Väck mig

Snälla, väck mig; jag måste drömma. Detta med avstängningarna på spelarna som "fuskat" i den mycket viktiga (nej, just nej, inte det) Båstad Outdoor Open mitt under säsong (nej, just nej, inte det) där många viktiga seriepoäng (nej, just nej, inte det) stod på spel. Nu har Svenska Innebandyförbundet vunnit minst tre utmärkelser: Årets Parodi, Årets Fiasko och Årets Kalkon. Många har redan avhandlat detta i alla möjliga forum, men jag känner att jag bara måste kommentera.

1) Hur kan man bli avstängd tre (tre!) månader för detta?
2) Hur kan olika spelare bli avstängda olika länge för samma "brott"?
3) Hur kan ärenden ta så lång tid att behandla?
4) Varför hänger man ut (man kunde lika gärna skjutit honom) en spelare först och resten sen?
5) Hur kan man bli avstängd (kollar man inte sånt) om man inte var där?
6) Varför straffas inte ledarna?
7) Hur kan man skicka hem (visste man inte detta innan? kunde man inte ha väntat?) nån från en landslagssamling?

Detta har hanterats så klantigt och oproffessionellt som det bara kan. Visst, behåll möjligen böterna för föreningarna (men sänk dom; jag tror om jag räknade rätt att SIBF fick in över 120 000 kronor på detta!). MEN: Det finns bara ett enda beslut att ta. Och detta grundar jag på min mångåriga erfarenhet som anställd på ett förbund och arbete inom föreningsliv och skola/kommun i drygt 20 år:

Riv upp beslutet med omedelbar verkan! Det är enda chansen att kunna rädda innebandyns trovärdighet, även om mycket stor skada redan skett.

*****

Puuh... Det är inte bra att våra så där upprörd vid min ålder. Men det var tvunget att komma ut. Sen säger jag inte att spelare och föreningar inte har gjort fel. Men allt här i världen måste ha rimliga proportioner.

*****

Har dömt många matcher genom åren med en kollega vid namn Peter Bergestål. En mycket duktig men också väldigt karsk, bestämd och kanske ibland lite kaxig domare. Peter hade en sällsynt förmåga att få tyst på både spelare och ledare. Med den kroppen, den rösten och den talförmågan var det liksom ingen som vågade sätta sig upp mot honom.

En match precis när perioden var slut och spelarna var på väg in i omklädningsrummet kommer det fram en liten försynt tränare till Peter och säger: Domarn, jag tycker det är lite mycket fasthållningar nu. Varpå Peter spänner ögonen i honom och säger lugnt:

Det är det väl inte, det är ju paus.

*****

Under ett par år under åttiotalet spelade vi i Falu IBK (nuvarande IBF Falun) även nån sorts hobbyinnebandy på lördagar i Unga Örnars regi; Det var klassiskt; Klockan 13-15 och sedan hem och titta på Tipsextra (som det hette då). Vi var en blandning av IBK:are, Unga Örnare, kompisar, flick/pojkvänner. Vi spelade med små mål, fyra mot fyra. Det var faktiskt oerhört roligt.

Vad inte många visste var att jag och min mycket gode vän Peter Lindqvist hade en hemlig tävling varje lördag; vem som kunde slå flest tunnlar. Mogen tävling. Jag tror den som vann brukade ha 15-20 stycken.

Undrar hur många baklängesmål vi rådde för.

*****

Hola!

*****

Den som lever får se
/Nordström/