Nåt år på 90-talet var vi på väg via buss för att spela turnering i Göteborg. Vi var väl tre eller fyra lag i bussen som skulle delta. Vi skulle bo på nån fritidsgård i utkanten av Göteborg och ingen hittade dit. Därför hade vi kommit överens med en gammal falukille, Pelle Lindberg, som nu bodde i Göteborg att han skulle hoppa på bussen när vi kom fram och visa vägen. Vi skulle ringa honom på mobilen när vi var framme.
Problem nummer ett var att det var påsk, vi hade åkt från Falun på onsdag kväll vilket innebar att vi kom fram till Göteborg på natten mot torsdag. Problem nummer två var att Pelle då varit ute med några polare och var rätt så susig. Nåväl, vi kommer fram till Göteborg, och jag tar fram mobilen och ringer till Pelle som svarar efter ett bra tag.
- Hallå, Lindberg här!
- Tjena, nu är vi framme.
- Men vad roligt!
- Var är du?
(och observera, innan Pelles svar, att Göteborg är en väldigt stor stad med många invånare)
- På stan.
(ja, vad bra, då vet vi exakt)
- Men vad då på stan? Du måste precisera dig!
- Jaha. Jaja, på Avenyn då.
Det gjorde ju det hela MYCKET lättare.
*****
Här kommer, enligt Nordströms mycket subjektiva åsikter, Höstens
Bästa (förutom Limmet, han är utom tävlan) innebandyblogg
Gratjova; språket, flowet, ironin, allmänbildningen = No. 1!
Mest efterlängtade bloggcomeback:
Limmet! Say no more...
Bästa icke-Innebandybandyblogg:
CJ och Magnus Uggla, så olika, men också så bra.
Bästa blogginlägg:
Sjöstrands om de gamla Stockholmslagen; Nostalgi på toppnivå!
Väldigt väldigt trött på:
Kameravinkeln; lägg ner, var glad att vi överhuvudtaget finns där. Allt har sin tid.
Bästa innebandylag:
Warberg, no comments
Största överraskningslag:
IBF Faluns herrar.
Bästa sportkrönikörer:
Mats Olsson och CJ.
Bästa böcker:
Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden, båda av Stieg Larsson. Utan konkurrens - och då läser jag ändå massor av böcker.
Bästa TV- och Radiosportsprofil:
Lasse Grankvist. Alltid. Ingen överman.
Bästa fotbollsmatch:
Marseille - Liverpool 0-4, CL, O'Leary's. Goda vänner, god mat. Magiskt.
Bästa film:
I brist på konkurrens eftersom jag inte sett så många, så får det bli Die Hard 4.0. I alla fall mumma för oss 80-talsnostalgiker.
Bästa TV-serie:
Gynekologen från Askim. Helt underbar!
Bästa Kriminalserier:
Navy CIS och CSI Miami. Leave no traces...
Bästa reklamsnutt (eller vad det nu heter):
Ica-Stigs återkomst till butiken. Som Gandalf. Obetalbart!
Bästa snacks:
Roasted Garlic & Salt Chips. Fettbildande. Men Gud så gott.
Bästa låt:
Stockholm i natt, Peter Jöback.
Härligaste Citat:
Baba Nam Kevalam; Det finns bara kärlek.
Största Pajaseri:
Elitserien i ishockey. Vuxna karlar till tränare som skäller på domare. Vuxna karlar till sportchefer och klubbdirektörer som kickar tränare hit och dit. 55 omgångar som inte betyder nånting. Halvhandikappade, halvpensionerade överbetalda importer, vuxna karlar som slåss så fort nån skvätter lite snö på dom. Går bort. Totalt.
Domare i Superligan:
Vem som helst som vågade stävja det fula spelet, inte falla för trycket från alla s.k. stjärnor och vågade leda matcherna utan att styras av andra.
Domare i Dalarna:
Jocke Eriksson, Ludvika, 17 år. Precis gått nybörjarkursen, men dömer som han aldrig gjort något annat. Största talangen sen, ja, Anders "Doctor Mellberg" Asp.
Bästa sportchef:
Roger Larsson, IBF Falun Ungdom (Dam). Det han inte kan lösa, det finns inte.
Största eldsjäl:
Birgitta Bortas, IBF Falun Ungdom. Hon är osann.
Bästa Speaker:
Peter Edman. Utan konkurrens.
Bästa vän:
Tom Wester. Kanhända jag driver med honom en del. But he's number one. Always forever.
Bästa familj:
Min såklart. Igår, idag, i morgon och alla andra dagar.
Och såklart, måste vi ju ha med, Höstens Mål:
Fläskfilé på grillspett med Jordnötssås.
*****
Time Out!
*****
Heureka!
/Nordström/
tisdag 1 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar