Jag har ju alltid varit känd som den "onde" domaren i alla par jag dömt i (själv ser jag det som jag varit rättvisans riddare och brottslighetens bekämpare). Men en gång var det faktiskt Håkan som var lite ilsk. Kristian Holtz (landslagsman för Tyskland och med en sejour i Warberg), då liksom nu igen spelandes i Mora var den som drabbades av Håkans vedergällning. Han kan faktiskt tända till ibland. Och när han gör det gör han det rejält. Inget knussel. Tilläggas skall väl att Krille själv är en duktig domare.
Håkan har en avvaktande tvåa på Krille som direkt när Håkan blåser av säger nåt protestaktigt och får en tvåa till. Krille går då inte till utvisningsbåset utan till avbytarbänken och tar sin flaska och ställer sig och dricker. Länge. Och en stund till. Håkan blåser i några signaler. Inget händer. Håkan blåser igen. Då går Krille i ren protest oerhört sakta över planen mot utvisningsbåset. Det syns knappt att han rör sig.
Och då, då händer det. Håkan blåser och ger Krille ytterligare en tvåa. För fördröjande av spel. Helt underbart. 2+2+2. Håkans (och Krilles) första och sista nånsin. Krille ropar förtvivlat:
- Så kan du väl inte göra!
Håkan svarar lugnt:
- Jodå.
Detta är en historia som berättas än idag i Mora. Samtliga Moraspelare tyckte det var skitkul, en del kunde inte ens hålla sig från att skratta när den tredje utvisningen kom.
Till och med Krille själv tycker, så här i efterhand, att det var ganska roligt.
Jag är lite sur bara att det var Håkan som gjorde det, och inte jag.
*****
Under ett par år på 80- och 90-talet så hade vi i Falu IBK (nuvarande IBF Falun) alltid en säsongsavslutning med tillhörande kvällsevenemang men dessutom med en turnering under dagen. Denna hette Festcupen och spelades tre mot tre på liten plan fast inte med små mål, utan med riktiga mål och målvakter. Det är faktiskt en riktigt rolig spelform. Dessutom hade vi alltid utespelare i mål och målvakterna fick spela ute.
Vi lottade lagen och man fick hitta på ett eget namn. Eftersom jag är en statistiknörd så har jag kvar alla resultat. O jäklar vilka namn lagen hade. Ett antal var självklart inte rumsrena, dessa hoppar vi över eftersom bloggen måste vara barnvänlig. Men lyssna på dessa, som bara är ett litet urval:
Mysbyxan Paul
(Collegeoveraller var väldigt vanligt då)
Bengt Idofs
(Ett lag som innehöll legenderna Finger-Bengt och Idof.
Och som kopierade dansbandet Bert-Idofs, som faktiskt fanns på riktigt)
Tekniklaget
(Bara målvakter, den ultimata ironin för er som sett målvakter spela ute)
Ursut
(Efter mördaren och mannen som rymde i ett hål som var 20x20 cm)
Emma Grön
(En hette Emma, en hette Gren, dom lyssnade på Ebba Grön. Logiskt va?)
Fisksvett
(Hur vi än vände och vred fanns ingen logisk förklaring till namnet)
Två Smala, En Fet
(Behöver jag säga att namnet byggde på utseendet på de tre i laget. En av dom var Idof)
Krossa Alla Särskilt Bäck
(Stackars, stackars lille Patrik. Men nu är han i alla fall elitserietränare)
Som ni märker, fel på fantasin var det i alla fall inte.
*****
Falu BS ligger sist i bandyallsvenskan, Mora ligger sist i Elitserien i ishockey och Säter ligger sist i Elitserien i volleyboll. Tänk om Leksand skulle missa i kvalserien. Då kan innebandy vara den enda elitsporten i Dalarna. Och detta på både herr- och damsidan. Tänk om man hade sagt det nån gång på 70-talet. Eller 80-talet. Eller 90-talet. Eller början på 00-talet.
Då hade man nog fått en vit, väldigt trång tröja utan armar på sig.
*****
Peter Settman rules!
*****
Och CJ såg riktigt prydlig ut i slips och skjorta och kostym (eller om det var kavaj).
*****
För er som inte vet det, så är Tom Wester en mycket duktig sångare. På riktigt. Den mannen har många talanger.
*****
The bed calls!
*****
Ååhå, vilken prick! (OS i München - 72)
/Nordström/
tisdag 15 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar