Tyst nu!

Cupmatch a long, long time a go. Ett mycket bra elitpar dömer. I stort sett samtidigt sträcker båda domarna upp sin ena hand för avvaktande utvisning. Spelet pågår en stund, sen får ena laget kontroll på bollen och en av domarna blåser av. Den ena domaren pekar ut en spelare som går mot utvisningsbåset. Vid seket säger då den andre domaren:

- Jag hade också avvaktande utvisning.

- Vad bra, Vem då? säger den förste domaren.

- På en i andra laget.

Oops!

*****

Sann historia:

En kille var ute och gick i skogen. Helt plötsligt kommer det fram en JÄTTESTOR schäfer och skäller, morrar och dreglar. Killen blir livrädd och vet inte vad han skall göra. Då kommer till hans lättnad en annan man ut ur buskarna. Skönt, tänker killen, nu kommer ägaren. Då ropar ägaren: Attack! Varpå killen i stort sett svimmar. Hunden lullar då till ägaren och sätter sig vid fötterna på honom.

Hunden hette nämligen - Attack.

*****

Ett klassiskt skämt när man är ute och åker bil är det när man åker förbi nån person (som man inte känner), tutar, lyfter handen och låtsas heja och så fäller man bara ned solskyddet. Detta slår aldrig fel; alla hejar. Alltid.

En gång gjorde en lagkamrat det hela tiden på en bortamatch hela vägen från Falun till Malung (15 mil...). Folk vinkade för glatta livet och såg sedan så där helt underbart oförstående ut. Det absolut bästa var när ett äldre par som höll på att bära in en TV, stannade upp, satte ned TV:n på hustrappen och båda vinkade glatt.

Priceless!

*****

Mats Wilander (en av mina favoritidrottare alla tider för övrigt, både som idrottare och personlighet) är ju en av Sveriges bästa tennispelare genom tiderna. När han var ung försökte han sig även på att skriva och spela musik samt att skriva lyrik och poesi. Han har bland annat skrivit en dikt (som han skrev på en flygplats i London inför en flygresa till New York) som heter Droppen.

Denna dikt läste han som 20-åring med stort allvar upp i God Morgon Sverige! 1985 (ett program som nästan ALLA såg på den tiden). Läs den, och läs den igen. Snacka om FlowerPower. Den är helt otrolig....t konstig. Det blir riktig humor av det hela. Måste bara delge er detta bevis på att Mats W var en betydligt bättre tennisspelare än poet.

Droppen

Jag sitter mitt ibland gamla och unga människor på det här fiket. Framför mig står en bricka med en kopp kaffe, med två sockerbitar liggandes på koppens tallrik. Snart skall dom ner i det varma kaffet och kämpa för att inte bli nedsmälta.

Jag greppar dem mellan tummen och pekfingret. Precis när jag är ovanför koppens runda väggar tappar jag ner dem, båda två, i kaffet. Plopp, lät det, samtidigt som en droppe kaffe far upp ur koppen. Liksom den hade legat där nere på bottnen och bara väntat på att hämnas. Hämnas bara för att sockerbitarna sjönk ner på botten och tog hans plats.

Så nu befinner sig droppen hotfullt långt ovanför koppen. Plötsligt vänder den och tar fart mot mig och min vita tröja. Jag hinner inte undan. Droppen träffar mig mitt på magen. Jag tittar ner och ser den dra ut sig lika stor som en tumnagel. Jag har helt glömt bort sockerbitarna som ligger där nere på botten och får lungorna fyllda med svart kaffe. Dom dör bara för att ge mig njutning.

På bordet står också en askkopp. Det ligger fem fimpade cigaretter i den. Tillsammans bildar de en fruktansvärd massgrav. En onödig massgrav. Så jag reser mig upp och går min väg. De flesta liv tänds och släcks allt för fort.

*****

Droppen. Världsklass.

*****

Ser med stor spänning fram emot Gratjovas avbrutna och uppskjutna match mot IBF Göteborg på torsdag. Och med ännu större spänning fram emot hennes bloggande om den...

*****

Jag säger som Sjöstrand; That's all for now folks!

*****

Stolthet, passion och mening
/Nordström/