Ett av mina bästa minnen som domare härrör sig från säsongen 1995/1996. Jag och brorsan dömde då finalen i distriktslags-SM för B-Juniorer (herrar). Den spelades i klassiska Fagersta mellan Stockholm och Västerbotten. Minns den av flera skäl; för att det var en av våra bästa matcher genom tiderna, för att det satt fyra domarobservatörer och öste beröm över oss, för att vi vågade ta obekväma beslut i mycket känsliga lägen fast det gällde så mycket, och framför allt, några få men ack så vackra ord efter slutsignalen.
Matchen var tät, tuff och framför allt oerhört bra. Med mindre än en minut kvar av matchen tar vi en tuff men rättvis utvisning på Stockholm som Västerbotten kvitterar på. Matchen går till sudden. Med mindre än en minut kvar av denna tar vi en tuff men rättvis utvisning på Västerbotten. Det blir dock inget mål på denna.
Att vi vågade ta dessa känns idag ännu skönare då idrottsvärlden (framför allt hockeyn) släpper vad som helst i slutet av matcherna med motiveringen "vi vill ju inte förstöra för nåt lag".
Bullshit!
Vad man inte tänker på är att man förstör ju fullständigt för det lag som skulle haft utvisningen med sig.
Tänkte inte på det.
Hursomhelst, matchen går till straffar där spänningen fortsätter. Stockholm sätter sin sista straff och leder med ett mål. Lagkaptenen i Västerbotten går fram för att slå deras sista. Men missar. Nu skulle man ju kunna tro att en klubba skulle flyga eller nåt fult ord skulle komma.
Nej, lagkaptenen går direkt efter den missade straffen ned mot mig som var "måldomaren", kommer fram, sträcker ut handen och säger:
- Ni är fanimej dom bästa domarna jag haft i hela mitt liv.
Fatta hur det kändes. Visst vi har fått oerhört mycket beröm genom åren, men detta var på nåt sätt så ärligt och från hjärtat. Och att göra det direkt efter man förlorat en SM-final.
Stort av spelaren. Underbart för oss. Och något jag alltid kommer att bära med mig.
*****
Warberg - Balrog blev betydligt tuffare än jag trodde.
*****
Härligt 'Pool! Vidare i CL och Magica-Torres gjorde mål igen. Lite synd om Zlatan, som faktiskt var rätt bra.
Limmet, Sjökan, Ingrid mfl: We'll never walk alone!
*****
En av mina gamla lagkompisar från Falu IBK-tiden (nuvarande IBF Falun), Magnus Gren, var förutom att han var en duktig back också begåvad med en oerhört stark röst.
Så stark att han en gång avbröt en konsert med Iron Maiden!
Mitt under en låt skrek Mange till det högsta och längsta han kunde. Bruce Dickinson slutade sjunga, tittade upp och ut över publikhavet och sa:
Does anybody have a trumpet out there?
Otroligt...
*****
Apropå hårdock: tänk så många klassiska pudel/metal/speed/hårdrocksband som gladde en på 70- och 80-talet. Vad passar bra då om inte en lista på dessa. Utan inbördes rangordning och ojojoj, vilka minnen som poppar upp nu...
DIO
Iron Maiden
Metallica
Black Sabbath
Kiss
ACDC
Saxon
Magnum
Queensryche
Manowar
Antrax
Motörhead
Mötley Crüe
Pretty Maids
Europe
Vixen
Heart
Bon Jovi
Whitesnake
Megadeth
TNT
Guns'n'Roses
Aerosmith
Talisman
Skagarack
Def Leppard
Helloween
Scorpions
Slayer
W.A.S.P.
Dokken
Twisted Sister
Van Halen
Venom
Gary Moore
Herregud... Hur många fanns det egentligen? Ändå har jag säkert glömt nåt...
*****
Nu ska jag skura golvet innan frugan kommer hem från jobbet.
*****
Det största misstaget man kan göra här i livet är att ständigt frukta att göra ett
/Nordström/
tisdag 11 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar