står det 6-3. Gustav ler lite nervöst. Efter tre minuter står det 6-4. Gustav ler inte. Efter tre och en halv minut står det 6-5. Gustav är blek. Efter drygt 4 minuter kvitterar Håsta. Gustav sitter med huvudet i händerna. Mellan knäna typ. Vi lyckas dock klara resten av utvisningstiden utan att släppa in fler mål.
När utvisningstiden är klar springer Gustav fort till avbytarbåset, hoppar in där direkt, tittar på mig och säger:
- Per, jag spelar inget mer jag.
Det hade han inte fått heller.
Berättas skall väl också att det trots allt slutade lyckligt. Med en och en halv minut kvar lyfter Jocke "The Spider" Rytter in ett skott (eller en passning?) från halva planen som studsar fyra gånger innan mål och sen på nåt vis går in via stolpen. Målvakten kanske hade solen i ögonen, jag vet inte. Jocke brukar göra ett mål varannan säsong ungefär. Hemresan från Hudik blev trots allt ganska munter. Många hysningar både på utvisningen och målet.
Men Gustav blev inte normal förrän i Gävle då han kaxade sig lite mot nån kassörska på McDonalds.
*****
Lottningen till Viking Line Cup är nu äntligen klar; nu är det bara en massa ändringar kvar och sen ge sig i kast med domarschemat. Och nu till helgen spelas Post-SM och SM för döva. Mycket på gång nu.
*****
Supergrattis till Jonas Adriansson till landslagsplatsen. Välförtjänt och det är precis såna lirare som vi behöver i svensk innebandy. Och minns att jag sa i ett inlägg den 6 november att Jonas borde fått en A-landslagschans innan säsongen är över. Det var rätt många som sa emot. Hmmm...
Pappa Tupp och Mamma Café skall vara mycket stolta.
*****
Apropå Post-SM i innebandy: Det finns ju sån här Freebandy nu för tiden där man får zorra och lägga bollen i olika hål som ger poäng typ. Tänk vilken variant man skulle kunna göra om Posten på SM körde med brevlådor i stället för mål. Och hade luckan öppen. Så kunde man zorra in den.
Mailbandy.
Och dela in SM i herr- och dam:
Male Mailbandy och Female Mailbandy.
Och så kunde man ha en interaktiv variant som man kan spela på nätet:
E-mailbandy.
*****
Min ärade kollega på jobbet, Håkan F, hade en annan variant om man kör IT-SM i innebandy och spelar tvärs över planen i stället:
Bredbandy.
Det kanske märks att vi har samma humor.
*****
En bunt citat till från 1992-2003:
Om man nickade den bollen så skulle huvudet bli nertryckt på axlarna..... Det är det ju i alla fall i och för sig.
Han har en skriftlig varning och två muntliga. I alla fall två uppskrivna muntliga.
Oj, där kunde han fått sin tredje trea av domaren.
Går mina skott in blir det mål.
Han är oerhört lik den där i bröderna Cartwright, han den hjulbenta i ansiktet.
Oj, vad många rådjur! Nej, det var skator...
Ska vattnet också vara under vattenytan, hur ska man kunna göra mål då ?
Siw åkte fast för uthållning.
*****
Saker man kanske kan få höra under Post-SM:
Kalle satt som ett FRIMÄRKE i väggen.
REKOMMENDERAR du nån speciell frislagsvariant?
Fick han ASS på det målet eller?
Han fick två minuter för STÄMPLING.
Första pris är en resa till PORTO.
Jaha, det målet kom ju som ett brev på posten.
Förlåt Hegerfors, ibland kan jag bara inte låta bli...
*****
Nu ska jag duscha. Intresseklubben antecknar febrilt.
*****
Ju längre du sover, ju kortare blir livet
/Nordström/
onsdag 23 april 2008
Före sin tid
Otroligt. Vad sägs om detta? Kan vara det första datainnebandyspelet. Framtaget av Tarkett (!) nån gång mitten/slutet av 90-talet.
.jpg)
Lite fler felsägningar och annat från min citatsamling av innebandyfolk 1993-2003:
- Det blir femkamp den trettiosista
- Han halkade och slog golvet i marken
- Lyssna här ska du få se
- Han var ganska stor för att vara så liten
- Det är mindre kvadratmeter i den här hallen
- Vad händer när buren blir pullknuttad?
- Du är blind och jag är döv då blir vi dövstumma
- Har du haft sista april i halsen
- Vi festade inte, vi drack bara en massa öl
- Du är så smal så du skulle få plats på tre stolar
- Om du inte är snäll så kommer jag att släppa in självmål bakåt
*****
Ovanligt: en tvätt skall hängas. Och en diskmaskin plockas ur. Och alltid mitt i natten.
*****
Man måste lära sig krypa innan man kan gå
/Nordström/
Och så en liten beskrivning hur man spelar:
Och så det roligaste av allt: En epilepsivarning!
Känns som lite tveksam marknadsföring.
Tack Peter "Linken" Lindkvist som hade detta spel kvar och fixade bilderna. Linken är för övrigt också en av legenderna från Falu IBK, och som därmed är en av dom som startade innebandyn i Falun. Respekt!
*****
Knäet känns nästan bra nu och febern är obetydlig. Död åt alla bacillusker!
*****
Barcelona – United 0-0. Fördel United kanske?
*****
*****
Knäet känns nästan bra nu och febern är obetydlig. Död åt alla bacillusker!
*****
Barcelona – United 0-0. Fördel United kanske?
*****
Lite fler felsägningar och annat från min citatsamling av innebandyfolk 1993-2003:
- Det blir femkamp den trettiosista
- Han halkade och slog golvet i marken
- Lyssna här ska du få se
- Han var ganska stor för att vara så liten
- Det är mindre kvadratmeter i den här hallen
- Vad händer när buren blir pullknuttad?
- Du är blind och jag är döv då blir vi dövstumma
- Har du haft sista april i halsen
- Vi festade inte, vi drack bara en massa öl
- Du är så smal så du skulle få plats på tre stolar
- Om du inte är snäll så kommer jag att släppa in självmål bakåt
*****
Ovanligt: en tvätt skall hängas. Och en diskmaskin plockas ur. Och alltid mitt i natten.
*****
Man måste lära sig krypa innan man kan gå
/Nordström/
tisdag 22 april 2008
Oooops!
Dömde en match på Lugnet en gång där det var en spelare som hela tiden satte upp handen i ryggen på motståndarna. Fast självklart tyckte han inte det själv - det är ju den mest klassiska avblåsningen av alla där ingen nånsin gjort det. Och när jag säger hela tiden, så var det verkligen hela tiden. Vi varnade honom, vi blåste frislag mot honom. Han blev till slut utvisad för egna (alltså inte på laget) upprepade förseelser. Trots detta fortsatte han. Satte upp handen i ryggen och tryckte till i varenda närkamp. Och åkte ut två gånger till för detta! Varje gång helt oförstående, hävdandes att han alltid hade båda händerna på klubban och aldrig släppte greppet.
Under hela matchen protesterade han och så även efter. Han kunde absolut inte förstå varför han åkte ut, han hade ju absolut inte gjort nånting. Och tyckte att allt var helt otroligt. Vi lät väl honom bjäbba klart efter matchen och så var det lugnt. Då fick vi se att hemmalaget av någon anledning hade videofilmat matchen. Och då tändes såklart en lampa i Nordströms huvud. Jag bad att få en kopia av filmen, vilket jag också fick. Denna skickade jag sen till spelaren (kollade i telefonkatalogen) som hade åkt ut för dessa upprepade händer i rygg som han absolut inte gjort.
Några dagar efter jag skickat kassetten fick jag ett brev som innehöll ett vitt papper med ett enda ord på.
FÖRLÅT.
*****
Knävärk, illamående och huvudvärk gjorde självklart att jag missade kompisgatheringen på O'Leary's och supermatchen Liverpool - Chelsea.
Såg dock sista 20 minuterna. Och herregud. Vad tänkte John Arne Riise på? Det måste vara årets blunder. Snacka om att förstöra för laget. Både ära och miljoner. Men jag lider något fruktansvärt med honom. Skillnaden mellan 1-0 och 1-1 i såna sammanhang är ofattbart stor.
Jag fick bilden framför av ett klipp från Tom och Jerry där Jerry slår ner Tom i jorden med en klubba.
Så måste Riise ha känt sig.
*****
Lite fler citat från min samling av "grodor" från innebandyfolk 1993-2003:
Krockkudde kan vara bra att ha. Eller skumgummibil.
Jag skulle tappa bort mig själv om jag inte satt ihop.
Nu sitter jag för långt fram, och egentligen för långt bak också.
Det var en tjej som bröt skorven.
Kolla vilken mun, han tuggar som en zebra.
Micke, har du heltäckningsjacka på dig?
Hon bröt en fot i benet.
Målvakten läste spelet .... tyvärr var han analfabet.
Jag är så fruktansvärt förkyld i näsan.
Mamma, nej, jag menar Thomas.
Kan ni skynda er för jag måste ha lite bråttom.
Robban gav mig en abborre i ögat under matchen.
*****
Nu måste jag ta penicillin.
*****
Ingen kan allt, men alla kan något
/Nordström/
Under hela matchen protesterade han och så även efter. Han kunde absolut inte förstå varför han åkte ut, han hade ju absolut inte gjort nånting. Och tyckte att allt var helt otroligt. Vi lät väl honom bjäbba klart efter matchen och så var det lugnt. Då fick vi se att hemmalaget av någon anledning hade videofilmat matchen. Och då tändes såklart en lampa i Nordströms huvud. Jag bad att få en kopia av filmen, vilket jag också fick. Denna skickade jag sen till spelaren (kollade i telefonkatalogen) som hade åkt ut för dessa upprepade händer i rygg som han absolut inte gjort.
Några dagar efter jag skickat kassetten fick jag ett brev som innehöll ett vitt papper med ett enda ord på.
FÖRLÅT.
*****
Knävärk, illamående och huvudvärk gjorde självklart att jag missade kompisgatheringen på O'Leary's och supermatchen Liverpool - Chelsea.
Såg dock sista 20 minuterna. Och herregud. Vad tänkte John Arne Riise på? Det måste vara årets blunder. Snacka om att förstöra för laget. Både ära och miljoner. Men jag lider något fruktansvärt med honom. Skillnaden mellan 1-0 och 1-1 i såna sammanhang är ofattbart stor.
Jag fick bilden framför av ett klipp från Tom och Jerry där Jerry slår ner Tom i jorden med en klubba.
Så måste Riise ha känt sig.
*****
Lite fler citat från min samling av "grodor" från innebandyfolk 1993-2003:
Krockkudde kan vara bra att ha. Eller skumgummibil.
Jag skulle tappa bort mig själv om jag inte satt ihop.
Nu sitter jag för långt fram, och egentligen för långt bak också.
Det var en tjej som bröt skorven.
Kolla vilken mun, han tuggar som en zebra.
Micke, har du heltäckningsjacka på dig?
Hon bröt en fot i benet.
Målvakten läste spelet .... tyvärr var han analfabet.
Jag är så fruktansvärt förkyld i näsan.
Mamma, nej, jag menar Thomas.
Kan ni skynda er för jag måste ha lite bråttom.
Robban gav mig en abborre i ögat under matchen.
*****
Nu måste jag ta penicillin.
*****
Ingen kan allt, men alla kan något
/Nordström/
måndag 21 april 2008
Att åka på en blåsning
Siktade ju på en bloggcomeback i går kväll - men tji fick jag. Hamnade på akuten i går kväll och kom hem halv tre på natten. Mår bättre idag men är fortfarande ganska risig med feber. Åkte på nån j-vla bakteriell infektion i knäet. Blev stort och rött och jättevarmt. Började vid lunch och så blev det bara värre och värre och till slut kunde jag knappt röra benet. En spruta rätt in i knäet och penicillin för 356 kronor senare så var man med någorlunda med i matchen igen. Med det tillägget att det känns som att man blivit överkörd av motståndarnas buss.
*****
Dömde en match en gång, ganska högt upp i seriesystemet, där en kille hela tiden klagade och skulle ha frislag trots att vi hade jättebra fördelar åt hans lag hela tiden och blåste när vi skulle blåsa och blåste inte när vi inte skulle blåsa. Vid ett läge i andra perioden har en av spelarna i killens lag två man hängande på sig på mitt planen men har bollen och vi ropar fördel tydligt och visar fördel tydligt, både jag och brorsan, varpå han slår en underbar genomstickare till en medspelare som kommer helt fri med några meter mot målvakten.
Under hela förloppet har den här killen ropat: blås då! blås frislag då! kom igen nu domarn! Och precis när medspelaren slår passningen till den frie lagkamraten skriker han: nu måste du blåsa domarn!
Då tröttnade jag. Och blåste.
Och så fick dom ett frislag, mitt på planen. Varpå självklart dom andra i laget blev vansinniga och började springa mot mig och gapa. Jag stoppade dom direkt genom att peka på killen som gnällt och sa:
- Skyll inte på mig, skyll på honom där.
Han blev avplockad.
Och sa inte ett ljud under resten av matchen.
*****
Mina två yngsta barn satt och tittade på Teletubbies, detta engelska...program. Har ju sett det då och då, men aldrig reflekterat så där jättemycket över det. Men ju längre jag tittade, desto hårdare slog mig tanken:
Vilken eller vilka droger går dom på som gör Teletubbies?
Man blir nästan rädd. Om Staffan Westerberg var sjuttiotalets hemskaste barnupplevelse måste Teletubbies vara tvåtusentalets hemskaste föräldraupplevelse.
*****
Nånting vi ofta gjorde i det gamla klassiska Falu IBK-gänget (nuvarande IBF Falun) var att ha filmkvällar då vi hyrde några rullar och gick hem till nån och gluttade. Denna lördagkväll var också en sådan och mannen, myten, legenden Tom Wester tog till orda: Okej, jag och Larsa (Håkansson) går hem och fixar till hemma hos mig. Idof, du går och köper chips och läsk. Micke (Norberg) och Per (moi), ni kan väl åka till BP (sååå klassiskt!) och hyra film. Och du Christer (Wikström), du kan väl samla ihop lite fler folk som vill se.
Ja, det kan jag, sa Christer. Och det gjorde han. När han gått några meter mötte han en tant, som var väldigt, väldigt gammal. Som vi aldrig sett förut. Stannade henne, sa hej, och frågade:
- Vill damen följa med hem och se på video?
Jag har aldrig sett en 80-åring gå så fort nån gång.
*****
Änglarna vann mot AIK med 2-0. Very, very important. Och i morgon, om febern och illamåendet släpper, blir det Liverpool - Chelsea på O´Leary's. I ett antal (närmare bestämt 14 stycken) glada vänners lag.
*****
Med en hattstorlek som känns minst ett par nummer för trångt säger jag - God Natt!
*****
Tänk på vad du säger, så du inte säger vad du tänker
/Nordström/
*****
Dömde en match en gång, ganska högt upp i seriesystemet, där en kille hela tiden klagade och skulle ha frislag trots att vi hade jättebra fördelar åt hans lag hela tiden och blåste när vi skulle blåsa och blåste inte när vi inte skulle blåsa. Vid ett läge i andra perioden har en av spelarna i killens lag två man hängande på sig på mitt planen men har bollen och vi ropar fördel tydligt och visar fördel tydligt, både jag och brorsan, varpå han slår en underbar genomstickare till en medspelare som kommer helt fri med några meter mot målvakten.
Under hela förloppet har den här killen ropat: blås då! blås frislag då! kom igen nu domarn! Och precis när medspelaren slår passningen till den frie lagkamraten skriker han: nu måste du blåsa domarn!
Då tröttnade jag. Och blåste.
Och så fick dom ett frislag, mitt på planen. Varpå självklart dom andra i laget blev vansinniga och började springa mot mig och gapa. Jag stoppade dom direkt genom att peka på killen som gnällt och sa:
- Skyll inte på mig, skyll på honom där.
Han blev avplockad.
Och sa inte ett ljud under resten av matchen.
*****
Mina två yngsta barn satt och tittade på Teletubbies, detta engelska...program. Har ju sett det då och då, men aldrig reflekterat så där jättemycket över det. Men ju längre jag tittade, desto hårdare slog mig tanken:
Vilken eller vilka droger går dom på som gör Teletubbies?
Man blir nästan rädd. Om Staffan Westerberg var sjuttiotalets hemskaste barnupplevelse måste Teletubbies vara tvåtusentalets hemskaste föräldraupplevelse.
*****
Nånting vi ofta gjorde i det gamla klassiska Falu IBK-gänget (nuvarande IBF Falun) var att ha filmkvällar då vi hyrde några rullar och gick hem till nån och gluttade. Denna lördagkväll var också en sådan och mannen, myten, legenden Tom Wester tog till orda: Okej, jag och Larsa (Håkansson) går hem och fixar till hemma hos mig. Idof, du går och köper chips och läsk. Micke (Norberg) och Per (moi), ni kan väl åka till BP (sååå klassiskt!) och hyra film. Och du Christer (Wikström), du kan väl samla ihop lite fler folk som vill se.
Ja, det kan jag, sa Christer. Och det gjorde han. När han gått några meter mötte han en tant, som var väldigt, väldigt gammal. Som vi aldrig sett förut. Stannade henne, sa hej, och frågade:
- Vill damen följa med hem och se på video?
Jag har aldrig sett en 80-åring gå så fort nån gång.
*****
Änglarna vann mot AIK med 2-0. Very, very important. Och i morgon, om febern och illamåendet släpper, blir det Liverpool - Chelsea på O´Leary's. I ett antal (närmare bestämt 14 stycken) glada vänners lag.
*****
Med en hattstorlek som känns minst ett par nummer för trångt säger jag - God Natt!
*****
Tänk på vad du säger, så du inte säger vad du tänker
/Nordström/
lördag 19 april 2008
Återigen en ofrivillig paus
Sitter och kämpar med lottningen för Viking Line Cup som slog anmälningsrekord med nästan hundra lag. Nånstans kring 360 lag är anmälda. Att göra lottningen detta år är ingen lek kan jag säga. Är redan uppe i 25 timmars arbete...
Därför har det blivit ett blogguppehåll, och nu bara en nödblogg. Inte ens en attackblogg, som Limmet skulle sagt.
Siktar på riktig comeback i morgon kväll.
*****
Han dock slötitta lite på SM-finalerna idag. Tyckte Warberg vann rättvist. Damfinalen avgjordes, som jag tyckte, på slarv från Balrog. Ett rejält felpass vid 3-3 och ett mycket dåligt byte vid 4-3.
Den övriga sportvärlden är jag helt ovetande om just nu. Den får vänta.
*****
Annars längtar jag till Liverpool - Chelsea på O'Leary's på tisdag i goda vänners lag samt ett party den 17 maj.
*****
Nu skall ett slutspel konstrueras.
N8 N8!
*****
Morgonstund har guld i mun
/Nordström/
Därför har det blivit ett blogguppehåll, och nu bara en nödblogg. Inte ens en attackblogg, som Limmet skulle sagt.
Siktar på riktig comeback i morgon kväll.
*****
Han dock slötitta lite på SM-finalerna idag. Tyckte Warberg vann rättvist. Damfinalen avgjordes, som jag tyckte, på slarv från Balrog. Ett rejält felpass vid 3-3 och ett mycket dåligt byte vid 4-3.
Den övriga sportvärlden är jag helt ovetande om just nu. Den får vänta.
*****
Annars längtar jag till Liverpool - Chelsea på O'Leary's på tisdag i goda vänners lag samt ett party den 17 maj.
*****
Nu skall ett slutspel konstrueras.
N8 N8!
*****
Morgonstund har guld i mun
/Nordström/
tisdag 15 april 2008
Yoghurt med banansmak - numera ingen favorit
På den gamla Falu IBK-tiden åkte vi som tradition på lite olika cuper, Tournament of Åland på Åland (nähä?) och Dumleslaget i Göteborg. Detta medförde vissa återkommande traditioner. I Dumleslaget innebar detta ätartävling.I två olika klasser. Endera banan eller liten yoghurtburk (typ Bärry). Tävlingen gick helt enkelt ut på att äta upp så fort som möjligt. Bananen delade man i två delar, åt den ena halvan på tvären och den andra på längden. Yoghurtburken var en drickning plus ett skrap med sked.
Några var superba, några lyckades ganska bra, några misslyckades. Och några kräktes. Många försök och hetsningar gjordes. Bäst på detta var Peter "The Big Kahuna" Bergestål, Adam "Strumpan" Grane och The Brothers of Talk, tvillingarna Kruse, Jakob och Martin (inte så konstigt med de munnarna). Till slut var rekordtiden på yoghurtburk nere på strax över sekunden, med Bergestål som innehavare. Grane skulle dock göra ett sista rekordförsök med en Bärry.
Han hällde i, gjorde ett skrap med skeden och tittade upp. Helt likblek. Lutade sig lätt framåt varpå allt rann tillbaka i muggen. Ändå upp till kanten.
Det var helt enkelt - fullt.
Sa jag att Hemköp brukade sponsra våra resor?
*****
Apropå Åland: ett år när vi skulle åka dit fick Mannen-Myten-Travdåren, the living legend, Patrik "Idof" Idofson, in en trippel. Dock inte på oddset. Han lyckades med att ha ont i knäet, vara åksjuk (på bussen) och vara sjösjuk (på färjan). Under båtresan låg han på golvet runt ett hörn. Varpå självklart kommentarerna haglade.
- Idof, ska vi gå och äta?
- Idof, ska vi gå ut på däck?
- Idof, vill du ha en öl?
- Idof, dom behöver nån som kör färjan!
Han var blek som ett vitt A4-papper. Med de blå jeansen och en blå T-shirt såg han ut som en finsk flagga.
*****
Hoppas 42-åringen brinner i helvetet. Flera gånger om.
*****
Man mår illa när man ser presskonferensen efter matchen mellan Hammarby och AIK och ingen pratar om fansens uppträdande utan bara om matchen och taktik och annat.
Och helt makalöst otroligt att Dulee Johnson och Bojan Djordic försvarar vad AIK-fansen gjorde.
IQ fiskmås.
Högst.
*****
Alltså, allvarligt: är det nån som kommer ihåg att det fanns en klubba som hette Spindel? Inte jag i alla fall. Och ändå har jag rätt bra minne.
Några var superba, några lyckades ganska bra, några misslyckades. Och några kräktes. Många försök och hetsningar gjordes. Bäst på detta var Peter "The Big Kahuna" Bergestål, Adam "Strumpan" Grane och The Brothers of Talk, tvillingarna Kruse, Jakob och Martin (inte så konstigt med de munnarna). Till slut var rekordtiden på yoghurtburk nere på strax över sekunden, med Bergestål som innehavare. Grane skulle dock göra ett sista rekordförsök med en Bärry.
Han hällde i, gjorde ett skrap med skeden och tittade upp. Helt likblek. Lutade sig lätt framåt varpå allt rann tillbaka i muggen. Ändå upp till kanten.
Det var helt enkelt - fullt.
Sa jag att Hemköp brukade sponsra våra resor?
*****
Apropå Åland: ett år när vi skulle åka dit fick Mannen-Myten-Travdåren, the living legend, Patrik "Idof" Idofson, in en trippel. Dock inte på oddset. Han lyckades med att ha ont i knäet, vara åksjuk (på bussen) och vara sjösjuk (på färjan). Under båtresan låg han på golvet runt ett hörn. Varpå självklart kommentarerna haglade.
- Idof, ska vi gå och äta?
- Idof, ska vi gå ut på däck?
- Idof, vill du ha en öl?
- Idof, dom behöver nån som kör färjan!
Han var blek som ett vitt A4-papper. Med de blå jeansen och en blå T-shirt såg han ut som en finsk flagga.
*****
Hoppas 42-åringen brinner i helvetet. Flera gånger om.
*****
Man mår illa när man ser presskonferensen efter matchen mellan Hammarby och AIK och ingen pratar om fansens uppträdande utan bara om matchen och taktik och annat.
Och helt makalöst otroligt att Dulee Johnson och Bojan Djordic försvarar vad AIK-fansen gjorde.
IQ fiskmås.
Högst.
*****
Alltså, allvarligt: är det nån som kommer ihåg att det fanns en klubba som hette Spindel? Inte jag i alla fall. Och ändå har jag rätt bra minne.
Tydligen, beviset finns ju här ovan. Nån gång på 90-talet. Helsidesannons i Innebandytidningen till och med.
Undrar om det var lätt att näta med den?
*****
Lite flera citat ur min lilla samling av blunders och annat av innebandyfolk 1993-2003:
- Vi hade ingen vilja, de var mer villiga än oss
- Jag har fått kalops mellan tänderna, jag var tvungen att köpa en lott för att få ut dem
- Nu är det din tur att säga en huvudstad!
- Cypern, nej jag menar månen ...
- Jag har några blommor som inte har dött fast jag inte har tvättat dom
- Jag höll nästan på att skita på mig själv
- Vad är det som händer i min röst?
- Inget stort F på Idre va?
- Och detta iförd endast bar överkropp
More to come...
*****
Apropå citat, och ett ganska vasst sådant. Vi vet ju vad Peter "The Big Kahuna" Bergestål går för när det gäller att snacka. Ett antal dräpare har ju publicerats här i bloggen tidigare. En gång när vi dömde en match kom det fram en spelare till Peter:
- Det är mycket misstag nu domarn.
Peter tittar på honom och säger lugnt:
- Jag ser bara ett...
Ridå.
*****
Gumman jobbar återigen kväll men nu närmar det sig hemkomst. Mañana!
*****
Varje utgång är en ingång till något annat
/Nordström/
måndag 14 april 2008
Klassiska domarpar, och så lite citat
Är inne på min 21:a (herregud!) säsong som domare. Många kollegor har passerat revy genom åren. Jag tror att jag dömt med över 130 olika domare. Jag anser, men det är min personliga åsikt, att domarkåren var betydligt bättre förr. Då, då domarna var hårda mot dom hårda (och vågade vara det!) och hade betydligt bättre spelförståelse och en nivå som alltid var jämn från match till match, från period till period. Man visste alltid vad man fick.
Som en hyllning till domarkåren, som den en gång var, kommer därför en bunt legendariska domarpar från 80- och 90-talet:
Håkan Nordström/Peter Bergestål, Falun
Kalle Seiler/Gert Olofsson, Sandviken
Göran Berg/Rolf Nåmark, Stockholm
Glenn Nyhlén/Pelle Hellberg, Göteborg (Avesta)
Roger Nyström/Janne Birkebo, Stockholm
Tony Thuresson/Michael Walkert, Karlstad
Jan Ögren/Tomas Eriksson, Göteborg
Magnus Athley/Anders Lindqvist, Växjö
Magnus Johansson/Robert Pettersson, Skene/Hyssna
Anders Björnåsen/Jan-Inge Forsberg, Göteborg
Jan-Åke Westerlund/Sture Westerlund, Ramvik
Bo Lundberg/Jan Engman, Sandviken
Christer Larsson/Kjell Persson, Stockholm
Lasse Granqvist/Sven Hammerin, Stockholm
Anders Lundqvist/Micael Fasth, Karlstad
Anders Ask/Åke Carlén, Mariestad
Ove Karlefjärd/Per-Åke Larsson, Billingsfors/Åmål
Jakob Ruben/Ulf Nilsson, Linköping
Tomas Haglund/Bjarne Wesenlund, Dingle/Trollhättan
Urban Henriksson/Dennis Wall, Östersund
Magnus Nordahl/Ulf Rehnfeldt, Sandviken/Gävle
Pontus Berger/Jonas Forsberg, Göteborg
Anders Löfgren/Jessica Toumila, Hudiksvall
Bröderna Adamsson, Åmål
Har säkert glömt en massa...
Det gick aldrig åt pipan med dessa...
*****
Medan jag är igång kan jag väl lika gärna droppa lite fler grodor och sälfegningar, nej jag menar felsägningar, hämtade ur min 40-sidiga bok med citat av innebandyfolk under åren 1993-2003:
- "Ni är ett lag fullt av lag"
- "Var är dina shorts?"
- "Dom har exploderat"
- "När jag var liten hade jag en låtsaskompis som hette Edit och som bodde i väggen"
- "När jag klev ur bussen blåste det så mycket så då trodde jag det skulle komma en sån där torped"
- "Jag skulle vilja gå på fotboll ikväll nu när jag är så snygg i håret"
- "Övertrakasserade konton"
- "På vänster dräktarm och på vänster uppvärmningsjacka"
- "Kom igen gubbar, nu spelar vi" - domare (i dammatch)
- "Då joggar vi ner två varv, två tuffa varav ett är lätt"
- "På sommaren måste man ha T-shirt, annars fryser man ihjäl på vintern!
- "Idag skall vi ha lätt träning, men hård och intensiv"
There will be more...
*****
Anmälda lag till Viking Line Cup är nu över 340. Helt sjukt. Det lär inte bli många timmar sömn den helgen inte...
*****
Nu kom frugan hem från jobbet, så nu ska jag vara trevlig.
*****
Erfarenhet är inte vad som händer dig, det är vad du gör med det som händer dig
/Nordström/
Som en hyllning till domarkåren, som den en gång var, kommer därför en bunt legendariska domarpar från 80- och 90-talet:
Håkan Nordström/Peter Bergestål, Falun
Kalle Seiler/Gert Olofsson, Sandviken
Göran Berg/Rolf Nåmark, Stockholm
Glenn Nyhlén/Pelle Hellberg, Göteborg (Avesta)
Roger Nyström/Janne Birkebo, Stockholm
Tony Thuresson/Michael Walkert, Karlstad
Jan Ögren/Tomas Eriksson, Göteborg
Magnus Athley/Anders Lindqvist, Växjö
Magnus Johansson/Robert Pettersson, Skene/Hyssna
Anders Björnåsen/Jan-Inge Forsberg, Göteborg
Jan-Åke Westerlund/Sture Westerlund, Ramvik
Bo Lundberg/Jan Engman, Sandviken
Christer Larsson/Kjell Persson, Stockholm
Lasse Granqvist/Sven Hammerin, Stockholm
Anders Lundqvist/Micael Fasth, Karlstad
Anders Ask/Åke Carlén, Mariestad
Ove Karlefjärd/Per-Åke Larsson, Billingsfors/Åmål
Jakob Ruben/Ulf Nilsson, Linköping
Tomas Haglund/Bjarne Wesenlund, Dingle/Trollhättan
Urban Henriksson/Dennis Wall, Östersund
Magnus Nordahl/Ulf Rehnfeldt, Sandviken/Gävle
Pontus Berger/Jonas Forsberg, Göteborg
Anders Löfgren/Jessica Toumila, Hudiksvall
Bröderna Adamsson, Åmål
Har säkert glömt en massa...
Det gick aldrig åt pipan med dessa...
*****
Medan jag är igång kan jag väl lika gärna droppa lite fler grodor och sälfegningar, nej jag menar felsägningar, hämtade ur min 40-sidiga bok med citat av innebandyfolk under åren 1993-2003:
- "Ni är ett lag fullt av lag"
- "Var är dina shorts?"
- "Dom har exploderat"
- "När jag var liten hade jag en låtsaskompis som hette Edit och som bodde i väggen"
- "När jag klev ur bussen blåste det så mycket så då trodde jag det skulle komma en sån där torped"
- "Jag skulle vilja gå på fotboll ikväll nu när jag är så snygg i håret"
- "Övertrakasserade konton"
- "På vänster dräktarm och på vänster uppvärmningsjacka"
- "Kom igen gubbar, nu spelar vi" - domare (i dammatch)
- "Då joggar vi ner två varv, två tuffa varav ett är lätt"
- "På sommaren måste man ha T-shirt, annars fryser man ihjäl på vintern!
- "Idag skall vi ha lätt träning, men hård och intensiv"
There will be more...
*****
Anmälda lag till Viking Line Cup är nu över 340. Helt sjukt. Det lär inte bli många timmar sömn den helgen inte...
*****
Nu kom frugan hem från jobbet, så nu ska jag vara trevlig.
*****
Erfarenhet är inte vad som händer dig, det är vad du gör med det som händer dig
/Nordström/
Knack-Knack
I början på 90-talet var vi ofta till Åland (både på träningsläger och cuper) med Falu IBK, vilket var mycket trevliga upplevelser. Den som hjälpte oss med detta var den mycket sympatiske ålänningen Jani Westerlund, duktig spelare och ledare. Jag tror till och med han spelade i Schweiz några säsonger.
Detta var på ett av träningslägren under en höst. Min bror Håkan som var med som ledare för damlaget skulle ta en kvällspromenad med en av målvakterna i damlaget. Vi tänkte väl inte mer på det. Vi andra förberedde oss för morgondagens träningar och gick och la oss. När klockan ringde vid sju morgonen därpå gick jag och Tommy Jernberg (som var tränare för herrlaget) upp för att väcka alla spelarna.
Tommy säger plötsligt: titta, "Håkan står utanför dörren till hallen!" Jag svarar: "nej, det gör han inte, han ligger och sover."
Det gjorde han inte.
Promenaden hade blivit lite längre än vad dom avsett, och när de kom tillbaka till hallen var det släckt - och låst. De hade knackat och knackat och ropat. Men ingen hade hört nåt.
Vilket innebar att Håkan och Sofia (som målvakten hette) tillbringade en hel natt tillsammans. UTANFÖR Vikingahallen. Klockan fem var alla samtalsämnen uttömda. Då började dom kolla om linjerna var raka på fotbollsplanen. Klockan sex började måsarna vakna och flyga runt. Sen vaknade vi. Och då fick dom komma in. Trötta och frusna.
Behöver jag säga att detta var en av de saker som togs upp IBK-avslutningen i maj? Knappast. Då spelade vi ett antal träffande (som vi andra tyckte) låtar för Håkan och Sofia:
Hänger utanför din dörr
Close your eyes
When the night comes
och sist, den perfekta avslutningen
Keep on knockin' but can't come in...
*****
'Pool tog en viktig seger idag i jakten på en CL-plats även nästa säsong: 3-1 på Blackburn.
*****
Dalarna tog silver för F17 i distriktslags-SM. Stort grattis till spelarna och ledarna!
*****
Brukar varje kväll läsa 3-4 såna där små Pixiböcker (har funnits i hundra år, kostar en tia) för vår lilla fyraåriga prinsessa Ella. I en av dessa under gårdagskvällens läsning hette tre hundar:
Brad, Pitt och Bull.
Oemotståndligt roligt.
- Pappa, vad skrattar du åt?
*****
Peter "The Big Kahuna" Bergestål och hans Kingsgården lyckades slå ett ungt Strömsbro (där alla kunde varit minst söner till spelarna i Kings) i kvalet om en eventuell division 3-plats. Framtiden får utvisa vad som händer. Starkt gjort av Kings dock, oavsett vad det leder till.
*****
Den som sig i leken ger, får leken tåla.
/Nordström/
Detta var på ett av träningslägren under en höst. Min bror Håkan som var med som ledare för damlaget skulle ta en kvällspromenad med en av målvakterna i damlaget. Vi tänkte väl inte mer på det. Vi andra förberedde oss för morgondagens träningar och gick och la oss. När klockan ringde vid sju morgonen därpå gick jag och Tommy Jernberg (som var tränare för herrlaget) upp för att väcka alla spelarna.
Tommy säger plötsligt: titta, "Håkan står utanför dörren till hallen!" Jag svarar: "nej, det gör han inte, han ligger och sover."
Det gjorde han inte.
Promenaden hade blivit lite längre än vad dom avsett, och när de kom tillbaka till hallen var det släckt - och låst. De hade knackat och knackat och ropat. Men ingen hade hört nåt.
Vilket innebar att Håkan och Sofia (som målvakten hette) tillbringade en hel natt tillsammans. UTANFÖR Vikingahallen. Klockan fem var alla samtalsämnen uttömda. Då började dom kolla om linjerna var raka på fotbollsplanen. Klockan sex började måsarna vakna och flyga runt. Sen vaknade vi. Och då fick dom komma in. Trötta och frusna.
Behöver jag säga att detta var en av de saker som togs upp IBK-avslutningen i maj? Knappast. Då spelade vi ett antal träffande (som vi andra tyckte) låtar för Håkan och Sofia:
Hänger utanför din dörr
Close your eyes
When the night comes
och sist, den perfekta avslutningen
Keep on knockin' but can't come in...
*****
'Pool tog en viktig seger idag i jakten på en CL-plats även nästa säsong: 3-1 på Blackburn.
*****
Dalarna tog silver för F17 i distriktslags-SM. Stort grattis till spelarna och ledarna!
*****
Brukar varje kväll läsa 3-4 såna där små Pixiböcker (har funnits i hundra år, kostar en tia) för vår lilla fyraåriga prinsessa Ella. I en av dessa under gårdagskvällens läsning hette tre hundar:
Brad, Pitt och Bull.
Oemotståndligt roligt.
- Pappa, vad skrattar du åt?
*****
Peter "The Big Kahuna" Bergestål och hans Kingsgården lyckades slå ett ungt Strömsbro (där alla kunde varit minst söner till spelarna i Kings) i kvalet om en eventuell division 3-plats. Framtiden får utvisa vad som händer. Starkt gjort av Kings dock, oavsett vad det leder till.
*****
Den som sig i leken ger, får leken tåla.
/Nordström/
torsdag 10 april 2008
Nöden har ingen lag
SM-final, 90-talet; St Ilians i Västerås, Tomasgården mot Lockerud. Enormt publiktryck, hallen tog ca 1200 men det var säkert 1500 där. Gick knappt att hoppa över sargen. Alldeles i början på andra perioden, Lockerud körde runt på sina 7-8 gubbar, Tomasgården kämpade på. Rätt som det är så är det plötsligt sex spelare från Tomasgården på planen. Jag blåser av och tar utvisning pga för många spelare på banan.
Det blir, av nån anledning, ett himla liv.
Det visar sig att den sjätte spelaren inte deltagit i spelet. Han hade blivit så kissnödig i paus att han var tvungen att stanna kvar i omklädningsrummet. När han sen skulle upp fanns det pga den stora publiken ingen plats att gå på så han var tvungen att gå först genom Lockeruds bås och sen på planen utanför seket och över till sitt bås.
På det viset såg det ut som de hade för många spelare. Men vi löste den situationen också. Trots betydelsen av matchen och det enorma publiktrycket. Ibland är det bra att vara lugn och säker på sig själv. Vi tog ett snack med kaptenerna och Vaara, Esa, Keijo och de andra i Lockerud köpte att vi inte tog utvisning. Vi fick till och med speakern att tala om vad som hade hänt. Hemmapubliken köpte det också då.
Sen körde vi på och jag tror vi löste resten av matchen bra. Trots att jag var tvungen att plocka en i varje lag på 2+10 (varför ska man vara feg bara för att det är SM-final? Aldrig!) för att de kallade varandra diverse mindre trevliga saker. Men de köpte det också. Eller rättare sagt jag vet att det gick bra för de bägge lagen och domarkommittén gav oss (enligt den tidens bedömningssystem, 1-5 i olika punkter) 4,54 i snittbetyg.
I alla fall hyfsat för att vara en SM-final.
Men, och här kommer kontentan av hela historien: Man vet aldrig vad man kan råka ut för - och vad som är orsaken - när man dömer en innebandymatch. Och det är just det som är charmen med att vara domare - att anta och klara utmaningar.
*****
Ikväll tog sagan om Pang-Pang-Täby slut. Tyvärr.
*****
Falu BS har åkt ur allsvenskan i bandy. Mora IK åkte ur elitserien i ishockey och Leksands IF misslyckades med att ta sig dit. Falu IF åkte ur division 1 i hockey. Det högsta vi har i fotboll i distriktet är division 1.
Det innebär att innebandyn (tillsammans med Avesta/Brovallens damer i handboll) är den enda idrott vi har kvar på elitnivå i Dalarna. Och innebandyn har elitlag på både herr- och damsidan. Stort. Och om man för, säg, femton år sen hade sagt att det skulle bli så hade man med största säkerhet blivit utskrattad. Och antagligen inspärrad.
*****
CJ påpekar angående mitt förra inlägg om att ingen ville åka till Östra skolan i Grängesberg: att egentligen ville alla åka dit. Okej, stället var ett riktigt kultställe, så det var nog inte det som var problemet. Problemet låg i att de alltid hade hemmamatcher på fredagskvällar. Och alltid två stycken (herr och dam eller herr och U) med start 20:00 och 22:00. Vilket innebar att man var hemma vid ca ett på natten. The Big Kahuna (Bergestål) och jag älskade dock hallen, folket, atmosfären och framför allt, korven med mos och halv räksallad (dubbel räksallad på Kahuna) på tågstationen efteråt. Tradition!
*****
Går och väntar på Viking Line Cup 1-4 maj som jag antagligen skall vara tävlingsledare för. Intresset är rekordstort och i dagsläget är ca 325 lag anmälda. Skulle det bli så och alla anmälda lag kommer så är det ett rekord på spelande lag med nästan 60 lag! Ofattbart. Men nånstans tror jag man måste sätta en gräns för att kvantiteten inte ska gå ut över kvaliteten. Och den gränsen tror jag går vid ungefär 300 lag, annars finns det risk att man varken orkar eller kan arrangera turneringen på ett bra sätt om den blir för stor.
Men det är imponerande att det finns sånt intresse. Speciellt med tanke på att en del föreningar inte ens får ihop åtta lag till en cup. Eller tycker att 32 lag är jäääättemycket.
325 lag, osannolikt.
*****
Finger-Bengt, min gamle Falu IBK-kamrat och vän, hade en klassisk gammal vit Folka, en Bubbla. Den finns med i många historier, till exempel den gången när Bengan jobbade på fritidsgården i Norslund (där föddes faluinnebandyn!) och en av gårdsbesökarna frågade om han fick åka skateboard på Bengans Folka. Bengan trodde han skojade och sa ja med ett skratt. Varpå killen går ut och gör det. Ni skulle sett Bengans min...
Men skojigast var nog när Bengan skulle skjutsa hem mig efter en träning och skulle stajla lite när han skulle släppa av mig. Det var vinter och han tyckte att han skulle göra en handbromssladd utanför mitt hus. Vilket han också gjorde. Vilket fick till följd att passagerardörren öppnade sig och att jag och bilstereon (!) ramlade ur bilen och ner på snön.
Bengan i ett nötskal. Men härlig är han!
Just ja, jag glömde säga att jag bodde mitt emot polishuset.
*****
Stevie Wonders startmeny:
*****
Tvätt klar, måste hängas.
*****
Så länge man inte ger upp har man ingenting förlorat
/Nordström/
Det blir, av nån anledning, ett himla liv.
Det visar sig att den sjätte spelaren inte deltagit i spelet. Han hade blivit så kissnödig i paus att han var tvungen att stanna kvar i omklädningsrummet. När han sen skulle upp fanns det pga den stora publiken ingen plats att gå på så han var tvungen att gå först genom Lockeruds bås och sen på planen utanför seket och över till sitt bås.
På det viset såg det ut som de hade för många spelare. Men vi löste den situationen också. Trots betydelsen av matchen och det enorma publiktrycket. Ibland är det bra att vara lugn och säker på sig själv. Vi tog ett snack med kaptenerna och Vaara, Esa, Keijo och de andra i Lockerud köpte att vi inte tog utvisning. Vi fick till och med speakern att tala om vad som hade hänt. Hemmapubliken köpte det också då.
Sen körde vi på och jag tror vi löste resten av matchen bra. Trots att jag var tvungen att plocka en i varje lag på 2+10 (varför ska man vara feg bara för att det är SM-final? Aldrig!) för att de kallade varandra diverse mindre trevliga saker. Men de köpte det också. Eller rättare sagt jag vet att det gick bra för de bägge lagen och domarkommittén gav oss (enligt den tidens bedömningssystem, 1-5 i olika punkter) 4,54 i snittbetyg.
I alla fall hyfsat för att vara en SM-final.
Men, och här kommer kontentan av hela historien: Man vet aldrig vad man kan råka ut för - och vad som är orsaken - när man dömer en innebandymatch. Och det är just det som är charmen med att vara domare - att anta och klara utmaningar.
*****
Ikväll tog sagan om Pang-Pang-Täby slut. Tyvärr.
*****
Falu BS har åkt ur allsvenskan i bandy. Mora IK åkte ur elitserien i ishockey och Leksands IF misslyckades med att ta sig dit. Falu IF åkte ur division 1 i hockey. Det högsta vi har i fotboll i distriktet är division 1.
Det innebär att innebandyn (tillsammans med Avesta/Brovallens damer i handboll) är den enda idrott vi har kvar på elitnivå i Dalarna. Och innebandyn har elitlag på både herr- och damsidan. Stort. Och om man för, säg, femton år sen hade sagt att det skulle bli så hade man med största säkerhet blivit utskrattad. Och antagligen inspärrad.
*****
CJ påpekar angående mitt förra inlägg om att ingen ville åka till Östra skolan i Grängesberg: att egentligen ville alla åka dit. Okej, stället var ett riktigt kultställe, så det var nog inte det som var problemet. Problemet låg i att de alltid hade hemmamatcher på fredagskvällar. Och alltid två stycken (herr och dam eller herr och U) med start 20:00 och 22:00. Vilket innebar att man var hemma vid ca ett på natten. The Big Kahuna (Bergestål) och jag älskade dock hallen, folket, atmosfären och framför allt, korven med mos och halv räksallad (dubbel räksallad på Kahuna) på tågstationen efteråt. Tradition!
*****
Går och väntar på Viking Line Cup 1-4 maj som jag antagligen skall vara tävlingsledare för. Intresset är rekordstort och i dagsläget är ca 325 lag anmälda. Skulle det bli så och alla anmälda lag kommer så är det ett rekord på spelande lag med nästan 60 lag! Ofattbart. Men nånstans tror jag man måste sätta en gräns för att kvantiteten inte ska gå ut över kvaliteten. Och den gränsen tror jag går vid ungefär 300 lag, annars finns det risk att man varken orkar eller kan arrangera turneringen på ett bra sätt om den blir för stor.
Men det är imponerande att det finns sånt intresse. Speciellt med tanke på att en del föreningar inte ens får ihop åtta lag till en cup. Eller tycker att 32 lag är jäääättemycket.
325 lag, osannolikt.
*****
Finger-Bengt, min gamle Falu IBK-kamrat och vän, hade en klassisk gammal vit Folka, en Bubbla. Den finns med i många historier, till exempel den gången när Bengan jobbade på fritidsgården i Norslund (där föddes faluinnebandyn!) och en av gårdsbesökarna frågade om han fick åka skateboard på Bengans Folka. Bengan trodde han skojade och sa ja med ett skratt. Varpå killen går ut och gör det. Ni skulle sett Bengans min...
Men skojigast var nog när Bengan skulle skjutsa hem mig efter en träning och skulle stajla lite när han skulle släppa av mig. Det var vinter och han tyckte att han skulle göra en handbromssladd utanför mitt hus. Vilket han också gjorde. Vilket fick till följd att passagerardörren öppnade sig och att jag och bilstereon (!) ramlade ur bilen och ner på snön.
Bengan i ett nötskal. Men härlig är han!
Just ja, jag glömde säga att jag bodde mitt emot polishuset.
*****
Stevie Wonders startmeny:
*****
Tvätt klar, måste hängas.
*****
Så länge man inte ger upp har man ingenting förlorat
/Nordström/
onsdag 9 april 2008
God natt!
Jag och Peter "The Big Kahuna" Bergestål var som jag tidigare berättat ofta i klassiska Östra skolan i Grängesberg (ingen annan ville åka dit) och dömde på fredagskvällar. Så var det också den här kvällen och vi var mitt uppe i en match.
Innan jag går vidare , backar vi bandet lite. Nån helg före hade en protest inlämnats efter en match då en del av lyset slocknar i hallen. Domarna hann inte blåsa av och ena laget gjorde mål och efter det blev det en himla palaver.
Tillbaka till matchen i Grängesberg. Peter hoppar undan för ett par spelare som kämpar om bollen, upp på en bänk och - släcker lyset i hallen med armbågen! Vi måste båda ha haft protesten för nån vecka sen i minnet för jag lovar två saker:
Aldrig har någon tänt ett lyse så fort som Peter gjorde då.
Aldrig har jag blåst av en match så fort som jag gjorde då.
Det var knappt nån som han fatta vad som hände.
*****
Kanske, kanske är jag på väg att ta upp tränarkarriären igen. Måste ta en diskussion med min underbara hustru. Det skulle vara otroligt kul för suget finns där igen men frågan är om det går att pussla ihop. Nånstans långt där inne finns det en längtan att döma på förbundet igen också. Och då snackar vi inte division 2-nivå... Men vägen dit tar förmodligen för lång tid och man är ju inte direkt ung längre...
*****
I en magisk fotbollsmatch igår (en av de bästa jag sett på länge) gick 'Pool vidare i CL genom att slå ut Arsenal. Ett fantastiskt mål av Magica-Torres, ett superinhopp av Ryan Babel och en iskall straff av Gerrard såg till att man får vara med om fler fester. Go Reds! Lite synd om Gunners var det dock...
*****
Till nästa gång!
*****
Under ytan är vi alla små
/Nordström/
Innan jag går vidare , backar vi bandet lite. Nån helg före hade en protest inlämnats efter en match då en del av lyset slocknar i hallen. Domarna hann inte blåsa av och ena laget gjorde mål och efter det blev det en himla palaver.
Tillbaka till matchen i Grängesberg. Peter hoppar undan för ett par spelare som kämpar om bollen, upp på en bänk och - släcker lyset i hallen med armbågen! Vi måste båda ha haft protesten för nån vecka sen i minnet för jag lovar två saker:
Aldrig har någon tänt ett lyse så fort som Peter gjorde då.
Aldrig har jag blåst av en match så fort som jag gjorde då.
Det var knappt nån som han fatta vad som hände.
*****
Kanske, kanske är jag på väg att ta upp tränarkarriären igen. Måste ta en diskussion med min underbara hustru. Det skulle vara otroligt kul för suget finns där igen men frågan är om det går att pussla ihop. Nånstans långt där inne finns det en längtan att döma på förbundet igen också. Och då snackar vi inte division 2-nivå... Men vägen dit tar förmodligen för lång tid och man är ju inte direkt ung längre...
*****
I en magisk fotbollsmatch igår (en av de bästa jag sett på länge) gick 'Pool vidare i CL genom att slå ut Arsenal. Ett fantastiskt mål av Magica-Torres, ett superinhopp av Ryan Babel och en iskall straff av Gerrard såg till att man får vara med om fler fester. Go Reds! Lite synd om Gunners var det dock...
*****
Till nästa gång!
*****
Under ytan är vi alla små
/Nordström/
måndag 7 april 2008
Jag tror vi avvaktar lite
Under en period efter det att jag slutat döma på den nivån själv gjorde jag en del uppdrag som domarobservatör i elitserien. Nån gång mot slutet av 90-talet skulle jag observera bröderna Öberg (jo, en av dom är den Stefan som dömer nu i elitserien) i en match på Lugnet mellan IBF Falun och Fornudden. Vill från början tala om att de gjorde en bra match men däremot hände en grej som är riktig klassisk.
Matchen är ganska jämn och i mitten av andra perioden får en spelare i IBF Falun, som det ser ut, bollen på handen, spelet går vidare, en faluspelare ligger, som det ser ut, ned och täcker, domarnas händer åker upp för avvaktande, Fornudden tar ut målvakten och spelar i 45 sekunder sex mot fem. När IBF Falun bryter, blåser domarna av och visar ut en spelare i -
Fornudden! För protest. Snacka om palaver...
Grejen var den att det enligt domarnas bedömning varken varit hands eller liggande spel på Falun och så hade nån spelare i Udden reagerat och protesterat och då åkte handen upp. Det vara bara som Öbergarna sa efteråt: "vi fick en fullständig blackout".
Kan man lugnt säga.
Men resten av matchen gick bra och det är väl tur man kan få göra misstag ibland.
*****
En annan rolig händelse var den i början på 90-talet när återigen IBF Falun spelade en avgörande match på Lugnet om att gå upp i elitserien. Den gången var legendaren Karl-Heinz "Kalle" Seiler domarobservatör. Om vi säger så här: domarparet hade inte sin mest lyckade dag. Kalle skrev så pennan glödde. Blad efter blad. Och såg väldigt arg ut.
Efter matchen skulle Olle "Fot" Sundström (själv gammal domare och kompis med Kalle) som då var lagledare i IBF Falun, gå in i domarrummet och hämta en kaffetermos efter matchen. Olle knackar på, och man hör ett KOM IN! Olle stiger in lite försiktigt och där har Kalle genomgång med domarna. Eller genomgång. Snarare rättegång. Han ser forfarande lika bister ut. Olle tar termosen och säger lite tyst till Kalle: vi ses då, Kalle. Kalle tittar på Olle, sen på domarna, och så på Olle igen och säger:
- Ja du, Olle. Du och jag, vi kommer att ses igen vi.
Snacka om sågning.
*****
Jag satt även med i SIBF:s disciplinnämnd ett år och där vi fick in en del anmälningar. Tänk så olika den anmälde (spelaren) och den anmälande (domaren) kan se på saker och ting. En spelare hade under en match slagit en domare (!) i magen med klubban efter att ha blivit missnöjd med ett domslut. Självklart fick han matchstraff. Vittnen fanns dessutom. Nu till det roliga: i spelarens försvarsbrev skrev han så här:
Jag var så besviken på mig själv och började svinga klubban runt i luften men visste inte var jag skulle göra av den. Och så tappade jag den helt plötsligt.
Han fick ett års avstängning.
*****
I morgon skall jag till - Clas Ohlson i Insjön. För första gången sen en skolresa i lågstadiet. Typ hundra år sen alltså. Där jobbar en legend. "The Big Kahuna", Peter Bergestål. Få se om jag hinner hälsa på honom.
Nu skall jag äta tekaka och dricka te.
*****
Titta aldrig högre än vad du kan se.
/Nordström/
Matchen är ganska jämn och i mitten av andra perioden får en spelare i IBF Falun, som det ser ut, bollen på handen, spelet går vidare, en faluspelare ligger, som det ser ut, ned och täcker, domarnas händer åker upp för avvaktande, Fornudden tar ut målvakten och spelar i 45 sekunder sex mot fem. När IBF Falun bryter, blåser domarna av och visar ut en spelare i -
Fornudden! För protest. Snacka om palaver...
Grejen var den att det enligt domarnas bedömning varken varit hands eller liggande spel på Falun och så hade nån spelare i Udden reagerat och protesterat och då åkte handen upp. Det vara bara som Öbergarna sa efteråt: "vi fick en fullständig blackout".
Kan man lugnt säga.
Men resten av matchen gick bra och det är väl tur man kan få göra misstag ibland.
*****
En annan rolig händelse var den i början på 90-talet när återigen IBF Falun spelade en avgörande match på Lugnet om att gå upp i elitserien. Den gången var legendaren Karl-Heinz "Kalle" Seiler domarobservatör. Om vi säger så här: domarparet hade inte sin mest lyckade dag. Kalle skrev så pennan glödde. Blad efter blad. Och såg väldigt arg ut.
Efter matchen skulle Olle "Fot" Sundström (själv gammal domare och kompis med Kalle) som då var lagledare i IBF Falun, gå in i domarrummet och hämta en kaffetermos efter matchen. Olle knackar på, och man hör ett KOM IN! Olle stiger in lite försiktigt och där har Kalle genomgång med domarna. Eller genomgång. Snarare rättegång. Han ser forfarande lika bister ut. Olle tar termosen och säger lite tyst till Kalle: vi ses då, Kalle. Kalle tittar på Olle, sen på domarna, och så på Olle igen och säger:
- Ja du, Olle. Du och jag, vi kommer att ses igen vi.
Snacka om sågning.
*****
Jag satt även med i SIBF:s disciplinnämnd ett år och där vi fick in en del anmälningar. Tänk så olika den anmälde (spelaren) och den anmälande (domaren) kan se på saker och ting. En spelare hade under en match slagit en domare (!) i magen med klubban efter att ha blivit missnöjd med ett domslut. Självklart fick han matchstraff. Vittnen fanns dessutom. Nu till det roliga: i spelarens försvarsbrev skrev han så här:
Jag var så besviken på mig själv och började svinga klubban runt i luften men visste inte var jag skulle göra av den. Och så tappade jag den helt plötsligt.
Han fick ett års avstängning.
*****
I morgon skall jag till - Clas Ohlson i Insjön. För första gången sen en skolresa i lågstadiet. Typ hundra år sen alltså. Där jobbar en legend. "The Big Kahuna", Peter Bergestål. Få se om jag hinner hälsa på honom.
Nu skall jag äta tekaka och dricka te.
*****
Titta aldrig högre än vad du kan se.
/Nordström/
söndag 6 april 2008
Sponsrade av Byggare Bob?
KFUM Falun heter en förening i innebandy-Falun. Men så har den inte alltid hetat. Från början hette man - BIK Lugnet. Ett oerhört klassiskt falulag som bildades 1988 av bland andra Stefan Anskoff, Anders Eriksson och Mikael Jansson (numera Lind). Där har många falulegendarer (flera som sedermera blev elitseriespelare) spelat: Magnus Engström, Christer Larsson, Joel Jansson, Henrik Lundkvist, Jocke Östlund, Mattias Steinholz, Fredrik Andersson, Bengt Berg, Royne Jonsson, Fredrik Jansson och många, många andra.
BIK stod på slutet för Boll och Idrottsklubben. Men från början hette man faktiskt - Bulldozers IK Lugnet. Man hade även en bulldozer (för en som inte vet vad en bulldozer är så är det typ en schaktmaskin. Och för er som inte vet vad det är så är det meningslöst) som klubbmärke. Dom var sponsrade av nåt byggföretag, Skanska, tror jag. Oerhört kultigt. BIK Lugnet var väl alltid en förening som det stormade lite kring men ändå väldigt charmig. Spelade ganska tufft och hårt. Derbyna mellan dom och oss i Falu IBK är oerhört klassiska.
När jag dömde KFUM Falun - Älvdalens IBK i sista matchen i division fyra (KFUM vann fyran för resten och är nästa säsong tillbaka i "finrummet", Grattis!) firade man 20-årsjubileum. Då kom KFUM-spelarna iklädda - gamla BIK Lugnettröjor! Svarta streckade med små gula muddar. Så nostalgiskt för mig. BIK Lugnet kommer alltid att ha en plats i innebandyhistorien i Dalarna. Riktigt roligt var det. Dock: som på alla tröjor från 80-talet så var väl inte passformen den bästa.
BIK Lugnet - never forgotten.
*****
I veckan smäller det igen: 'Pool mot Arsenal. Go Reds!
*****
Var faktiskt ut på lokal igår med en kompis, Maria S. Man är ju inte ut så ofta nu för tiden. Men vi hann med två ställen i alla fall. Kul att titta på folk, snacka lite, svänga dom lurviga och så avsluta på Donken. Både nostalgiskt och klassiskt. Dock känner man sig lite som förälder på stan när man går ut...
Träffade på en del kändisar, blanda annat: Super-Henkan, Värmlands-Rickard och mäklar-Alex från IBF, Anders "Dr Mellberg" Asp, Johan E från Falu FK, Hasse "kom igen Junior!" Lindberg, en och annan domarkollega, en ur den förträffliga familjen Bortas, Cissi Westman (long time no see!), min gamla adept som tränare och så lite andra ib-spelare som var alldeles för unga för att vara ute...
*****
Tack snälla gumman för att jag fick sova i morse när jag varit ut och "svirat". Du är underbar!
The lady of my life.
*****
Ser fram emot måndagens semifinal mellan AIK och Pang-Pang-Täby. Ni vet ju vem jag håller tummarna för. Om Danne Bron-Sundbom bara kunde öppna upp sin blogg igen så...
*****
Saxdalen-Janne brukade ju ringa till mig mitt i natten när han var ute på partaj. En gång var jag inte hemma, så då bad han mig att ringa upp. Och talade in sitt telefonnummer på olika sätt.
17 olika.
2-9-4-4-9
29-44-9
294-49
2944-9
2-9449
29-449
Tjugo nio tusen fyrahundra fyrtio nio
Brytandes på norska
Brytandes på kinesiska
Med tumme och pekfinger mot näsan
Brytandes på kinesiska
Med tumme och pekfinger mot näsan
2 komma 9 komma 4 komma 4 komma 9
Two nine four four nine
Zwei neun vier vier neun
Deux neuf qatre qatre neuf
Viskandes
Skrikandes
och slutligen,
Sjungandes.
Det numret glömmer jag aldrig.
*****
Tänk att man alltid skall blogga mitt i natten. Nu ska jag äta en munk.
Det fanns inga nunnor.
****
Apropå nunnor, kan inte undanhålla er en hyfsat rolig historia:
En man kommer in på Zooaffären.
- Hur stor kan en pingvin bli?
- Ja, den kan väl bli en meter ungefär.
- Kan den inte bli större?
- Nja , nån decimeter kanske.
- Är du säker?
- Ja.
- Fan också! Då var det en nunna jag körde över i alla fall.
*****
Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.
/Nordström/
fredag 4 april 2008
Hur svårt kan de va?
Ja, säg det. Om inte tiden räcker till, så somnar man i soffan. Vilket jag gjorde igår. Såg slutsignalen på Timrå - HV 71 och sen var det god natt. Vaknade 23:40 vilket innebar att det bara var att gå upp - och gå och lägga sig. Fast på rätt ställe. Måste vara åldern.
*****
Makalösa Pang-Pang-Täby slog till igen. Vann i Sudden. Så klart. AIK bör ju vara bättre förberedda i år. Men å andra sidan: vem kan förbereda sig för och läsa Caperios spel?
Hur som helst så är CT den stora behållningen i defensiv-avvakta-trök-innebandy-Sverige.
*****
Underbar line i Mix Megapol i går: Kan man ringa Collect Call till kyrkan? Fantastiskt roligt.
*****
När jag var liten spelade vi något som vi kallade för "driv". Det gick till på så sätt att man spelade en mot en på is på tvären över en uppspolad hockeyplan i nåt bostadsområde Man hade varsin hockeymålbur och fick röra bollen två gånger, dvs stoppa och sen skjuta. Råkade man ta bollen två gånger innan skott blev det den andres tur. Vilket innebar att ibland kom skotten väldigt nära ens eget mål. Gjorde ont... Man fick även bara använda klubban, alltså inte fot eller hand. Vi spelade med bandy- eller hockeyklubba och tennisboll. Makalöst roligt.
Vi brukade gå ner på kvällarna och spela efter släckningsdags. Vi visste hur man fick upp elskåpet... Jag och brorsan firade in ett nyår på isen en gång när vi spelade. Han gjorde årets första mål. Och jag det sista...
Undrar om någon spelar driv idag? Skulle man fråga om nån ville spela skulle de väl tro att man försökte driv-a med dom.
Blev man arg kunde man göra driv-ved av klubban...
*****
En dag sent, men ändå: Mina 10 (blev 15, det finns ju så många) bästa idrottsminnen utlovades. Dessa kommer här utan inbördes rangordning (för det skulle vara omöjligt). Det går heller inte att jämföra dom med varandra eftersom de är så olika. Men de har i just den stundens ögonblick i alla fall för alltid fastnat på min näthinna...
*
Torgny Mogrens guld på femmilen vid skid-VM i Falun 1993. Eftersom jag hade flunsan följde jag loppet från soffan. Känslan när Mogren gick i mål som segrare med nästan en minut före Herve Balland, Frankrike efter att ha legat efter i början var obeskrivlig. Och detta i ens egen hemstad, i perfekt väder och inför så mycket folk. Det var här Gunde myntade de klassiska orden:
- Jag har ståpäls.
*
Zlatans klack mot Italien i fotbolls-EM i Porto 2004. Den 18 juni tas ett beslut av en människa som ingen annan skulle komma på att ta. Att klacka in bollen över målvakten vid underläge 0-1 i en viktig match. Kvitteringen i 85:e minuten innebar slutspel och ett av de mest fantastiska målen i svensk fotbollshistoria.
*
Carolina Klüfts tredje hopp i sjukampens längdhopp vid friidrotts-VM i Paris 2003. Efter två rätt så grova övertramp så hängde det givna guldet på en skör tråd. Vilken normal sjukampare som helst skulle i detta läge ha hoppat ett jätte-safehopp. Men inte Carro. I stället slog hon till med det bästa hoppet. Inga nerver, ingen defensiv inställning där inte. Jag tror hela Sverige höll andan innan den vita flaggan kom upp. Även jag.
*
Den fantastiska matchen i OS-hockeyn 1980 i Lake Placid mellan de fjuniga collegepojkarna från USA (inte en enda NHL-spelare!) och Sovjetunionen, The Big Red Machine med Petrov, Vasiljev, Tretjak och grabbarna i spetsen. Matchen slutade 4-3 till USA som sedermera vann hela turneringen. Att detta kallats Miracle on Ice är inte så konstigt. Mike Eruziones 4-3 mål ca tio minuter in i tredje perioden är för alltid ett härligt idrottsminne.
*
Stefan Holms OS-guld i höjdhopp i Aten 2004. Så välförtjänt för en seriös och intelligent idrottare och en fantastisk spänning när Jaroslav Baba rev och det stod klart att Holm vunnit. Och en härlig lyckokänsla i mage och ögon då Holm springer fram till sin far. Äkta kärlek.
*
Edwin Moses guld på 400 m häck vid friidrotts-VM i Helsingfors 1993. Denne gigant som var obesegrad i hela sin karriär och under detta lopp sprang i stort sett hela upploppet med ett skosnöre som lossnat och hotade att fälla honom. Trots detta sprang han hur säkert som helst in sitt guld.
*
Björn Borgs femte Wimbledontitel i rad i juli 1980. I finalen slog han galningen/geniet John McEnroe med 3-2 efter ett makalöst femte set som slutade 8-6 och där han endast tappade tre bollar i egen serve. Den klassiska knäböjarsegergesten fick vi där se för sista gången.
*
Det osannolika rycket av Charlotte Kalla i avslutningen av Tour de Ski i Val di Fiemme i januari 2008. Allt i hela världen stod still utom Kalla. Virpi Kuitinen såg ut att åka baklänges då fysikens lagar helt plötsligt såg ut att upphöra.
*
Sista målet i OS-finalen i ishockey mot Finland 2006 i Turin, av den anledningen av Sveriges tre största stjärnor äntligen fick vara med och vinna något stort tillsammans och att alla tre var inblandade i målet: Foppa till Sudden, Sudden till Lidas – och pang!
*
Den underbara tennismatchen mellan Mats Wilander och Ivan Lendl i US Open 1988. Här tog Wilander sin tredje Grand Slam-titel för året och uppnådde då sitt livs mål: att bli världsetta i tennis. En av de bästa matcher en svensk spelat. Wilander var liksom Holm en intelligent och seriös spelare, lite annorlunda för att vara idrottsman och så väl värd detta. Dessutom gick matchen mitt i natten svensk tid, vilket gör det ännu mera klassiskt…
*
Och så fem, trots allt, lite vassare:
När Sverige raserade den kinesiska muren i pingis vid VM i Dortmund 1989. Förutom att J-O Waldner slog Jörgen Persson i singelfinalen så vann Sverige (där även Mikael Appelgren var en av lagspelarna) över Kina i lagfinalen med – 5-0! Man inte bara raserade muren, man pulvriserade den. Detta att lilla Sverige gjorde rent hus med Kina, där man äter alla måltider på pingisbord, var totalt osannolik och är en av de största svenska idrottsbragderna någonsin.
*
Patrik Sjöbergs världsrekord i höjdhopp i DN-Galan på Stockholms Stadion den 1 juni 1987. En magisk kväll då Sjöberg hoppar 2,42 på hemmaplan. Sån elektricitet och spänning det låg i luften den kvällen har det nog aldrig varit i Stockholm, varken förr eller senare. Som sagt, en magisk kväll och ett magiskt hopp av Sveriges störste friidrottare genom tiderna.
*
VM-finalen i handboll i Tjeckoslovakien 1990. Här började Sveriges era som en av de mest dominerande handbollsnationerna nånsin. Speciellt minns jag målet som kom med två minuter vid ställningen 24-22, målet som avgjorde finalen mot Sovjet. Ola Lindgren, den gigantiske försvarsbjässen (som inte gjorde mål så ofta), f0rmligen bombaderade in det avgörande 25-22-målet genom ett långt, högt häng i luften och en kanon stolpe-stolpe in.
*
Thomas Ravellis straffräddning mot Rumänien i kvartsfinalen i fotbolls-VM i USA 1994. Räddningen på Belodedecis straff betydde svensk vinst med 7-6 och avancemang till semifinalen. Detta var också nattsändning, jag tror klockan var fem på morgonen. Aldrig någonsin har så många varit glada över att se Thomas Ravelli dansa. Så mycket spänning som den matchen innehöll som med det klassiska frisparksmålet av Brolin, utvisningen på Schwarz, Kenneth Anderssons jättehäng vid nickkvitteringen en man mindre, Milds miss i början av straffläggningen, Henkes strumprullarstraff och Ravellis räddningar var nog för flera år framåt. Man blev minst tio år äldre den natten.
*
Och till sist, och orden är klassiska:
- Äh, va fan, den där passningen hade min mormor gjort mål på.
Sa Tomas Sandström när han klev av isen efter att ha gjort ett av de snyggaste, viktigaste och mest fantastiska mål som Tre Kronor någonsin gjort.
Den vårkväll i Wien 1987 då Sverige spelade 2-2 mot de oslagbara Sovjetunionen och vann VM-guld för första gången på mycket, mycket länge är ett outraderbart minne. Tre Kronor låg under med 1-2 och behövde oavgjort. Mindre än en och en halv minut återstod och Tommy Sandlin kastar då in sin superfemma för att få till en kvittering.
Resten är hockeyhistoria.
Bengt-Åke Gustafsson bryter in med pucken i den sovjetiska zonen med två motståndare hängande på sig, spelar bak till Anders Eldebrink på backen som spelar vidare pucken till backkollegan Tommy Albelin. Albelin spelar i sin tur ned pucken till Håkan Loob, som står placerad strax till höger om den ryske målvakten Belosjejkin. Loob var blixtsnabb i tanken och måste haft ögon i nacken för han passar fram till en helt fristående Tomas Sandström som bara lägger in pucken i öppet mål.
Målet tog inte många sekunder att göra från början till slut, och att se Sverige göra detta i spel fem mot fem mot Sovjet, och att se sovjeternas enorma frustration, var inget annat är ren och skär njutning.
Som sagt, hockeyhistoria. Och gåshud. Och en liten tår i ögat. Vackert.
Så, det var det. Idrottsminnen. Framgång. Glädje.
*****
Nu är dags att sluta.
*****
/Nordström/
*****
Makalösa Pang-Pang-Täby slog till igen. Vann i Sudden. Så klart. AIK bör ju vara bättre förberedda i år. Men å andra sidan: vem kan förbereda sig för och läsa Caperios spel?
Hur som helst så är CT den stora behållningen i defensiv-avvakta-trök-innebandy-Sverige.
*****
Underbar line i Mix Megapol i går: Kan man ringa Collect Call till kyrkan? Fantastiskt roligt.
*****
När jag var liten spelade vi något som vi kallade för "driv". Det gick till på så sätt att man spelade en mot en på is på tvären över en uppspolad hockeyplan i nåt bostadsområde Man hade varsin hockeymålbur och fick röra bollen två gånger, dvs stoppa och sen skjuta. Råkade man ta bollen två gånger innan skott blev det den andres tur. Vilket innebar att ibland kom skotten väldigt nära ens eget mål. Gjorde ont... Man fick även bara använda klubban, alltså inte fot eller hand. Vi spelade med bandy- eller hockeyklubba och tennisboll. Makalöst roligt.
Vi brukade gå ner på kvällarna och spela efter släckningsdags. Vi visste hur man fick upp elskåpet... Jag och brorsan firade in ett nyår på isen en gång när vi spelade. Han gjorde årets första mål. Och jag det sista...
Undrar om någon spelar driv idag? Skulle man fråga om nån ville spela skulle de väl tro att man försökte driv-a med dom.
Blev man arg kunde man göra driv-ved av klubban...
*****
En dag sent, men ändå: Mina 10 (blev 15, det finns ju så många) bästa idrottsminnen utlovades. Dessa kommer här utan inbördes rangordning (för det skulle vara omöjligt). Det går heller inte att jämföra dom med varandra eftersom de är så olika. Men de har i just den stundens ögonblick i alla fall för alltid fastnat på min näthinna...
*
Torgny Mogrens guld på femmilen vid skid-VM i Falun 1993. Eftersom jag hade flunsan följde jag loppet från soffan. Känslan när Mogren gick i mål som segrare med nästan en minut före Herve Balland, Frankrike efter att ha legat efter i början var obeskrivlig. Och detta i ens egen hemstad, i perfekt väder och inför så mycket folk. Det var här Gunde myntade de klassiska orden:
- Jag har ståpäls.
*
Zlatans klack mot Italien i fotbolls-EM i Porto 2004. Den 18 juni tas ett beslut av en människa som ingen annan skulle komma på att ta. Att klacka in bollen över målvakten vid underläge 0-1 i en viktig match. Kvitteringen i 85:e minuten innebar slutspel och ett av de mest fantastiska målen i svensk fotbollshistoria.
*
Carolina Klüfts tredje hopp i sjukampens längdhopp vid friidrotts-VM i Paris 2003. Efter två rätt så grova övertramp så hängde det givna guldet på en skör tråd. Vilken normal sjukampare som helst skulle i detta läge ha hoppat ett jätte-safehopp. Men inte Carro. I stället slog hon till med det bästa hoppet. Inga nerver, ingen defensiv inställning där inte. Jag tror hela Sverige höll andan innan den vita flaggan kom upp. Även jag.
*
Den fantastiska matchen i OS-hockeyn 1980 i Lake Placid mellan de fjuniga collegepojkarna från USA (inte en enda NHL-spelare!) och Sovjetunionen, The Big Red Machine med Petrov, Vasiljev, Tretjak och grabbarna i spetsen. Matchen slutade 4-3 till USA som sedermera vann hela turneringen. Att detta kallats Miracle on Ice är inte så konstigt. Mike Eruziones 4-3 mål ca tio minuter in i tredje perioden är för alltid ett härligt idrottsminne.
*
Stefan Holms OS-guld i höjdhopp i Aten 2004. Så välförtjänt för en seriös och intelligent idrottare och en fantastisk spänning när Jaroslav Baba rev och det stod klart att Holm vunnit. Och en härlig lyckokänsla i mage och ögon då Holm springer fram till sin far. Äkta kärlek.
*
Edwin Moses guld på 400 m häck vid friidrotts-VM i Helsingfors 1993. Denne gigant som var obesegrad i hela sin karriär och under detta lopp sprang i stort sett hela upploppet med ett skosnöre som lossnat och hotade att fälla honom. Trots detta sprang han hur säkert som helst in sitt guld.
*
Björn Borgs femte Wimbledontitel i rad i juli 1980. I finalen slog han galningen/geniet John McEnroe med 3-2 efter ett makalöst femte set som slutade 8-6 och där han endast tappade tre bollar i egen serve. Den klassiska knäböjarsegergesten fick vi där se för sista gången.
*
Det osannolika rycket av Charlotte Kalla i avslutningen av Tour de Ski i Val di Fiemme i januari 2008. Allt i hela världen stod still utom Kalla. Virpi Kuitinen såg ut att åka baklänges då fysikens lagar helt plötsligt såg ut att upphöra.
*
Sista målet i OS-finalen i ishockey mot Finland 2006 i Turin, av den anledningen av Sveriges tre största stjärnor äntligen fick vara med och vinna något stort tillsammans och att alla tre var inblandade i målet: Foppa till Sudden, Sudden till Lidas – och pang!
*
Den underbara tennismatchen mellan Mats Wilander och Ivan Lendl i US Open 1988. Här tog Wilander sin tredje Grand Slam-titel för året och uppnådde då sitt livs mål: att bli världsetta i tennis. En av de bästa matcher en svensk spelat. Wilander var liksom Holm en intelligent och seriös spelare, lite annorlunda för att vara idrottsman och så väl värd detta. Dessutom gick matchen mitt i natten svensk tid, vilket gör det ännu mera klassiskt…
*
Och så fem, trots allt, lite vassare:
När Sverige raserade den kinesiska muren i pingis vid VM i Dortmund 1989. Förutom att J-O Waldner slog Jörgen Persson i singelfinalen så vann Sverige (där även Mikael Appelgren var en av lagspelarna) över Kina i lagfinalen med – 5-0! Man inte bara raserade muren, man pulvriserade den. Detta att lilla Sverige gjorde rent hus med Kina, där man äter alla måltider på pingisbord, var totalt osannolik och är en av de största svenska idrottsbragderna någonsin.
*
Patrik Sjöbergs världsrekord i höjdhopp i DN-Galan på Stockholms Stadion den 1 juni 1987. En magisk kväll då Sjöberg hoppar 2,42 på hemmaplan. Sån elektricitet och spänning det låg i luften den kvällen har det nog aldrig varit i Stockholm, varken förr eller senare. Som sagt, en magisk kväll och ett magiskt hopp av Sveriges störste friidrottare genom tiderna.
*
VM-finalen i handboll i Tjeckoslovakien 1990. Här började Sveriges era som en av de mest dominerande handbollsnationerna nånsin. Speciellt minns jag målet som kom med två minuter vid ställningen 24-22, målet som avgjorde finalen mot Sovjet. Ola Lindgren, den gigantiske försvarsbjässen (som inte gjorde mål så ofta), f0rmligen bombaderade in det avgörande 25-22-målet genom ett långt, högt häng i luften och en kanon stolpe-stolpe in.
*
Thomas Ravellis straffräddning mot Rumänien i kvartsfinalen i fotbolls-VM i USA 1994. Räddningen på Belodedecis straff betydde svensk vinst med 7-6 och avancemang till semifinalen. Detta var också nattsändning, jag tror klockan var fem på morgonen. Aldrig någonsin har så många varit glada över att se Thomas Ravelli dansa. Så mycket spänning som den matchen innehöll som med det klassiska frisparksmålet av Brolin, utvisningen på Schwarz, Kenneth Anderssons jättehäng vid nickkvitteringen en man mindre, Milds miss i början av straffläggningen, Henkes strumprullarstraff och Ravellis räddningar var nog för flera år framåt. Man blev minst tio år äldre den natten.
*
Och till sist, och orden är klassiska:
- Äh, va fan, den där passningen hade min mormor gjort mål på.
Sa Tomas Sandström när han klev av isen efter att ha gjort ett av de snyggaste, viktigaste och mest fantastiska mål som Tre Kronor någonsin gjort.
Den vårkväll i Wien 1987 då Sverige spelade 2-2 mot de oslagbara Sovjetunionen och vann VM-guld för första gången på mycket, mycket länge är ett outraderbart minne. Tre Kronor låg under med 1-2 och behövde oavgjort. Mindre än en och en halv minut återstod och Tommy Sandlin kastar då in sin superfemma för att få till en kvittering.
Resten är hockeyhistoria.
Bengt-Åke Gustafsson bryter in med pucken i den sovjetiska zonen med två motståndare hängande på sig, spelar bak till Anders Eldebrink på backen som spelar vidare pucken till backkollegan Tommy Albelin. Albelin spelar i sin tur ned pucken till Håkan Loob, som står placerad strax till höger om den ryske målvakten Belosjejkin. Loob var blixtsnabb i tanken och måste haft ögon i nacken för han passar fram till en helt fristående Tomas Sandström som bara lägger in pucken i öppet mål.
Målet tog inte många sekunder att göra från början till slut, och att se Sverige göra detta i spel fem mot fem mot Sovjet, och att se sovjeternas enorma frustration, var inget annat är ren och skär njutning.
Som sagt, hockeyhistoria. Och gåshud. Och en liten tår i ögat. Vackert.
Så, det var det. Idrottsminnen. Framgång. Glädje.
*****
Nu är dags att sluta.
*****
/Nordström/
onsdag 2 april 2008
Protest!
Stjärncupen i Karlstad, början på 90-talet. Het semifinal i Herrar Elit mellan Fornudden IB och NB 87. Dock lite tveksam domartillsättning: en orutinerad distriktsdomare och en förbundsdomare som var... speciell. Dessa två hade dessutom inte dömt tillsammans förut. Matchen gick väl svajigt men ändå någorlunda i hamn och slutade, efter ordinarie matchtid och förlängning, oavgjort varpå straffar följde. Det är det då det hela börjar...
Inför sista straffen ligger Udden under med ett mål. Man slår sin sista straff i mål. Dock blåser måldomaren (som var förbundsdomaren) sent omsider bort målet för att spelaren dragit bollen bakåt. En hel hög med Uddenspelare rusar då uppretade mot domaren. Varpå han blåser mål! Och då kommer hela NB87 springande och skriker. Gissa vad han gör då? Jo faktiskt, han dömer bort målet - igen!
Återigen kommer Uddenspelarna framrusande men denna gång står han på sig och NB87 vinner matchen. Udden lämnade självklart in protest men denna avslogs. När beslutet meddelats av tävlingskommittén kommer Matte Forslund tillbaka med papperet, tittar på ordföranden i kommittén, river sönder papperet, kastar remsorna på golvet, vänder på klacken och går därifrån.
Jag tror faktiskt inte Udden var med i Stjärncupen några fler gånger.
*****
Dömde kampen mellan distriktets två Innebandygymnasium idag, Lugnetskolan vs St Mikaelsskolan. Bara legendarer i båsen: I Lugnets bås stod Camilla Granelid och Lena Birath (många landskamper där!) och i båset hos St Mikael stod Conny Törehed och Peter Wallin.
Peter "Lillis" Wallin, denna otroliga eldsjäl inom innebandyn. Han är en av dom som gjort ett fantastiskt jobb för att få innebandyn dit den är idag i Dalarna. Det finns fyra personer från Mora som jag högaktar och har den största respekt för och det är Conny Törehed, Roger Jonsson, Per-Erik "Perka" Halvarsson och Peter Wallin. Brukar för resten se Perka på mitt lunchställe ibland , det blir jag glad av och ger nostalgiska vibbar.
Apropå Dalarnas IBF: vi var det första distriktsförbundet i Sverige. Den 5 juni i år firar vi 25 år som förbund. Stort i en så pass ung sport.
*****
'Pool gjorde ett viktigt mål som gav oavgjort borta mot Arsenal i CL. Nu luktar det semifinal. I alla fall lite grann. Torres var ovanligt blek men Sami Hyypiä en jätte i försvaret. Steven Gerrard var... Steven Gerrard.
*****
I morgon tänkte jag för övrigt delge er mina 10-15 bästa idrottsminnen.
*****
Hört under en kemilektion på gymnasiet då läraren sa:
- Egentligen skulle vi gjort ett experiment nu men vi kan inte för destilleringsapparaten är stulen.
Då hör man lite lågt från längst bak i klassrummet:
- Den fungerar bra kan jag tala om..
- Va sa du!?
- Jo, magistern, jag sa att om det regnar ärtor i morgon kan magistern åka ärtskidor.
Humor.
*****
Återigen en bekräftelse på att en del lever i en fantasivärld:
Andreas Pihl i Linköping fick, som tur var, en rejäl avstängning för sitt mordförsök på Mikael Johansson i Färjestad. Han sopar ju klubban rätt över ansiktet på honom, vilket man oerhört tydligt ser på reprisen. Men vad säger Pihl? Jo självklart säger han:
- Det var inte meningen att skada honom, det var en olyckshändelse.
Som sagt, mordförsök.
Självdistans, någon hockeyspelare?
*****
Apropå protest. Om någon skall göra ett överklagande i nån handikappidrott, lämnar man in en protes då?
*****
Mer image, mer kultur, mer profiltätt, mer INNEBANDY än så här blir det inte än från nedanstående bild från början på 90-talet. Balrog var synonymt med innebandy.
Hyfsat gäng: Silen, Brolle, Ludde, Thony och Bruno. Det är väl bara Christian och Conny som saknas för att göra bilden odödligt komplett.
Inför sista straffen ligger Udden under med ett mål. Man slår sin sista straff i mål. Dock blåser måldomaren (som var förbundsdomaren) sent omsider bort målet för att spelaren dragit bollen bakåt. En hel hög med Uddenspelare rusar då uppretade mot domaren. Varpå han blåser mål! Och då kommer hela NB87 springande och skriker. Gissa vad han gör då? Jo faktiskt, han dömer bort målet - igen!
Återigen kommer Uddenspelarna framrusande men denna gång står han på sig och NB87 vinner matchen. Udden lämnade självklart in protest men denna avslogs. När beslutet meddelats av tävlingskommittén kommer Matte Forslund tillbaka med papperet, tittar på ordföranden i kommittén, river sönder papperet, kastar remsorna på golvet, vänder på klacken och går därifrån.
Jag tror faktiskt inte Udden var med i Stjärncupen några fler gånger.
*****
Dömde kampen mellan distriktets två Innebandygymnasium idag, Lugnetskolan vs St Mikaelsskolan. Bara legendarer i båsen: I Lugnets bås stod Camilla Granelid och Lena Birath (många landskamper där!) och i båset hos St Mikael stod Conny Törehed och Peter Wallin.
Peter "Lillis" Wallin, denna otroliga eldsjäl inom innebandyn. Han är en av dom som gjort ett fantastiskt jobb för att få innebandyn dit den är idag i Dalarna. Det finns fyra personer från Mora som jag högaktar och har den största respekt för och det är Conny Törehed, Roger Jonsson, Per-Erik "Perka" Halvarsson och Peter Wallin. Brukar för resten se Perka på mitt lunchställe ibland , det blir jag glad av och ger nostalgiska vibbar.
Apropå Dalarnas IBF: vi var det första distriktsförbundet i Sverige. Den 5 juni i år firar vi 25 år som förbund. Stort i en så pass ung sport.
*****
'Pool gjorde ett viktigt mål som gav oavgjort borta mot Arsenal i CL. Nu luktar det semifinal. I alla fall lite grann. Torres var ovanligt blek men Sami Hyypiä en jätte i försvaret. Steven Gerrard var... Steven Gerrard.
*****
I morgon tänkte jag för övrigt delge er mina 10-15 bästa idrottsminnen.
*****
Hört under en kemilektion på gymnasiet då läraren sa:
- Egentligen skulle vi gjort ett experiment nu men vi kan inte för destilleringsapparaten är stulen.
Då hör man lite lågt från längst bak i klassrummet:
- Den fungerar bra kan jag tala om..
- Va sa du!?
- Jo, magistern, jag sa att om det regnar ärtor i morgon kan magistern åka ärtskidor.
Humor.
*****
Återigen en bekräftelse på att en del lever i en fantasivärld:
Andreas Pihl i Linköping fick, som tur var, en rejäl avstängning för sitt mordförsök på Mikael Johansson i Färjestad. Han sopar ju klubban rätt över ansiktet på honom, vilket man oerhört tydligt ser på reprisen. Men vad säger Pihl? Jo självklart säger han:
- Det var inte meningen att skada honom, det var en olyckshändelse.
Som sagt, mordförsök.
Självdistans, någon hockeyspelare?
*****
Apropå protest. Om någon skall göra ett överklagande i nån handikappidrott, lämnar man in en protes då?
*****
Mer image, mer kultur, mer profiltätt, mer INNEBANDY än så här blir det inte än från nedanstående bild från början på 90-talet. Balrog var synonymt med innebandy.
Hyfsat gäng: Silen, Brolle, Ludde, Thony och Bruno. Det är väl bara Christian och Conny som saknas för att göra bilden odödligt komplett. *****
Min gamle polare från Högskolan, Saxdalen-Janne, hade en egenhet innan han blev stadgad familjefar och var ute mycket i svängen. Han skulle alltid ringa hem till mig mitt i natten innan han gick hem. Oavsett tidpunkt. Ibland var det väl lite drygt men egentligen rätt så kul. Man vande sig. Undrade om han varit ute och när han skulle ringa. Ställde nästan klockan. Han hade dock kanske inte så mycket vettigt att säga. Eller rättare sagt, man hörde väl inte alltid vad han sa.
Riktigt roligt blev det den gången när han skulle gå in i telefonkiosk på stan och ringa hem till mig.
När jag var med.
*****
Nu måste linserna ur, annars fastnar dom.
*****
Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad.
/Nordström/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
